Foto Daniel Roos

"Vi kommer inte att fortsätta med GNP-rabatter som tidigare"

Det började med ett vanligt eljobb i en 30-talsvilla. Men när kunden fick se materialpriserna på fakturan gick startskottet för höstens stora debatt. Elfirman gick till tingsrätten – kunden till Svenska Dagbladet. Vi har pratat med elfirman som startade höstens debatt om materialpriser.

– Vi hade en muntlig överenskommelse, och sedan krävde kunden att få se våra inköpspriser. Det har kunden inte med att göra, säger vd:n för elfirman, som har runt tio anställda i Stockholmstrakten.

Efter viss tvekan berättar vd:n om tvisten för Elinstallatören. Men han vill vara anonym, vilket ger en fingervisning om hur känslig frågan om materialpåslag kan vara i branschen.

– Jag tänkte att det var så man tog betalti branschen, och det har funkat bra fram tills nu, säger vd:n.

– Ett sjukt system där grossister och elfirmor har överenskommelser som ger kunden helt orimliga priser, säger Nils Petter Nilsson, som är kunden.

Bara ett år sedan förra debatten om GNP: Han försvarar saltad faktura

Parterna är oense om vad de egentligen kom överens om innan arbetet startade. Någon skriftlig överenskommelse gjordes aldrig. Klart är att elfirman anlitades för att byta ut delar av villans elanläggning. Rum som låg på 1-fas skulle dras om till 3-fas, vägg- och lamputtag skulle jordas, tygkablar ersättas med fk-kabel, en elcentral bytas ut, jordfelsbrytare installeras.

Jobbet utfördes under Luciaveckan i fjol. Efter julhelgerna kommer fakturan på 34 713 kr efter rotavdrag. För materialet har elfirman utgått från grossistens grundnettoprislista, den så kallade GNP-listan, och dragit av 15 procents rabatt.

Nils Petter och hans fru har inga invändningar mot antalet debiterade timmar – 19 timmar á 480 kronor. Men materialkostnaden får dem att reagera. Paret räknar strömbrytare, eluttag och andra nyinstallerade elprylar där hemma och kommer fram till att antalet inte stämmer med fakturan. Dessutom tycker de att materialpriserna är oväntat höga.

De kollar upp vad samma artiklar kostar i en elbutik på nätet och räknar ut hur mycket högre fakturans priser är jämfört med nätpriserna. De ser att vägguttagen kostar 63,20 kronor i nätbutiken och 261,80 på elfirmans faktura, vilket är 314 procent mer. De räknar ut att dvärgbrytarna är 142 procent dyrare, jordkabeln 293 procent dyrare och fk-kabeln 330 procent dyrare jämfört med nätpriserna.

– Tycker ni att det är skäliga priser – och i så fall, vad grundar ni det på? frågar paret elfirman när de bestrider fakturan.

Konsumentverket: "Rabatterna kan bryta mot lagen"

"Många medlemsföretag har en snedfördelning i sin prismodell."

Branschekonom Reijo Mustonen på Installatörsföretagen träffar hundratals elektriker varje år.

Det finns inget olagligt i att en elektriker gör större vinst på materialförsäljning än på sina tjänster. Men det är grundläggande företagsekonomi att räkna ut täckningsbidrag på all försäljning i ett företag. Det visar hur mycket en viss vara eller tjänst bidrar till att betala företagets kostnader och leverera vinst. Försäljningen av elmaterial har både del av gemensamma kostnader i företaget och specifika kostnader – som den tid som läggs på hanteringen till exempel. För att inte en viss försäljning ska sänka den totala vinsten måste påslaget rymma både kostnader och bidra med minst lika stor vinst som övrig försäljning. Med påslag på flera hundra procent borde det inte vara några problem alls. Och elektrikerna borde kunna karva guld med täljkniv. Men hur stora är vinsterna egentligen? Enligt Installatörsföretagen är snittvinsten i Installationsbranschen 5–7 procent. Hur går påslag på hundratals procent ihop med så låga vinster? Vi frågar Reijo Mustonen, branschekonom på Installatörsföretagen som träffar hundratals företagare inom installation varje år.

Företagsutvecklaren: "Det är som att Ica skulle använda sina leverantörspriser ut mot kunderna"

"Vägen ur materialfällan för Lindsténs går via slutsatsen att materialpåslagen inte kan sänkas utan att timdebiteringen höjs."

Reijo Mustonen.– Många medlemsföretag har en snedfördelning i sin prismodell. Det beror på att man inte vill sticka ut med en timpenning som kan uppfattas som hög. Därför tar företagen ut större vinst på material än på arbete. Det här är något jag pratar om varje gång jag träffar våra företag. Vårt budskap är att vi i branschen måste balansera våra priser på arbete och material. Vår prismodell måste vara transparent och begriplig för kunderna, säger Reijo Mustonen.

Elektrikern: "Nästan till varje badrum bill kunden köpa egen material"

Han får medhåll från Johnny Petré, vice ordförande i Installatörsföretagens styrelse och fram till september i år vd och en av ägarna till Lindsténs Elektriska med 137 anställda. Efter Bravidas köp är bolaget en avdelning som heter Bravida Österlen. Lindsténs tog påslagstjuren vid hornen och ändrade sin prismodell redan för flera år sedan. På företagets inköpspriser läggs sedan olika stora påslag. Större kunder får större rabatt.

Johnny Petré– Det har varit väldigt lyckat för oss. Det har krävt en stor omställning i företaget, men jag tror att man måste dit. Vi måste vara transparenta och tydliga mot våra kunder, säger Johnny Petré.

Vägen ur materialfällan för Lindsténs går via slutsatsen att materialpåslagen inte kan sänkas utan att timdebiteringen höjs. Det är den totala kundleveransen och priset för den som är avgörande. Elmaterial går att köpa överallt, men en teknisk installation köps fördelaktigast hos elinstallatören. I omställningen landade Lindsténs också i att differentiera sina timpriser.

– Vi tar olika betalt för olika tjänster. En tekniker har ett pris, en elektriker ett annat. Debiteringen har sedan betydelse vid lönesättning, förklarar Johnny Petré.

"Misstroende mellan kund och leverantör skadar hela branschen"

"Det är lätt att bli nostalgisk, men lösningen på dagens problem finns inte i backspegeln. E-handeln är här för att stanna och obarmhärtiga prisjämförelser med den."

"Ren idioti att arbeta mot marknadskrafterna"

Historiskt har kunderna inte haft någon insyn i branschens materialpriser. Det är inte så många år sedan branschorganisationerna hade egna rekommenderade prislistor. Men den regimen har Konkurrensverket satt definitivt stopp för.

I stället lever vi i en tid med nya utmaningar. Obehöriga kan köpa elmaterial på byggmarknaden och för att lägga sten på börda har e-handeln ritat om kartan totalt. Det är lätt att bli nostalgisk, men lösningen på dagens problem finns inte i backspegeln. E-handeln är här för att stanna och obarmhärtiga prisjämförelser med den.

"Vi installatörer måste börja ifrågasätta grossisternas priser. I dag har vi en situation där kunderna kan köpa från e-handeln till ett pris inklusive moms som är lägre än det pris vi betalar från grossisten exklusive moms."

Anders Eriksson, elinstallatör på Din elektriker i Stockholm AB.

Både e-handlare och branschens storföretag köper stora volymer och får priser från grossister och fabrikanter därefter. Spannet i grossisternas prislistor återspeglar att de vill kunna ge rabatt beroende på inköpsvolym. Det är lätt att se hur småföretagen hamnar i kläm.

Anders Eriksson.– Vi installatörer måste börja ifrågasätta grossisternas priser. I dag har vi en situation där kunderna kan köpa från e-handeln till ett pris inklusive moms som är lägre än det pris vi betalar från grossisten exklusive moms.

Det säger Anders Eriksson, som driver Din elektriker i Stockholm AB, ett företag med fem anställda inklusive honom själv. Anders är relativt förskonad från debatten om materialpriser. Han utgår från GNP och ger kunderna rabatt för att komma fram till ett rimligt pris. Anders företag har medelbetyget 4,7 på recensionssajten Reco och idel positiva omdömen.

"Vi måste paketera vårt erbjudande så att kunderna ser vad vi tillför"

Men vi behöver inte lämna Anders kontor i Stockholmsförorten Gröndal för att hitta en som påverkas mycket av prispressen. Anders delar nämligen både lokal och skrivbord med VVS-företagaren Tommi Vuolevi som äger och driver Solhöjden VVS AB. Tommis kunder köper ofta porslin och blandare själva.

Tommi Vuolevi.– Den sortens varor är väldigt prispressade på nätet. Jag brukar säga till kunden att de får köpa porslin så köper jag installationsmaterial, säger Tommi Vuolevi.

Tommi använder bara grossisternas priser som en utgångspunkt när han gör sin egen prislista i sitt ekonomisystem. Han visar på skärmen hur problemet med grundnettopriserna ser ut från hans horisont. En produkt som finns både hos Ahlsell och Lundagrossisten har dubbelt så högt listpris hos Ahlsell. Men efter Tommis rabatt är dragen betalar han mindre för varan hos Ahlsell.

– En del prislistor är så överdrivna att de inte går att använda. De är inte i fas med marknaden. Om kunderna kan få varan på byggmarknaden mycket billigare skulle jag skämmas om jag visade ett pris som var flera hundra procent högre. Lundagrossistens katalog kan jag visa ut mot kund, säger Tommi Vuolevi.

"Priserna vi fakturerar efter är grossisternas grundnettolista. Där har ni fått 15 procent av materialkostnaden. Det är inget konstigt med det. Det är på det sättet de flesta elfirmor och andra hantverksföretag fakturerar."

Vd:n för den omskrivna elfirman vill vara anonym.

"Vår lönsamhet är högre än branschens"

Nils Petter Nilsson och hans fru vill ha svar på vad elfirman grundar sina materialpriser på. Sista fakturadatum närmar sig och paret vill inte bli sena med betalningen. De bestämmer sig för att betala ett belopp de själva tycker är rimligt: ett 25 procentigt påslag på elbutikens priser. Det är 15 361 kronor lägre än priset elfirman begär. Då har paret även gjort avdrag för material som finns på fakturan, men som inte verkar vara installerat i deras hem.

Elfirman drar av 2 551 kr för material som faktiskt inte har installerats. Men företaget står fast vid materialpriserna.

– Priserna vi fakturerar efter är grossisternas grundnettolista. Där har ni fått 15 procent av materialkostnaden. Det är inget konstigt med det. Det är på det sättet de flesta elfirmor och andra hantverksföretag fakturerar, skriver vd:n i sitt mejlsvar.

Enligt vd:n hade de muntligen kommit överens om den här prissättningen innan arbetet påbörjades. En ren efterhandskonstruktion, enligt Nils Petter Nilsson. Han ser GNP-listan som fantasipriser och vill veta vad elfirman har betalat grossisten. Det går elfirmans vd inte med på. Men han uppger att beloppet kunden har räknat ut, med 25 procents påslag på nätpriserna, inte täcker hans kostnader. Att jämföra näthandelns priser tycker han inte är riktigt rättvisande eftersom elfirman ger garantier. Nils Petter Nilsson köper inte de argumenten.

– Ett helt horribelt system där både elfirmor och grossister är delaktiga, säger han.

Han vägrar att betala de kvarvarande 15 361 kronorna. Då vänder sig elfirman till Kronofogden, med motiveringen: ”Kunden har bestridit fakturan för att han inte får se rabatten som sökanden (alltså elfirman) får på sina inköp.”

Kronofogden hanterar inte fakturatvister som kunder bestrider. I mitten av maj tar elfirman tvisten till Södertörns tingsrätt.

"Vi kommer inte att fortsätta med GNP-rabatter som tidigare."

Vd:n för elfirman.

Södertörns tingsrätt kallar elfirmans vd och Nils Petter Nilsson till en muntlig förberedelse i målet 30 augusti. Någon vecka före mötet startar Svenska Dagbladet en granskning av hantverkares materialpåslag, med fokus på elinstallatörer och VVS-montörer. En av intervjupersonerna är Nils Petter Nilsson som ifrågasätter systemet med GNP-rabatter. Artiklarna väcker en häftig debatt i installationsbranschen.

Samtidigt har tingsrätten tagit initiativ till en medling mellan Nils Petter Nilsson och elfirman. Och en förlikning är vad tvisten slutar med. Parterna möts på halva vägen när det gäller materialkostnaden, och elfirman drar tillbaka målet.

Har tvisten fått dig att ändra något i din prissättning eller kommunikation med kunder?

– Vi kommer inte att fortsätta med GNP-rabatter som tidigare. Det här blev ett wakeup-call och i framtiden kommer vi även att vara noga med att få allt på papper. Muntliga överenskommelser kan bli bökiga och såna här tvister suger verkligen musten ur en, säger elfirmans vd.

Diskussionerna på Facebook är, i likhet med  årets mediabevakning, som ett eko från förra hösten. Ett exempel från den faktura som togs upp i media då var att elektrikern debiterat kunden

143 kronor per meter för vanlig vit kabel. Elinstallatören Tommy Sjöberg som kommenterade frågan på Facebook sa i vår intervju:

Tommy Sjöberg– Jag kallar det ocker. Det är inte rätt, inte schysst och i min värld förstör det för alla ­andra. Mina kunder säger ofta när de får ­fakturan att de trodde att det skulle bli dyrare. De tror att jag ska blåsa dem! Man förväntar sig det av en hantverkare.

 Tommy Sjöberg sätter fingret på förtroendefrågan. För hur jobbigt det än är för den enskilde företagaren att hamna i en rättstvist eller i ögat av en mediastorm är det hela branschen som är den stora förloraren. Varje gång ett liknande fall granskas i allmänna nyhetsmedia och branschen står utan argument som gemene man kan acceptera naggas förtroendet för elektriker i kanten.

 

Vi har pratat länge om att våra företag behöver förklara för sina kunder hur de tar betalt. Möjligen har höstens debatt visat oss att vi måste informera ännu mer om behovet av transparens."

Reijo Mustonen, branschekonomen Installatörsföretagen.

En enkel googling visar att samma sorts artikel skrivits många gånger om genom åren. Vad talar för att det här var sista gången ämnet hamnade i medias sikte?

På Installatörsföretagen ligger åtminstone kursen fast för att förmå både nya och gamla företag att ta betalt på ett sätt som kunderna kan förstå.

– Vi har pratat länge om att våra företag behöver förklara för sina kunder hur de tar betalt. Möjligen har höstens debatt visat oss att vi måste informera ännu mer om behovet av transparens, säger Reijo Mustonen.

Analys: "Bli inte en branschförrädare"

Men om man lämnar frågan om allmänhetens förtroende och i stället pratar om ekonomisk logik. Vad har det för betydelse att grundnettoprislistan används ut mot kund?

Hans Heldring.– Har du inte en egen kundprislista med ett vinstpåslag på materialet styrs din prissättning av hur mycket rabatt du fått av grossisten. Det är ett feltänk som man bör komma till rätta med.

Det säger Hans Heldring som utvecklar kurser för elteknikbranschens företagsledare på EUU som snart byter namn till Insu. Han förordar att elinstallationsföretag gör egna prislistor i sina affärssystem. När man väl upprättat en prislista är det lätt att ge rabatt till storkunder.

Läs mer: "Ta betalt för tjänsten"

– Många tar sig inte tid eller saknar ­förmågan att själv skapa egna prislistor och använder grundnettoprislistan i stället. Det är som att Ica skulle använda sina leverantörers grundpriser ut mot kund. Så gör de givetvis inte. De sätter sina egna priser på dagligvaror som kaffe, bananer och tvättmedel utifrån vad de har för kostnader och tänkt vinstmarginal, säger Hans Heldring.

Johan Skoog.Han får medhåll från ett kanske oväntat håll. Johan Skoog, produkt- och inköpsdirektör på elgrossisten Rexel anser att GNP fyller en viktig funktion. Den är en utgångspunkt varifrån grossisten ger volymrabatter. Men den ska bara användas av grossisten mot installatören.

– GN-priserna ska inte användas mot slutkunderna. Vi uppmanar installatörerna att göra egna prislistor baserade på de inköpspriser de har och sina kostnader för hanteringen.

Fler nyheter