Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?

Publicerad 4 okt 2021, 14:08 | Uppdaterad 7 okt 2021

Allt fler anläggningsägare med solceller och batterier vill kunna gå i ödrift. Bekymmersamt enligt ett försäkringsbolag: ”Kan bli jättestora problem om dvärgbrytarna inte löser ut.”

–  Elinstallatörer måste höja på ögonbrynen och verkligen tänka efter när kunderna vill ha en anläggning som kan köras i ödrift, säger Ola Carlsson som är skadeförebyggare på Länsförsäkringar Skåne och har en bakgrund som elektriker.

Off grid-Andreas:
”Jag rekommenderar ingen som är inkopplad på nätet att kapa tråden”

Robert kör ödrift:
”Min elräkning är på minus 6 500 kronor”

Vi träffar honom utanför Ystad på en hästgård, som kan kopplas bort från nätet. Här gjorde Ola Carlsson en bekymmersam upptäckt vid en tidigare besiktning i år: kortslutningsströmmen blir för låg när anläggningen går i ödrift. Risken finns att dvärgbrytarna då inte löser ut som de ska, något som i värsta fall leda till bränder.

På gården bor Christofer Lundin, som har lång erfarenhet av energioptimering och fastighetsautomation.

–  Jag har alltid varit oerhört intresserad av energi, miljö och självförsörjning, säger han.

I normalfallet är gården ansluten till elnätet. Först när det blir strömavbrott – och det blir det ganska ofta – vill Christofer Lundin kunna gå i ödrift och klara elförsörjningen på egen hand med hjälp av solceller och batterier.

Solcellerna har installerats på ett fristående tak bakom stallet, och en del av produktionen går till ett hemmabyggt batterilager. Christofer Lundin har lyckats få tag på tio stycken så kallade second life-batterier, som tidigare suttit i elbilen BMW i3. Nu står de uppradade i en liten skrubb med decimetertjocka väggar. Utrymmet ska stå pall för 60 minuters brand, ett krav från Länsförsäkringar. Batterikapaciteten är drygt 20 kWh, tillräckligt för att säkra gårdens elbehov ett knappt dygn.

Bengt Assarsson driver elfirman Elinhög.

Elinstallationen har gjorts av Bengt Assarsson, som är elinstallatör och tidigare har jobbat som elkraftingenjör. Han insåg direkt att kortslutningsströmmen skulle påverkas när gården går i ödriften.

–  Utlösningsvillkoren var det första Bengt tog upp när jag berättade vad jag ville ha installerat, intygar Christofer Lundin.

För att visa problemet plockar Bengt fram sin installationstestare och mäter på ett uttag i stallet. Vid första mätningen är anläggningen ansluten till det allmänna elnätet, som ska ha en väldigt hög kortslutningsström. Mycket riktigt: instrumentet visar 302 ampere.  Klart godkänt.

Sedan bryter han kontakten med elnätet. Nu är vi i ödrift, och testaren visar bara 49 ampere. Inte ok.

Men Länsförsäkringar godtar ändå den här anläggningen under en förutsättning – att den aldrig kopplas från nätet manuellt. Vid strömavbrott får ett nätskyddsrelä däremot sköta frånkopplingen. Ödriften kan då jämföras med att starta ett dieseldrivet elverk, en annan typ av reservkraftslösning som också har lägre kortslutningsström.

–  Reservkraft kan ses som ett undantag. I vissa fall kan även vara livsuppehållande om det exempelvis handlar om att säkra vatten och ventilation i stora djurstallar, förklarar Ola Carlsson.

En anläggning som tas i ödrift av andra skäl än strömavbrott riskerar däremot att få nobben av försäkringsbolaget. Och det är bekymmersamt eftersom intresset för sådana anläggningar ökar.

–  Många lantbrukare investerar stort i solceller och vill använda elen själv för att få bäst ekonomi. Men skaffar man batterier och kopplar bort anläggningen från nätet när solen inte skiner kan det bli jättestora problem om dvärgbrytarna inte löser ut, säger Ola Carlsson.

Därför hoppas han att elinstallatörerna verkligen kan sina saker och dimensionerar anläggningarna så att utlösningsvillkoren uppfylls. Tröga C-brytare kanske kan bytas mot snabbare B-brytare om det inte finns några tunga laster. Eller så kanske 10 A-brytare kan ersättas med 6 A-brytare. Om det inte går att uppfylla utlösningsvillkoren? Ja, då ska anläggningen inte tas i ödrift annat än i nödfall.

Bengt Assarsson poängterar att rätt dimensionering är a och o i alla anläggningar, inte bara sådana som kopplas bort från nätet ibland.

–  Det första jag gör när jag kommer till en ny anläggning är att testa vad jag har att utgå ifrån genom att mäta kortslutningseffekten. I villaområden är det aldrig några problem, men på landsbygden kan näten vara svagare och då gäller det att dimensionera efter anläggningens förutsättningar, säger han.

Bengt Assarsson har gjort en handfull solcellsinstallationer tidigare, men det här är hans första anläggning som kan frikopplas från nätet. En viktig uppgift var att installera nätskyddsrelät som ger säker frånkoppling från nätet. Annars riskerar linjearbetare som jobbar för att åtgärda strömavbrottet att drabbas av strömgenomgång.

Han tog också ett lokalt jordtag för att säkra jordningen om PEN-ledaren skulle gå av vid ett elavbrott. I den leriga jorden räckte det med sju meters djup för att få en godkänd jordningsresistans på 14 Ohm.

Ola Carlsson.

Hästgården utanför Ystad är den första ödriftinstallationen som Ola besiktigar. Men han har hunnit besiktiga närmare 200 ”vanliga” solcellsanläggningar sedan Länsförsäkringar Skåne införde ett besiktningskrav år 2017. 

Vilken utveckling ser du?

–  För några år sedan klarade sig bara en anläggning av tio utan anmärkningar. Nu är en av sex felfria så det har blivit mycket bättre, men jag är långt ifrån nöjd, säger Ola Carlsson.

Vad är det som har blivit bättre?

–  Jag ser exempelvis inte lika ofta kablar som ligger mot tak, och numera saknas aldrig jordfelsbrytare.

Häng med Ola på besiktning:
Hur många elfel kan man göra när solceller installeras?

Vilka fel är fortfarande vanliga?

–  Kabelförläggningen är exempelvis ofta dålig, överspänningsskydd saknas och växelriktare kläms in i någon hörna trots att det står i monteringsanvisningen att de ska ha fritt några decimeter runt om, säger Ola Carlsson.  

Frågor och svar

Vad är ödrift?

Med ödrift menas lokal elproduktion i mindre “öar” som är geografiskt begränsade. Det kan exempelvis röra sig om ett hus, en by eller en ”riktig” ö som tillfälligt eller permanent kopplar loss sig från det allmänna elnätet och fixar elproduktion och elanvänding helt och hållet inom det egna så kallade önätet.