Jobba barhand på 400 kV?! Inga problem

Publicerad 26 okt 2021, 13:45

Ledande dräkter, isolerade stegar – och bra väder. Arbete med spänning på 400 kilovolt kräver rigorös säkerhet.
– I vanliga fall aktar man sig för fasspänningen, här aktar man sig för jord, säger barhandspionjären Marcus Nord.

Vad har fåglar gemensamt med kraftledningsmontörer? Båda kan beröra högspänningsledningar utan att ta skada – så länge de inte kommer nära något som strömmen kan ledas vidare till.

Fråga Cecilia:
Chefen kräver att vi arbetar med spänning – måste vi det?

Efter dödsolyckorna:
Hur skulle Ellevio få alla att följa instruktionerna?

Enligt den principen arbetar Marcus Nord på Vattenfall Services Nordic. Han är en av landets pionjärer inom barhandsmetoden, ett säkert sätt att arbeta med spänning upp till 400 kilovolt.

Marcus Nord.

– Den stora fördelen är att man inte behöver slå av strömmen vid underhållsarbete. Avbrott är dyrt, och det är skönt att slippa stressen under tidsbegränsade avbrott. Här kan vi jobba på i lugn och ro, säger han.

Elinstallatören träffar Marcus Nord och hans kolleger utanför Helsingborg vid en kraftledning som behöver rengöras med stålborstar. Trettio meter upp i luften står Olle Bengtsson och jobbar i en arbetsvagn direkt på fasledningen. Ett svagt sprakande ljud skvallrar om att den är spänningssatt.

400 000 volt!

Men det är ingen fara eftersom Olle är isolerad från jordpotentialen. Han tog sig till faspotentialen genom att först klättra ut på en isolerad stege, som sitter monterad horisontellt ut från kraftledningstornet. Där hade han odefinierbar potential, precis som en fågel som flyger i luften. Och liksom fågeln kan landa på ledningen kan en människa, som befinner sig på stegen, vidröra fasledningen. Strömmen har ingenstans att ta vägen.

Rent praktiskt lägger montören en ledande tygremsa, som sitter fast i dräkten, på fasledningen för att koppla sig mot faspotentialen. Eller shunta på sig på fasen, som Marcus Nord uttrycker det.

– Det sprakar till, men känns inte alls, försäkrar han.

Men visst kändes det pirrigt när han första gången kopplade sig mot högspänning år 2013.

– Jo, det var spännande även om jag förstod att det skulle funka. Man får helt enkelt vända på tänket: I vanliga fall aktar du sig för fasspänningen, här aktar du dig för jord, säger Marcus Nord.

Det finns flera sätt att ta sig från jord- till faspotential förutom isolerade stegar. Montören kan vinschas upp med hjälp av isolerade rep. På spänningar under 130 kV används ibland en lastbil med isolerad lift. I andra länder lyfts montörer upp av helikopter, men det är inte tillåtet i Sverige. Här får människor bara hänga under helikoptrar vid livräddande insatser.

Arbete med spänning, AMS, kräver alltid rigorös säkerhet. På de här spänningsnivåerna används en rad extra säkerhetsåtgärder.

Den isolerade stegen, som montörerna klättrar ut på, har en mätare som registrerar läckströmmar. Om mätresultatet når över ett visst värde går ett larm.

Ludvig Sundström i ledande dräkt.

Montörerna bär ledande dräkter med invävda metalltrådar, som är ihopkopplade med ledande handskar och strumpor. Utstyrseln bildar en så kallad Faradays bur runt kroppen, ett fysikaliskt fenomen som skyddar mot elektriska fält. Inför varje arbetspass görs en kontrollmätning mellan hand och fot. Resistansen ska vara under 100 ohm. Den här dagen uppmättes endast 1,6 ohm på Olle Bengtssons klädsel. Klart godkänt.

Dräkten, som kostar runt 30 000 kronor, känns förvånansvärt mjuk och följsam trots metalltrådarna. Men den skyddar enbart mot elektriska fält, inte mot magnetiska. För att begränsa det magnetiska fältet får strömmen i ledningen därför inte överstiga 1 600 ampere, något som driftcentralen övervakar. Om gränsen närmar sig får montörerna ett larm. Då avbryts arbetet.

Vädret är också en ytterst viktig aspekt. Fukt på isolerade rep, stegar och annan utrustning kan leda till överslag och kortslutning. Luftfuktigheten får därför inte överskrida 80 procent, och att jobba i regn är inte att tänka på. Marcus Nord följer prognosen i flera väder-appar och tar med jämna mellanrum en titt på en luftfuktighetsmätare, som hänger och dinglar vid en arbetsbil.

Marcus har lång erfarenhet av att arbeta med spänning. Han började utbilda sig på isolerhands- och isolerstångsmetoden (se faktaruta) 2008 och vidareutbildade sig några år senare i barhandsmetoden 300 kilovolt i Norge.

Sedan 2017 är han anställd av Vattenfall Services Nordic, där han arbetar med spänning 400 kilovolt barhand. Han är även instruktör i STF ingenjörsutbildnings regi. Hittills har två kurstillfällen hållits, det senaste i våras.

Läs mer:
Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?

Trots fördelarna är barhandsmetoden än så länge är ovanlig i Sverige. Marcus Nord vill gärna bidra till att sprida arbetssättet.

– Metoden har stor potential, men jag tycker att den är både underskattad och missförstådd. Det finns kritiker som tror att det är farligt, men de är förmodligen inte insatta i arbetssättet och alla försiktighetsåtgärder, säger han.

AMS på tre sätt

Det finns tre sätt att utföra metoden arbete med spänning, AMS.

  • Isolerhandskmetoden bygger på att montören är isolerad på båda sidorna av kroppen. Dels står man på en isolerad plattform som isolerar mot jord, dels bär man isolerhandskar som isolerar mot fasspänningen. I Sverige används metoden upp till 40 kilovolt.
  • Vid isolerstångsmetoden står montören på jordpotentialen på ett visst avstånd från ledningen och jobbar med isolerade stänger där olika verktyg är fästa. Ju högre spänning, desto längre avstånd och stänger krävs. För så höga spänningar som 400 kilovolt funkar inte isolerstänger. De skulle behöva vara så långa att det blir ergonomiskt omöjligt.
  • Barhandsmetoden har fått sitt namn eftersom montören inte har något isolerande mellan sig själv och fasspänning. Man förflyttar sig i stället från jordpotential till faspotential där man kan jobba med sina vanliga verktyg. Men trots namnet är man är montören inte bar om händerna, utan bär ledande handskar såväl som ledande dräkt.