Sök jobb - 103 Jobb / 149 tjänster just nu

Sök

I samarbete med oxojob.com

Därför startar branschen en egen yrkeshögskola

03 november 2016  |  Text: Lars-Göran Hedin

Bristen på kvalificerad personal i elteknikbranschen är omvittnad. Därför har branschen själv nu startat en yrkeshögskola för elteknik­ingenjörer och projektledare. Härom veckan drogs första årskursen i gång på EUU i Nyköping.

– Vi har frågat EIO:s medlemmar inom vilka områden de upplever att kompetensbristen är mest akut. Och fick svaret att det behövs yrkeserfaret folk med kvalificerade teoretiska kunskaper inom eltekniken. Så därför beslöt vi att starta en egen yrkeshögskola för elteknikingenjörer och projektledare, berättar Jens Albrektsson, vd på EUU.

På den nya yrkeshögskolan finns möjlighet att plugga på halvfart vid sidan om jobbet – ett upplägg som EUU tillämpat ibland annat utbildningen för Allmän Behörighet.

– Med kursen för elteknikingenjörer har vi försökt återskapa en gammal klassisk utbildning som många i branschen saknar – den fyraåriga tekniska linjen som tidigare fanns på gymnasiet, säger Jens Albrektsson.

För att bli antagen till utbildningarna krävs genomgånget el- och energiprogram på ­gymnasiet eller motsvarande, och ovanpå det minst tre års yrkeserfarenhet inom elinstallationer. Första årskullen som just satt sig på skol­bänken är dock avsevärt mer kvalificerad än så.

– Med kursen för elteknikingenjörer har vi försökt återskapa en gammal klassisk utbildning som många i branschen saknar – den fyraåriga tekniska linjen som tidigare fanns på gymnasiet.

Jens Albrektsson, vd EUU

– Eftersom det var fler än 300 sökande till de 70 platserna är det väldigt hög kvalitet på dem som blev antagna. Reglerna tvingar nämligen EUU att ta in de med de bästa meriterna, här finns inga genvägar eller bakvägar in på utbildningen, konstaterar Jens.

Det finns ett stort intresse inom elteknikbranschen för att anställa personer med elrelaterad utbildning på yrkeshögskolan – de är mer efterfrågade än civilingenjörer i elteknik från de tekniska högskolorna. Så framtiden ser ljus ut för de 70 som just inlett sina studier.

– Vi har elever från Ystad till Piteå med i första omgången. Varifrån de kommer spelar ingen större roll, eftersom undervisningen sker på distans. Det blir inte fler än 7–8 fysiska träffar under de två åren kurserna pågår – då för att genomföra laborationer och liknande som inte kan klaras via det webbaserade undervisningsverktyg som EUU använder.

– Undervisningen finansieras med statsbidrag så den är avgiftsfri för eleverna. Resor och studielitteratur får de dock betala själva, men utbildningen är studiemedelsberättigad, förklarar Jens Albrektsson.

– Undervisningen finansieras med statsbidrag så den är avgiftsfri för eleverna. Resor och studielitteratur får de dock betala själva, men utbildningen är studiemedelsberättigad.

Rickard Andersson är en av dem som nu sätter sig på skolbänken. Han har för avsikt att läsa båda kurserna parallellt och samtidigt arbeta heltid på el & Informationsteknik i Karlshamn.

– Jag har jobbat sedan 1990 i branschen, de senaste åren som projektledare och elkonstruktör. Nu tycker jag det är läge att utvecklas i yrket så att jag också kan möta de nya behörighetskraven. Särskilt kul ska det bli att lära sig mer om CAD och konstruktion, säger Rickard.

Rickard hoppas att några kurser ska vara lite lättare, så att han orkar att läsa båda kurserna samtidigt som han fortsätter arbeta heltid.

Auna Karlsson från Piteå är en av två kvinnor på utbildningen. Hon lockades av inbjudan till kursen och utverkade en halvtidsledighet från Eitech där hon arbetat som elektriker i tio år.

– Det känns fint att kunna studera och jobba på halvtid. Jag har småbarn därhemma så jag måste verkligen ta ledigt för att klara studierna, men räknar med att min sambo jobbar lite mer än tidigare. Det blir kul att få titulera sig elteknikingenjör om ett par år – då hoppas jag få arbeta med nya uppgifter, säger Auna.

– Det känns fint att kunna studera och jobba på halvtid. Jag har småbarn därhemma så jag måste verkligen ta ledigt för att klara studierna, men räknar med att min sambo jobbar lite mer än tidigare.

Auna Karlsson, elev på utbildningen

På den högtidliga studieupptakten var det flera branschrepresentanter närvarande. En av dem var Christer Ferm från Categori Data i Stockholm.

– Det här är äntligen ett steg i rätt riktning när det gäller kompetensförsörjningen. Ett initiativ som kommer att ge god pay-off för vår bransch. De som läser den här utbildningen har ju valt det själva och därmed visat att de vill komma framåt i yrkeskarriären. För oss företagare i branschen är det toppen att kunna hitta välutbildad personal, säger Christer Ferm.

Christer sitter i EIO:s utbildningsutskott, som varit bollplank för EUU vid planeringen av kursen. Utskottet fungerar också som kursens ledningsgrupp.

– Det här är äntligen ett steg i rätt riktning när det gäller kompetensförsörjningen. Ett initiativ som kommer att ge god pay-off för vår bransch.

Christer Ferm, Categori Data, branschrepresentant

– Yrkeshögskola är en bra utbildningsform där företagen kan vara med och påverka utbildningen. Vi har fått lovord från de stora branschföretagen för att vi nu drar i gång det här och de lovar också att ställa upp med praktikplatser.

Jens Albrektsson förklarar att i utbildningen kommer det att ingå en praktikperiod på 4–5 veckor, plus ett examensarbete som också det är förlagt ute på något företag.

– Nu hoppas vi att kursen ska bli en naturlig del av installationsbranschens kompetensförsörjning, poängterar Jens.

FAKTA

Två olika kurser

» Det finns en kurs för elteknikingenjörer och en för projektledare. Båda är två år långa och läses på halvfart. Elteknikingenjörsutbildningen ger 230 yrkeshögskolepoäng och allmän behörighet. Kursen för projektledare ger 200 poäng.

» Elteknikingenjör med ABL omfattar bland annat ­följande moment:
• Entreprenadkunskap
• Teknik och tekniska system
• Data, Tele, Säkerhet
• Regler och standarder
• Kund- och affärsrelationer

» Projekt­ledare i el- och ­Installationsteknik omfattar bland annat:
• Projektering och projektkunskap
• Upphandling och affärsmannaskap
• Organisation och ledarskap
• Entreprenadjuridik
• Installationssamordning
• Ekonomi och kalkylering

Fler nyheter