Logga in

Småskalig vindkraft: ”Kommunen sa nej direkt”

Publicerad
14 dec 2022, 10:00

Långt bort från grannar skulle det stå, vindkraftverket på Sunds gård på Värmdö. Men kommunekologen som kom ut hörde en talltita och ville ha en fladdermusinventering.

En kylig vind drar in från Sundsviken vid Sunds gård på Värmdö utanför Stockholm. På en bergknalle ett par hundra meter från huvudbyggnaden ville ägarna, Christoffer och Anette Nathanson, sätta upp ett litet vindkraftverk. Målet var att täcka en del av gårdens elbehov, främst vintertid.

“Det är ändå märkligt nu när det är brist på energi att någon som vill investera i egen kraft får nej.”

Anette Nathanson, sunds gård

Småskalig vindkraft:
Fem faktorer för lönsam småskalig vindkraft

Läs också:
Småskalig vindkraft: ”Det senaste året har vi märkt ett jättestort intresse”

– Egentligen hatar jag blåst, men här tänkte jag att vi kunde göra något bra av ett problem, säger Christoffer Nathanson och går med långa kliv över grusvägen, förbi systerns bikupor och in i en liten skogsdunge.

Planen var att avverka skogen runt bergknallen, cirka 30 x 30 meter, och placera ett 11 kW vindkraftverk där. Men projektet har stött på patrull. Vindkraftverket skulle få en rotordiameter större än tre meter, totalhöjd över 20 meter, och därmed vara bygglovspliktigt.

– Vi sökte bygglov och kommunens handläggare sa nej direkt. Försvarsmakten hade däremot inget att invända, berättar Christoffer Nathanson.

Kommunekologen som kom på besök tyckte att platsen var vacker. Hon hörde en talltita, som är rödlistad, och såg att det fanns en allé ner mot gården och ville därför ha en fladdermusinventering. Enligt uppgift skulle det finnas spillkråka och hasselsnok i området.

– Jag har bott här länge och aldrig sett en hasselsnok, tror inte att det finns. Och vi har en hel del liknande, orörd mark på våra sammanlagt 500 hektar. Men Värmdö kommun har nog som policy att säga nej till vindkraft, säger Christoffer Nathanson.

Anette Nathanson berättar att kommunen även hade synpunkter på bikuporna och att det finns en hästhage nedanför berget.

– Men bikuporna kan vi enkelt flytta på och de fyra hästarna är mina. Ingen granne blir störd här, säger hon.

I skogen bakom bikuporna ville paret Nathanson ställa ett eget vindkraftverk. En bit högre upp på berget finns en gammal kvarn, byggd i slutet av 1700-talet, så vindläget verkade bra. Foto Henrik Sannesson

Paret föreslog att frågan om vindkraftverket skulle prövas i byggnadsnämnden, men även där blev svaret nej. Den politiska oppositionen ville återremittera, men Moderaterna som då satt vid styret sa nej.

– Processen tog cirka ett halvår och kostade en massa pengar. Vi har inga planer på att ta det här vidare till domstol. Risken är för stor att det bara blir en massa kostnader, säger Christoffer Nathanson.

Tankarna på att skaffa eget vindkraftverk har funnits länge. Redan för 5-6 år sedan började han leta, men hittade inget som verkade bra. Men så för ett par år sedan upptäckte han Dalifant som tillverkas av malmöföretaget Innoventum. Vindkraftverket har ett fundament av limträ, 13,5 meter högt, och en sex meter hög ståltopp. Rotordiametern är 13 meter.

– De är snygga och ska kunna ge 38 megawattimmar el per år. Det täcker 30-40 procent av vårt elbehov som främst är till uppvärmning av alla hus, säger Christoffer Nathanson som även kan tänka sig att kombinera med markbaserade solceller.

Spartips:
22 smarta hustips från elektriker för att spara el (och 9 lite mindre seriösa råd)

Han tycker att kombinationen verkar bra. Solceller räcker inte under den mörka årstiden. Då behövs vindkraften.

– Man ser ju en del sådana här små vindkraftverk när man reser runt i Sverige och Europa. Jag har alltid tänkt att det verkar jättebra för små industrier och jordbruk. Att de kan drivas fossilfritt och förnybart, säger Christoffer Nathanson.

Om det också blir lönsamt vet han inte. Ingen återbetalningskalkyl för investeringen på drygt 1,2 miljoner kronor har gjorts. Resultatet beror också mycket på elpriserna, som kan variera. 

Huvudsyftet med vindkraftverket på Sunds gård var inte heller att tjäna pengar. Snarare att bli mer självförsörjande och mindre påverkad av strömavbrott. I dag värms två av bostadshusen av en vedpanna och luftvärmepumpar. Vedeldningen ger även varmvatten i en ackumulatortank. Ett nytt dieseldrivet reservaggregat har nyligen köpts in.

– Det är ändå märkligt nu när det är brist på energi att någon som vill investera i egen kraft får nej, säger Anette Nathanson. 

Fakta Sunds gård

Ägs och drivs av Anette och Christoffer Nathanson. Gården på norra Värmdö har skog, jordbruk och djur (fyra hästar och ett 70-tal får). Paret driver även Norråva golf sedan 1993. 

Sunds gård byggdes 1876 och i dag är det femte generationen Nathanson som bor här.

Gårdens ägor omfattar sammanlagt 500 hektar. Utöver familjens eget bostadshus finns tre villor som hyrs ut året runt samt flera sommarhus.