Så många elektriker behövs för att elektrifiera Sverige

Har du läst artiklarna om lågkonjunktur och att lärlingsansökningar staplas på hög? Enligt Installatörsföretagens Andreas Åström är det bara ett pyttehack i en kurva som pekar brant uppåt. ”Att läsa el- och energiprogrammet är en försäkring till att ha jobb de kommande 30 åren.”

Hela världen går mot elektrifiering som ett sätt att minska utsläpp – och i en tid som denna finns det en yrkeskår som onekligen är ”i ropet”. Därför kan det tyckas underligt att vissa elektriker nu har det motigt på arbetsmarknaden och andra staplar lärlingsansökningar på hög.

Hur går det ihop? 

Läs också:
Lärling i lågkonjunktur: ”Vi måste ändå anställa 17-18 personer i år”

Läs också:
Var inte skräckpraktikanten: ”Stackaren frågade om han kunde sitta kvar i bilen”

– Vi ser en nedgång i ekonomin och befinner oss i en tuff lågkonjunktur. Vi ser också att det poppar upp lite varsel här och var. Men generellt, om man har lite perspektiv, så är bristen på elektriker skriande. Som jag säger till yngre: att läsa el- och energiprogrammet är en försäkring till att ha jobb de kommande 30 åren, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef, på branschorganisationen Installatörsföretagen. 

Att Andreas Åström kan vara så kaxig i sin prognos kommer av den stora samhällsomstöpning som sker.

– Hela den energiomställning vi ser nu, den går hand i handske för elektrikerna. Det är samhällets elektrifiering och där behövs de. Många megatrender som går i det här yrkets riktning.

Här kan lyftas fram allt från installation av laddboxar och solceller i hemmen – till att bygga stamledning och faktiskt nya kraftverk. I samtliga delar ska det in elektriker . 

– Ta det här att vi tidigare haft situationen där elektriker är med och monterar ned kärnkraftverk – nu kan det komma ett nytt läge när de är med och bygger nya. 

Megatrender till trots, inflationen och den allmänna lågkonjunkturen som nu råder ger en viss sordin på marknaden. Gäller det generellt eller är det något specifikt område där det är större brist, och finns det något som är mättat?

– Det är skriande brist på distributionselektriker, larm och säkerhetstekniker, automationstekniker, elkrafttekniker… nej, egentligen är det ett brett behov över hela fältet. Visst kan man se en minska efterfrågan inom bygg, men i övrigt är det stor efterfrågan.  

Om det nu behövs många nya elektriker – hur ser det ut med kompetensförsörjningen. Lyckas branschen locka nya förmågor?

– I de äldre siffror vi har kan vi se att det funnits ett stort underskott. Men tittar man nu på söktrycket på el- och energiprogrammet på gymnasiet är det ganska gott. Vi hoppas att man ska kunna utöka platserna på över hela landet eftersom det finns en väldig efterfrågan på kunniga elektriker.

Läs också:
Fem råd inför en hotande lågkonjunktur

Just kunniga, erfarna och yrkesvana är dock ett problem. Snudd på alla företag har det som krav, vilket blir svår-matchat för någon som kommer från gymnasiet. Därtill finns det många yngre som vittnar om att det är svårt att hitta praktik- och lärlingsplats. Hur ska man lösa det här så att man inte riskerar att studenterna försvinner iväg till andra branscher?

– Ja, under 90-talskrisen var det ju väldigt tufft och vi tappade en generation. Det är fortfarande svårt att bedöma hur det blir nu, men vi hoppas att vi inte ska hamna där, Vi har förhoppningar på stimulanser i vårändringsbudgeten i april. Det handlar om en permanentning av det tillfälligt utökade rot-avdraget, utökat solcellsavdrag och stor satsning på energieffektivisering av fastigheter. Det gäller att hålla blicken framåt för när vi tittar på ett antal aktuella regionala rapporter så ser vi att det är ett väldigt glapp på hur många som utbildas – och hur många som går i pension.