Sök jobb - 192 Jobb / 502 tjänster just nu

Sök

I samarbete med oxojob.com

Daniel Carnegård Foto Charlotta von Schultz

Klart elektrikern ska ha en 3D-skrivare

"Att skriva ut donen går på 50 kronor istället för någon tusenlapp i handeln" säger 3D-pionjären Daniel Carnegård.

Få elfirmor använder än så länge 3D-skrivare. Men elektriker kan ha stor nytta av tillverkningsmetoden där tredimensionella föremål skrivs ut lager för lager. Det tycker Daniel Carnegård, som både är auktoriserad elinstallatör och legitimerad gymnasielärare.

– Grejerna blir precis som du vill ha dem, och det blir ofta billigare än att köpa färdiga produkter, säger han.

Daniel Carnegård jobbar sedan tio år tillbaka på Brinellgymnasiet i Nässjö, en pionjärskola på 3D-området. Redan för 15 år sedan köpte skolan sin första skrivare, stor som ett kylskåp. Då var 3D-marknaden fortfarande i sin linda och investeringen kännbar, 250 000 kronor. Sedan dess har priserna sjunkit rejält, samtidigt som skrivarna har blivit både snabbare och nättare.

Läs mer: Fluke återkallar spänningsprovare

Vid Elinstallatörens besök står en liten skrivare för 5 000 kronor och surrar lågmält i El- och energiprogrammets labbsal. En svart plasttråd matas in i ett munstycke, värms upp till cirka 225 grader och spritsas ut av skrivarhuvudet som far fram och tillbaka över en byggplatta. Här tillverkas ett vred för att vrida locket i rätt nivå i apparatdosor.

"Grejerna blir precis som du vill ha dem, och det blir ofta billigare än att köpa färdiga produkter."

Daniel Carnegård, auktoriserad elinstallatör och legitimerad gymnasielärare

På labbbänken ligger en samling prylar som skrivits ut tidigare. Bland annat mätdon som eleverna använder för kontroll före drifttagning och andra typer av mätningar efter avlutad installation.

En sån här kan du inte köpa på marknaden än, säger Daniel Carnegård och plockar upp ett mätdon för det nya lamputtaget DCL.

Andra mätdon är avsedda för vanliga Schukouttag. Sådana finns att köpa sedan länge, men Daniel Carnegård tillverkar dem hellre själv.

Det är en kostnadsfråga. Att skriva ut donet går på 50 kronor istället för någon tusenlapp i handeln. Dessutom vill vi ha alla donen i samma stil, säger han.

Det är endast donens gula ytterhöljen som har tillverkats i skrivaren. Inuti höljena finns inköpta inköpta kontaktstycken med isolermaterial som skyddar användaren.  

 – Vi tullar aldrig på säkerheten, poängterar Daniel Carnegård.

Kolla in mätdonen för DCL – och sex andra prylar som Daniel skrivit ut

Skolan använder oftast stärkelsebaserad PLA-plast i tillverkningen. Materialet är miljövänligt men inte särskilt lämpat för elartiklar eftersom plasten smälter vid förhållandevis låga temperaturer. Men mätdon är endast avsedda för kortvarig användning, och då hinner materialet inte värmas upp. I fasta installationer är PLA-plast däremot inget alternativ.

Den lilla skrivaren kan även matas med oljebaserad ABS-plast, som står pall för mer värme. Men då blir tillverkningen bökigare eftersom byggplattan måste värmas upp med värmepistol. I mer avancerade skrivare är uppvärmningen inbyggd.

Det finns fler säkerhetsmässiga aspekter att tänka på förutom uppvärmningen när man skriver ut prylar själv. Hållfastheten till exempel. I princip vilken struktur som helst kan skrivas ut. Men klarar den belastningen när prylen sedan används? Elektrisk isolation är en annan viktig fråga.

Förutom mätdon har flera fästen och hållare skrivits på skolan. De vita stegfästena på väggen passar exempelvis exakt för önskad höjd och fästpunkt. I ett arbetsrum sitter kretskort fästa på DIN-skena tack vare en egenutvecklad hållare. På vägen dit passerar vi en blå asynkronmotor, som skrivits ut i tre delar.

Läs mer: "Vi kommer inte att fortsätta med GNP-rabatter som tidigare"

De flesta prylarna har skapats i Autocad, ett cad-program som eleverna lär sig. Förutom olika cad-program finns det även enklare modelleringsprogram som Sketchup att välja på för den som vill rita sina egna 3d-modeller.

Vi tittar in i automationselevernas labbsal där en av industrirobotarna står redo med ett gripdon. Även det är 3d-printat, billigt och skräddarsytt för ändamålet. Ofta tillverkas gripdonen dessutom avsiktligt i så låg kvalitet att de lätt går sönder.

– Vi använder robotarna i undervisningen och om de krockar med något är det bättre att donen bryts av än att robotarmen skadas, konstaterar Daniel Carnegård.

Ju lägre kvalitet skrivaren ställs in på, desto snabbare går utskriften. Ett föremål i lägsta kvalitet kanske kan ta 1,5 timmar att tillverka. Då snålar skrivaren med materialet. Samma föremål i högsta kvalitet blir helt kompakt och kan ta sex timmar att tillverka.

Trots många fördelar känner Daniel Carnegård inte till några elinstallationsföretag som använder 3D-skrivare.

– Nej, jag skulle faktiskt tro att 3D-skrivare är vanligare bland bagare än elektriker. Installationselektriker har så mycket annat de måste hålla sig uppdaterade på så de kanske inte har tid att sätta sig in i tekniken, säger han. 

Men han tror att skrivarna kommer att bli vanligare i framtiden. Inte minst när en ny generation ungdomar, med stor teknikvana, kommer ut på arbetsmarknaden.

Hade Daniel Carnegård själv drivit en elfirma hade han utan tvekan köpt en skrivare i 20 000-kronorsklassen som klarar ABS-plast.

Läs mer: Har du koll på nya lamplagen?

– För det priset kan du få en riktig kanonskrivare, säger han.

Att även privatpersoner kan ha glädje av 3D-skrivare kan han vittna om. Daniel Carnegård har en egen 5000-kronorsskrivare därhemma, likadan som den på skolan. När diskmaskinen gick sönder i våras fixade han lätt en ny reservdel. Och när han ville montera Plejdpuckarna på din-skena skrev han ut en egendesignad hållare, som tar mindre plats än Plejds egna hållare. Daniel valde istället en stående modell som endast tar en normplats. Då blev det viktigt att tänka på att produkten ventilerades väl så att värmeutvecklingen inte ställde till problem.

– Alla produkter som tillverkas testas hårt i skolans labbmiljö så att de klarar kraven som ställs. Mätproberna är exempelvis testade i enlighet med gällande IEC-standard för laborativ mätutrustning, försäkrar Daniel Carnegård.

Fler nyheter