KTH-forskare jobbar för att främja solelen

Publicerad 25 feb 2014, 09:43

Energibesparing är ett av elteknikbranschens starkaste affärsutvecklingsområden. Samtidigt är egenproducerad solel en allt bättre affär för konsumenten, tack vare teknikutvecklingen, de senaste årens starka prispress på material och högre elpriser.

Ändå tar inte utvecklingen riktig fart. Vad det beror på undersöker forskare på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. De vill göra mer än att bara undersöka och söker därför lösningar som kan locka fler att producera egen el.

Det första projektet, ”Användarvänlig lokal elproduktion” har tagit fram flera enkla, konkreta förslag som kan få fler att börja producera egen el. Här är några av projektets idéer:

• En ”Solfrigga”, en friggebod klädd med solpaneler, behöver inget bygglov. Den kan placeras i det bästa solläget och vara en bra lösning för småhusägare med utrymme på tomten.

• Med hjälp av en mobilapp kan den som börjar bli intresserad av egenproducerad solel skaffa den första informationen och mer kunskap allt eftersom intresset utvecklas – hela vägen fram till att kunna läsa av den egna produktionen i realtid.

• Ett färdigt startpaket på byggmarknader och i varuhus kan innehålla solpanel, material och den manual som behövs för att komma igång.

• Utplacering av solceller i vardagliga, offentliga miljöer som busshållplatser och parker gör tekniken synlig och väcker intresse.

• En film som görs lättillgänglig (på Youtube) visar fördelarna med solel, främst ur ekonomisk synvinkel – som att en investering kan räknas hem efter ungefär 10 år. Med en livslängd för anläggningen på 25 år blir det många år med gratis hushållsel plus ett överskott som sålts vidare.

Teo Enlund är senior projektledare inom nätverket Green Leap på KTH och han ser de mycket goda utvecklingsmöjligheterna för solel de kommande åren.

– Tidigare var försäljningsargumenten bakom solel ”rädda planeten”. Men i dag handlar det snarare om ”välj solceller och spara en rejäl hacka”, säger han.

– När elbolagens kunder förstått tekniken och tänket bakom lokal elproduktion känns det som hål i huvudet att inte installera solceller. Och många myter om solel kommer också att avlivas i takt med att intresset växer – det måste till exempel inte vara strålande solsken för att solcellerna skall leverera. De producerar också när det är molnigt.

Nästa steg i projektet är fördjupning och användarstudier, samtidigt som ett nytt projekt, ”Förnybar energi för alla”, drar i gång. Det är Elina Eriksson, forskare på KTH, som genomför det och där fortsätter grunden att vara en strävan efter att göra solel attraktiv för konsumenterna och att identifiera de hinder som finns. Projektet drivs med stöd från Energimyndigheten.

– Kundperspektivet är grunden för min undersökning, inte tekniken i sig, säger Elina Eriksson.

– Vi studerar attityder bland småhusägare i tre områden i Stockholm. Där vet vi att bygglov inte är ett hinder, så vi vill undersöka bakgrunden till olika attityder. Vi tittar på tänkbara hinder, som priset för en anläggning på längre sikt, på svårigheterna med nettodebitering och på de faktorer som är förenade med det, fortsätter hon.

Forskarna på KTH fortsätter att integrera sin forskning med industridesign för att hitta lösningar på de psykologiska barriärer som hindrar lokal utbyggnad.

– Människor fattar inte alltid rationella beslut när det gäller ny teknik, påpekar Elina Eriksson. En iPad för 7 000 kan vara mer attraktiv än en solcellsanläggning som på sikt kan spara tusenlappar åt hushållet. 

I sina studier fortsätter nu Elina Eriksson samarbetet med industridesigners hos företaget NoPicnic för att hitta fler attraktiva lösningar som är lätta att förstå och använda för konsumenten.

De som hittills satsat på solel har till stor del varit miljömedvetna eller särskilt teknikintresserade. Genom vår forskning vill vi bidra till att bryta den barriären.
Elina Eriksson

Samtidigt tipsar hon om den kunskap som byggts upp de senaste åren av en specialintresserad tekniker. På ”Bengts villablogg” finns data från en privat solcellsanläggning utanför Västerås där hälften av den el som produceras säljs vidare till elbolaget.

Sverige ligger efter i utvecklingen mot energibesparing med hjälp av förnybar el. Länder som Tyskland, Spanien och inte minst USA (Kalifornien) ligger långt före i många avseenden. Att solen står för 8 000 gånger mer energi än världens totala förbrukning öppnar nya perspektiv. Forskarna på KTH vill ta reda på var bromsarna sitter. Deras arbete kan bli bra draghjälp åt företag inom elteknikbransch som vill satsa på solelsinstallationer.

FAKTA

Green Leap

Forskningen kring användarvänlig lokal elproduktion bedrivs inom Green Leap vid KTH, en del av CESC, Centre for Sustainable Communications. Det är ett Vinnova-finansierat excellenscentrum som bedriver tillämpad forskning inom miljö, IT och media. Genom CESC är Green Leap del i en stor forskargrupp med mycket kunskap inom miljöbedömningar, framtidsforskning, hållbar utveckling, interaktionsdesign och miljödata.