Logga in

Gustav Mandelmann: ”Möllor är inget nytt i den här delen av landet”

Publicerad
12 dec 2022, 05:45

Sol och  vind i kombination ger egen el till Mandelmanns Trädgårdar. TV-kändisarna Marie och Gustav Mandelmann är särskilt glada för vindkraftverket. Det ger inte bara elektrisk utan även psykisk energi när de ser verkets propellrar snurra, säger de.

I vår sänds sjunde säsongen av det populära livsstilsprogrammet Mandelmanns Gård i TV4. Paret Marie och Gustav Mandelmann har skaffat sig en given plats i många svenska hem. Deras gård Djupadal utanför Kivik på Österlen är med sina fina trädgårdsanläggningar dessutom ett välfrekventerat utflyktsmål. Här finns besöksträdgård, servering och butik med idel ekologiska produkter. Verksamheten i parets bolag Mandeldalen AB sysselsätter sju personer och hade förra året en årsomsättning på närmare sju miljoner.

Självklart kräver en sådan här stor verksamhet en hel del energi. En stor del av dem producerar gården själv, med hjälp av ett vindkraftverk och två uppsättningar solpaneler.

Utmaning i vintertider:
Issjok en livsfara för vindkraftstekniker

– Innan vi drog i gång vår egen elproduktion fick vi köpa närmare 150 MW el från vår elleverantör. Det var en väldigt stor utgiftspost för oss och hade varit i det närmaste ohållbart med dagens höga elpriser här i Skåne, berättar Gustav Mandelmann. Han konstaterar att investeringen i vind- och solel har lättat på bördan högst avsevärt. 2015 sattes vindkraftverket och en anläggning med solpaneler på en äldre ekonomibyggnad i drift och sedan dess har gården producerat mer än 325 MWh egen el, varav det 11 kW stora vindkraftverket svarat för cirka 60 procent och solpanelerna på totalt 17 kWp för resten.

– Men i samband med att vi byggde en ny entrébyggnad med tillhörande orangeri så ökade vi vår kapacitet för solel med ytterligare 13 kWp solpaneler, förklarar Gustav Mandelmann. Så framöver kommer solen förmodligen att vara den största bidragsgivaren till gårdens elförbrukning. 

Kombinationen av vind- och solkraft medför att gården ofta har tillgång till egen el under hela dygnet. Ändå blir det förstås ett överskott av solel att sälja till nätet under sommaren. Mandelmanns anslöt sig till Jämtkrafts ”Dela Vattnet” där överskottet han levererades kunde fås tillbaka under vintermånaderna, kilowattimme mot kilowattimme.

– Jag är ledsen över att det upplägget försvann i våras, men har fortsatt med Jämtkraft ändå. Den här sommaren har ju de höga elpriserna gett riktigt bra betalt för det överskott vi sålt – pengar som vi nu får tillbaka under de värsta vintermånaderna. När vi förstod att Dela Vattnet skulle upphöra funderade vi över att skaffa ett batteri för att öka egenanvändningen av el, men beslöt oss för att avvakta till kostnaderna för batterier har blivit lägre, säger han. 

Vindkraftverket är en Dalifant från Innoventum i Malmö. Själva generatorn lär vara en av världens mest spridda, en Gaia-Wind 133 med 13 meters rotordiameter och endast rotorblad. Det är monterat på ett unikt torn som Innoventum konstruerat och som är byggt av åtta kraftiga limträbalkar som skruvats samman. Inräknat den översta delen i stål är tornet 20 meter högt. På Djupadal är det placerat på en hög kulle med mycket goda vindförhållanden. 

Gustav Mandelmann gillar att sitta i nya orangeriet och se hur vindkraftverket snurrar uppe på kullen. Foto: Daniel Nilsson.

Vanligare i USA:
Sunline bygger sin egen elektrolysör och kör bussar på vätgas gjord från vindkraft

– Vi skulle kanske ha byggt ett ännu högre verk om vi kunnat, men de lokala byggbestämmelserna dikterade maxhöjden. Gustav Mandelmann minns att bygget av vindkraftverket ändå oroade en av grannarna, men dennes klagomål rann ut i sanden.

Numera är alla fordon och motordrivna redskap i trädgården elektrifierade . Foto: Daniel Nilsson

– Nu står vindkraftverket där, som en del av landskapsbilden och utan att störa någon. Möllor och gårdskraftverk är ju inget nytt i den här delen av landet, konstaterar Gustav Mandelmann.

När Mandelmanns lät uppföra sitt vindkraftverk innebar det en investering på närmare en miljon kronor, allt inräknat. Idag kostar samma vindkraftverk 1,3 miljoner plus installation och grundläggning. Med en beräknad livslängd på 20 år kan det således vara svårt att räkna hem investeringen – till och med vid dagens höga elpriser. Men pengar är ju inte allt, menar Gustav Mandelmann.

Investeringsboom för storskalig vindkraft:
Mål för förnybar elproduktion kan nås nio år för tidigt

– Vi beslöt oss för att bygga egen vindkraft vid ett besök på en stor trädgårdsanläggning i England. Där stod ett vindkraftverk i entrén och både Marie och jag blev väldigt inspirerade när vi såg det snurra. Det gav oss sådan energi – och den känslan har vi kvar än idag, när vi ser vindkraftverket snurra där uppe på höjden, vi känner oss psykiskt stärkta av att det står där på vår gård, säger Gustav lite filosofiskt.

– Med solpanelerna är det inte riktigt samma sak. Vi vet ju att de är bra på att producera ren el, men det sker ju på ett mycket diskretare vis. Det är inget som syns, liksom.

Om Mandelmanns Trädgårdar:

Kända från TV4-serien Mandelmanns Gård, som i vinter är inne på sin sjunde säsong. Gårdens produkter är alla ekologiska. I flera växthus och stora frilandsodlingar produceras grönsaker av olika slag – tomater, gurka och annat som trivs i lite varmare klimat, bland annat så exotiska frukter som kiwi och kinesisk dadel.

Paret Marie och Gustav Mandelmann driver gården med hjälp av sina fyra barn och ett par anställda. De kom till Djupadal 1996 och har under 25 år utvidgat verksamheten efter hand, med nya växthus och vackra trädgårdsanläggningar. Gården är öppen för betalande besökare några dagar i veckan från juni till oktober. Det är bäst att boka i förväg, för intresset att komma hit är stort.

På gårdens 60 hektar finns, förutom trädgårdsanläggningen, också betesmark för fjällkor och får. 

Hur mycket kostar ett litet vindkraftverk?

Vad är främsta anledningen till att Mandelmanns satsade på vindkraft?

2015 sattes vindkraftverket och en anläggning med solpaneler på en äldre ekonomibyggnad i drift och sedan dess har gården producerat mer än 325 MWh egen el, varav det 11 kW stora vindkraftverket svarat för cirka 60 procent och solpanelerna på totalt 17 kWp för resten.

Hur mycket kostar ett vindkraftverk på 11 kW?

När Mandelmanns lät uppföra sitt vindkraftverk innebar det en investering på närmare en miljon kronor, allt inräknat. Idag kostar samma vindkraftverk 1,3 miljoner plus installation och grundläggning.

Finns det någon annan nytta med ett vindkraftverk?

– Vi beslöt oss för att bygga egen vindkraft vid ett besök på en stor trädgårdsanläggning i England. Där stod ett vindkraftverk i entrén och både Marie och jag blev väldigt inspirerade när vi såg det snurra. Det gav oss sådan energi – och den känslan har vi kvar än idag, när vi ser vindkraftverket snurra där uppe på höjden, vi känner oss psykiskt stärkta av att det står där på vår gård, säger Gustav lite filosofiskt.

Hur stor är en Dalifant?

Vindkraftverket är en Dalifant från Innoventum i Malmö. Själva generatorn lär vara en av världens mest spridda, en Gaia-Wind 133 med 13 meters rotordiameter och endast rotorblad. Det är monterat på ett unikt torn som Innoventum konstruerat och som är byggt av åtta kraftiga limträbalkar som skruvats samman. Inräknat den översta delen i stål är tornet 20 meter högt.