Foto Istock

Vet du varför elanvändningen ökar i Sverige?

14 maj 2018  |  Text: Henrik Sannesson

Elprisets utveckling i Sverige fram till 2030 är en komplicerad mix av stora omställningar på energimarknaden. Här är 8 skäl till att elpriset minskar till 2019 och sedan ökar fram till 2030.

Elanvändningen fortsätter att öka men utan energieffektiviseringar skulle ökningen varit ännu högre. Samtidigt som elanvändningen ökar sker det en expansiv utveckling av förnybar produktion och vi kopplar samman oss med fler ledningar mot Europa. Elbolaget Bixia har gjort en långtidsprognos för det nordiska elprisets utveckling som pekar på en prisnedgång fram till 2019 och därefter en ökning fram till 2030.

Därför riskerar energivinsten med LED att ätas upp

5 förändringar på produktionssidan

1. Ökad vindkraftsproduktion i Norden

2. Finland får nytt kärnkraftverk 2019

3. 2 kärnkraftsreaktorer stängs i Sverige år 2020

4. Nya ledningar till kontinenten från 2020

5. Stor ökning av förnybart i Tyskland

Stängningen av kärnkraften innebär för Sverige att risken för höga priser ökar på grund av knapphet på effekt kalla vindfattiga vinterdagar.

Länderna som köper mest svensk el

Just nu byggs det mycket förnybar elproduktion i Norden, framförallt är det vindkraftsproduktionen som ökar. Samtidigt får Finland en nytt kärnkraftverk 2019. 2019 och 2020 stängs två kärnreaktorer i Sverige.

Stängningen av kärnkraften innebär för Sverige att risken för höga priser ökar på grund av knapphet på effekt kalla vindfattiga vinterdagar.

Alla planer på ny kärnkraft i Sverige i stoppade

Från 2020 och framåt kommer vi vara sammankopplade med fler ledningar mot kontinenten. Utan dem skulle vi i Norden svämmas över av kraft. Ledningar höjer prisnivån i Norden generellt sett. Ledningarna hjälper oss i stunder med knapphet, men kan också innebär att vi importerar kraft då exempelvis Tyskland har mycket sol- och vindkraftproduktion. Vi kan alltså förvänta oss ett fortsatt lågt elpris de närmaste åren och därefter en uppgång.

– I vårt basscenario räknar vi med ett snittpris runt 43 euro per MWh år 2030, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia. Snittpriset under de senaste sex åren har legat på 29 euro per MWh. Vår nuvarande prognos är högre än föregående beroende främst på höjda bränslepriser och att ledningskapaciteten mot Europa ökar.

Ökad elanvändning

1. Befolkningsökning

2. Stora datacenter byggs

3. Allt fler elbilar

"De flesta elfordon borde inte få anlutas till nätet"

Ett ökat elanvändande beror främst på befolkningsökning, flera stora datacenter som byggs i Norden och allt fler elbilar. Avgörande för om elbilen får ett större genombrott på marknaden är kostnaden för batteriet. Den kostnaden har minskat drastiskt de senaste åren. Enligt Bixias prognos bedömning går vi mot en fossilfri andel av fordonsflottan kring 10 procent år 2030. Detta är hälften av de nordiska ländernas målsättning kring 20 procent.

Stopp för förnybart på Gotland

Det som bland annat håller tillbaka elanvändningen är en ökad andel mikroproduktion där den producerade elen används direkt av konsumenten. Regeringen avsätter en del av budgeten för 2018 för perioden 2018–2020 till investeringsstödet för solceller. Stödandelen för privatpersoner har likaså ökat. Vi kan se att intresset ökat, men fortsatt är det på en mindre skala. Avgörande för fortsatt utveckling av mikroproduktion är den politiska viljan och eventuella stöd framåt för att nå utsatta mål.

Så mycket tror svenskarna på el från solen

Satsningen på förnybar elproduktion i Norden och i övriga Europa, framför allt i Tyskland, kommer att få stora konsekvenser för prisbildniningen på marknaden. Det blir allt färre timmar under ett normalår där kol- eller gaskondens är marginalprissättande. Mer förnybart innebär alltså att det blir fler timmar som elpriset pressas.

Negativt spotpris på el när stormen Urd gav skjuts åt vindkraftverk 

Fler nyheter