”Bila, spåra och dra el med gubbarna är det bästa”

Vi hör ständigt om hur elfirmorna vill att anställningsbara elektriker ska vara. Men vad vill den kommande generationen ha av företagen? Här berättar tre blivande elektriker. 

Elföretagens kravprofil på elektriker som söker jobb är högt satt. Drömkandidaten är självgående, har flera års vana och breda kunskaper  – sådant som är svårt att bocka av när man söker sitt första jobb. Men om drömkandidaten inte finns? Och vad säger att företagen håller i taktpinnen i rekryteringsprocessen?

Läs också:
“Betydligt högre kvalitet på de eleverna”

Läs också:
”De rycker och sliter i en redan nu”

Elinstallatören åkte ut till Praktiska gymnasiet i Bromma för att kolla vad den kommande generationen elektriker efterfrågar – och vilka krav de har på sin framtida bransch.

– Egentligen var det inte min första tanke att välja el- och energiprogrammet. Jag var mer inne på något teoretiskt, men eftersom jag aldrig gillat att plugga kändes det här som en bra lösning. Min pappa är även elektriker, så jag har fått hänga med lite och tyckte det var kul, säger Ameena Asklöf som går andra året på skolan.

Den här beskrivningen passar även in på de båda unga herrarna som sitter med vid bordet. David Gobriel, årskurs ett och Florian Liljeqvist som går sista året valde gymnasieinriktningen el- och energiprogrammet just för att det var mer handgripligt, men även för att framtidsutsikterna är ljusa.

– Jag vill inte gå på universitetet och sökte därför ett praktiskt gymnasium. Min polare sökte el och jag tyckte att det verkade spännande – och ett plus är ju att man får jobb direkt därefter, säger David Gobriel.

– Ja, jag ville göra något praktiskt. Det finns även i blodet då många släktingar jobbar som elektriker. Men jag ser även att det här gör att jag kan börja jobba på en gång – och att då få komma igång med livet och tjäna egna pengar, säger Florian Liljeqvist.

Trion har en bit kvar innan de möts av verkligheten, men två av tre har redan varit ute och praktiserat. Hur upplevde de det – och svarade företagen upp mot förväntningarna?

– Praktiken är det bästa av allt med skolan. Att få vara ute och jobba. Bila, spåra och dra el med gubbarna. Nu är det fyra dagars praktik i veckan, men för min del kunde det lika gärna vara fem. Jag gillar att jobba hårt och gå upp tidigt. Och att jag visat att jag är engagerad har gjort att jag snabbt fått börja bidra på bygget, säger Florian Liljeqvist.

– Ska jag vara helt ärlig kan jag säga att branschen överraskade mig. Som tjej att komma ut hade jag föreställt mig att det skulle vara grabbigt och var förberedd på att bli retad och så vidare. Men så var det inte. Jag har blivit väldigt bra mottagen och accepterad. Jag har även fått ta väldigt mycket eget ansvar, lära mig och utvecklas, säger Ameena Asklöf.

Förstaårseleven har ännu så länge varit förpassad till skolans verkstad för det praktiska arbetet och han säger att han inte kan vänta till dess att han får möjligheten att visa upp sig.

– Jag tycker det här är en skitkul linje och att få vara i verkstaden. Dock är jag verkligen jättetaggad på praktiken, säger David Gobriel.

Siktar eleverna in sig på något speciellt område, och vad för krav har de? På Elinstallatörens fråga är svaren skilda. De båda killarna vill ”kötta på bygg” medan tjejen i trion är raka motsatsen.

– Jag har egentligen inget som jag kan säga ”det här vill jag jobba med”. Men jag vill gärna hamna på service och göra lite allt möjligt. Att stanna på bygg och göra samma sak hela tiden är inte för mig. Men när det gäller krav… utöver det självklara att man får kläder och verktyg så är snälla kollegor ett plus samt att man får jobb och förtroende. Under lärlingstiden är det ju viktigt att man kan få visa vad man går för så att det kan bli en anställning, säger Ameena Asklöf.

– Jag har testat serviceelektriker, men nej – bygg är mer min grej. Sen när det gäller krav tycker jag att man inte kan ställa så många. Mycket handlar ju om praktikplatsen man landar på. Men något jag skulle vilja att en framtida arbetsplats erbjuder är utbildning. Just det kan jag tänka mig är ett bra krav, säger Florian Liljeqvist och Ameena Asklöf fyller i.

– Att få utbildning på den senaste tekniken är ju något som man vill ha. På det företag jag är på nu har vi haft utbildningar om att installera laddboxar, det vet jag inte om alla företag håller på med, säger hon. 

Men det här med den lågkonjunktur vi befinner oss i, hur påverkar den eleverna – och hur tacklar de utmaningarna den kommer med? För även om branschen skriker efter kompetens är det en tröskel att ta sig in i elektrikeryrket. David Gobriel som fortfarande har ett par år skola kvar tror inte det kommer att vara några större problem,

– Jag har ju min praktik kvar, så dels kommer jag att visa upp mig där. Sen ska jag försöka kontakta så många företag som möjligt. Så nej, jag är inte orolig för att hitta jobb, säger han.

Läs också:
“Företagen tycker att de är som ettårsmontörer direkt”

Florian Liljeqvist å sin sida, som är brinnande nära examen, är lite mer dämpad.

– Som det ser ut nu är marknaden väldigt svår och vi har inte så mycket jobb. Vi får se hur det blir i sommar, men jag söker såklart flera jobb och har skickat ut mitt CV till flera firmor. Men marknaden ser ju ganska död ut just nu, säger han. 

– Jag har gått halva min tid och tycker att jag har fått göra det mesta. Att få visa upp sig och visa att man är värd en anställning är det enda krav jag har. Vet inte om man vågar ha mycket mer än så, säger Ameena Asklöf.