Så ska det bli lättare att valideras

Antalet utländska elektriker som valideras har fördubblats i år. Nu vill ECY göra flera förändringar för att underlätta processen.

125 utländska elektriker validerades till och med augusti i år. Det är en kraftig ­ökning jämfört med de senaste åren då mellan 80 och 100 personer har valideras på ett helt år.

– De flesta som valideras i år kommer från Syrien, och de har oftast inte med sig utbildningsintyg och anställningspapper, säger Ulf Pettersson på Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY), som utfärdar valideringsintygen.

Valideringen styrker att en elektriker, som har utbildats utanför Norden, har rätt kompetens för att anställas i svenska installationsföretag. Det är ECY som tillsammans med Valideringsdelegationen har tagit fram en branschmodell för hur valideringen ska gå till. För elektriker som är utbildade inom EU räcker det oftast med en ”pappers­validering”. Då granskas intyg på att de har en grundläggande el-utbildning och varit yrkesverksamma ett visst antal år.

Detsamma gäller elektriker från engelskspråkiga länder som USA.

– De flesta som valideras i år kommer från Syrien, och de har oftast inte med sig utbildningsintyg och anställningspapper.

Ulf Pettersson, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)

Men för många andra länder utanför EU krävs teoretiska och praktiska valideringstester som kontrollerar kunskaperna inom praktisk ellära och elkraftteknik.

När Hassan Aal Hasoon i artikeln här intill kom till Arbetsförmedlingen så visste hans handläggare inte att elektriker kunde valideras. Men Ulf Pettersson berättar att de flesta faktiskt kommer till valideringen via Arbetsförmedlingen, som handlar upp så kallade valideringsutförare där testerna görs.

Nu vill ECY göra flera förändringar för att underlätta valideringen.

– Folk måste komma in på arbetsmarknaden snabbare. Det är vansinnigt att inte ta hand om den kompetens som finns i landet, säger Ulf Pettersson.

ECY vill bland annat starta fler valideringscentrum som utför tester, erbjuda drop-in validering och ändra ordningsföljden på testerna (se faktaruta).

– Folk måste komma in på arbetsmarknaden snabbare. Det är vansinnigt att inte ta hand om den kompetens som finns i landet.

I framtiden ska valideringen starta med en enklare praktisk övning där elektrikern ska koppla upp olika sätt att styra belysning. Sedan följer flera praktiska övningar i olika svårighetsgrader. Först därefter görs det teoretiska testet. Tanken är att valideringen på så vis ska avdramatiseras.

Vid dagens tester är ordningen den omvända. Först gör testpersonerna ett teoretiskt prov, därefter en praktisk elinstallation.

– När de börjar skruva ser man ganska snabbt hur skickliga de är, och vilken erfarenhet de har, säger Pontus Viklund, rektor på ETG, Elteknikbranschens gymnasium i Nyköping, som är installationsbranschens eget valideringscenter.

I elinstallationen ingår ett antal moment som inte får gå fel. Som när jordfelsbrytare ska kopplas in på olika sätt beroende på hur elcentralen matas. Elektrikern ska även klara en enklare motorstyrning, läsa kretsscheman och kontrollmäta sitt arbete.

– När de börjar skruva ser man ganska snabbt hur skickliga de är, och vilken erfarenhet de har.

Pontus Viklund, rektor på ETG, Elteknikbranschens gymnasium i Nyköping

Enligt Pontus Viklund skiljer sig arbetssättet ganska mycket mellan olika länder. Skillnaderna rör allt från eluttagens placering till vem som ska kontrollmäta installationen. Därför behöver elektrikerna inte bara ha kunskaperna och handlaget – de ska gärna vara lyhörda också.

– Då lär de sig snabbt det svenska arbetssättet när de kommer ut på en arbetsplats, säger han.

En elektriker som får ett godkänt valideringsintyg kan ansöka om ECY-certifikat efter att ha arbetat tre månader som elektriker i ett svenskt installationsföretag som är anslutet till installationsavtalet. Men att få jobb kan vara svårt. Ulf Pettersson bedömer att bara cirka 25 procent av de validerade lyckas få ECY-certifikat i dagsläget.

– Många arbetsgivare verkar tyvärr vara rädda för att anställa folk med ovanliga namn och bakgrunder. De nyanlända som kommit på senare tid har dessutom ofta problem med språket, och då är det svårt att ens få praktik, säger han.