Här dominerar kvinnorna

23 november 2016  |  Text: Henrik Nygård

Fortfarande är 98 av 100 svenska elektriker män. Men El City i Stockholm är verkligen inte någon
karbonkopia på den statistiken, tvärtom. Här är de kvinnliga elektrikerna i majoritet.

Det är inte någon kvotering som förklarar kvinnodominansen.

– Jag har inte tänkt manligt eller kvinnligt när jag rekryterat. Den person som varit bäst lämpad har helt enkelt fått jobbet, säger Teddy Stjärnkrona, som äger och driver El City.

Efter att ha drivit företaget själv under något år blev en expansion nödvändig då antalet uppdrag och förfrågningar översteg det Teddy själv kunde ta hand om. Han tog hjälp av ett rekryteringsföretag och fick tre kandidater att välja mellan, två tjejer och en kille. Teddy ­berättar att alla tre sökande var väl lämpade, men att valet till slut föll på den då 22-åriga Monnia Lindberg.

– Hon hade det driv som jag önkade när jag skulle bygga mitt lag. Hon är initiativtagande, ambitiös och noggrann.

Monnia började sommaren 2015. Dessför­innan hade hon jobbat några år på ATI’s El i Skärholmen. Där fick hon både jobba ute på byggen och vara på kontoret och räkna på offerter. Utbildningen fick hon på Lärlings­försöket på Liljeholmens gymnasium, där en hel del av utbildningen sker i form av praktik ute på elteknikföretag.

– Jag har inte tänkt manligt eller kvinnligt när jag rekryterat. Den person som varit bäst lämpad har helt enkelt fått jobbet.

Teddy Stjärnkrona

– Jag bilade mitt första kök redan när jag var 16 år. Det var tungt väldigt, jag orkar mer nu, skrattar Monnia. Men du Teddy, du började väl som elektriker redan när du var fyra, fortsätter hon, och syftar på att Teddy från tidig ålder var med sin morfar ute på eljobb.

I somras behövdes ytterligare en elektriker på företaget. I den vevan hörde Ida Jonsson av sig till Teddy och sökte lärlingsplats.

– Jag bad henne att skicka in cv och ett personligt brev. När jag och Monnia träffade Ida fastnade vi direkt för henne som den tredje medlemmen i laget.

Till skillnad från Monnia hade Ida varit långt ifrån att bila några kök. Innan hon blev elektriker hade hon arbetat i vården i många år.

– Jag jobbade natt på ett äldreboende och längtade verkligen efter att göra något annat. Det var viktigt för mig att det var ett praktiskt arbete och att det var dagarbete. Jag googlade lite och hittade snart en vuxenutbildning till elektriker, på Learnias skola i Örnsberg, säger Ida, som i dag är 25 år.

– Jag jobbade natt på ett äldreboende och längtade verkligen efter att göra något annat. Det var viktigt för mig att det var ett praktiskt arbete och att det var dagarbete. Jag googlade lite och hittade snart en vuxenutbildning till elektriker.

Ida Jonsson

Hon jobbade på äldreboendet på nätterna och pluggade på dagarna.

– Detta dubbelarbete imponerade på mig, det tyckte jag bådade gott. Hur många är det som har den orken? frågar sig Teddy.

Utbildningen gick bra, men att hitta lärlingsplats var betydligt svårare.

– Jag kontaktade minst 30 företag och alla sa nej, tills turen kom till El City.

Vi träffar Teddy, Monnia och Ida en vanlig torsdag när alla tre jobbar med installationer på det som ska bli en aktivitetspark för barn i en ombyggd industri- och affärslokal i Rotebro.

Vi är såklart nyfikna på hur det är att jobba i ett företag där de kvinnliga elektrikerna är i majoritet.

Och vi vill höra vilket bemötande Monnia och Ida får när de tillsammans kommer ut på jobb.

Teddy säger att det inte absolut inte ligger något medveten strategi bakom det hela.

– Jag kontaktade minst 30 företag och alla sa nej, tills turen kom till El City.

Ida Jonsson

– Det är bara tillfälligheter som gjort att jag har anställt två kvinnor. De har varit bäst, helt enkelt. Kvinnodominansen har haft en positiv inverkan på El City, både internt och gentemot kunderna.

– Att elteknik- och byggbranschen är så ­enkönad innebär ofta att jargongen blir onödigt tuff, är min erfarenhet. Så har vi det inte.

Monnia och Ida jobbar ofta ihop. Och två kvinnliga elektriker tillsammans går inte obemärkt förbi.

– Alla kommenterar det, alla dagar i veckan. På ett sätt är det kul eftersom vi nästan uteslutande får positiva kommentarer. Samtidigt kan det vara tröttsamt. Jag skulle vilja att vi normaliserade det här med kvinnliga elektriker, säger Monnia och fortsätter:

– Alla kommenterar det, alla dagar i veckan. På ett sätt är det kul eftersom vi nästan uteslutande får positiva kommentarer. Samtidigt kan det vara tröttsamt. Jag skulle vilja att vi normaliserade det här med kvinnliga elektriker.

Monnia Lindberg

– Visst, jag är kvinna, men jag går till jobbet varje dag precis som alla män. I min yrkesroll är jag inte i första hand kvinna utan elektriker. Och jag kan komma på en rad andra saker som också kommer före kvinna, till exempel duktig, lyhörd och ambitiös.

Ida har ungefär hälften kvar av sina 1 600 lärlingstimmar. Hon stortrivs.

– Det är ett härligt jobb. För mig innebär vare dag att lära sig nya saker, se nya platser och träffa nya människor. Jag har såklart massor att lära och så känner jag också att jag behöver bli lite starkare.

Teddy säger att han egentligen redan nu skulle behöva en elektriker till, men att det får vänta ett tag då han, Monnia och Ida först måste få jobba lite mer tillsammans och bygga gruppen.

– I en framtidsvision ser jag att vi är sex till åtta ­personer. Jag vill inte att företaget ska bli så mycket större. Det ska vara som i en bra familj där man känner varandra väl och trivs bra ihop.

FAKTA

Litet företag som gått i arv

» Teddys morfar Anders ­Rundkvist startade El City 1973. Efter att Teddy utbildat sig till elektriker jobbade de båda där från 2005 fram till 2012, då Anders Rundkvist gick i pension och Teddy tog över.
» El City bedriver främst ­servicejobb och mindre installationer. Bland annat samarbetar man med en badrumsfirman Badrumsdesign samt med markisfirman V-persienn och Markis.
» Största kunden är fastighetsbolaget Vasakronan, som man har ett ramavtal med. Andra större kunder är Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården samt Ahlsells huvudkontor.

Fler nyheter