Ska vi byta, ska vi byta elgrejer…

Publicerad 17 maj 2021, 05:45

Efter en trög start ökar intresset för återbruket i byggbranschen.  Men hitta elmaterial på second hand är knepigt.

Hälften av klimatpåverkan från nya byggnader uppstår när de byggs. Samtidigt slänger byggindustrin tonvis med avfall varje år. Hur smart känns det? Inte särskilt, tycker initiativtagarna till Återbruk i Väst, ett samarbetsprojekt som försöker få fart på återbruket i byggbranschen i industriell skala.

De bygger "fossilfritt":
Elmaterial på second hand? Jajamän

Lista:
Så bra är olika begagnade elmaterial

En av projektledarna är Johanna Andersson, som är expert inom cirkulärt byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon jobbade själv på byggföretag för drygt tio år sedan, bland annat som byggledare, och reagerade på vilka enorma mängder som slängdes.

Johanna Andersson.

– ”Vi har inte tid” var inställningen, och jag såg aldrig att material togs till vara för att återanvändas. Men de senaste två år har det hänt jättemycket. Kunskapen om klimatfrågan har ökat, och många byggföretag och fastighetsägare vill profilera sig inom hållbarhetsfrågor, säger hon.

Det ökade intresset blev tydligt när IVL tillsammans med Byggbranschens utbildningscenter tog fram en grundutbildning i återbruk och cirkulärt byggande förra sommaren. Fem utbildningstillfällen blev fullbokade direkt, och tillströmningen är stor även till vårens tre kurser. Samtidigt kommer många förfrågningar om fler kurser anpassade för olika målgrupper.

Vad menas då med återbruk och cirkulärt byggande? Oftast rör det sig om en redan använd pryl som får nytt liv på en annan plats, kanske efter en uppfräschning. Det kan även vara spill från ett bygge som används i ett annat bygge. Eller en felbeställning. Sådana missar pratar man inte så gärna om, men det är bättre att felbeställda produkter används istället för att slängas. 

Dessvärre finns det inga fyllda hyllor att plocka ifrån för den som vill börja bygga cirkulärt.

– Marknaden är omogen, och efterfrågan är större än utbudet. En lösning är att samarbeta i lokala nätverk där man kan byta med varandra, säger Johanna Andersson.  

Ett sådan exempel är en digital marknadsplats som drivs av IVL-ledda Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild. Användarna kan köpa, sälja och efterlysa återbrukbara byggprodukter i en webbtjänst. Allt från klinker till kylbafflar.

Finns det några elprodukter att köpa?

– Inte i dagsläget. Däremot finns det kategorier för elinstallationer, och en aktör efterlyser just nu 600 meter kabelstege, säger Johanna Andersson.

Blir det dyrare att återbruka än att köpa nytt?

– Det beror på hur man räknar. Produktpriset blir billigare, men i dagsläget blir arbetskostnaden högre, delvis för att kunskap och kompetens saknas. Men ju mer kunskapen ökar, desto snabbare och billigare går det att återbruka, säger hon.

Helen Magnusson.

Helen Magnusson är expert på energi och hållbarhet på Installatörsföretagen. Hon får än så länge sällan frågor om återbruk från medlemsföretagen, även om det förekommer.

– Men det börjar bli dags för företagen att intressera sig. Att kunder kräver hållbarhet blir allt vanligare, och kundkrav måste mötas, säger hon.

I dagsläget finns det inga regelverk som ställer krav på att installationer ska vara cirkulära, men Helen Magnusson berättar att mycket är på gång i en mer hållbar riktning. EU har exempelvis en tvingande handlingsplan för cirkulär ekonomi, där byggnader och konstruktion ingår. I januari i år presenterade regeringen Sveriges handlingsplan på området. En ny lag om klimatdeklarationer för byggnader föreslås börja gälla i Sverige 2022. Installationer ingår inte, men kraven ska utökas successivt. Och Installatörsföretagen har tillsammans med sju andra organisationer skrivit på Färdplan 2045 för en klimatneutral byggsektor.

Läs också:
Rymdobservatoriet bygger nytt – med begagnat elmaterial

– Nu vill vi starta ett samarbete med IVL för att utreda förutsättningarna för våra medlemmar att arbeta mer cirkulärt. Vad krävs av installationsföretagen? Vad sätter käppar i hjulen? Vilka regelverk finns det att förhålla sig till, exempelvis när det gäller elsäkerheten? Hur ska garantier hanteras? Och CE-, energi- och Eco-designmärkningen? Det finns massor av frågor att reda ut, säger Helen Magnusson.