Mojtaba Moasavi och Macki Brunberg. Foto Marie Granmar

Brist på praktik hindrar blivande elektriker

13 mars 2018  |  Text: Marie Granmar

Många elever på gymnasiets el- och energiprogram gör för lite praktik. Det innebär att de tappar en viktig del i utbildningen, och kan få svårt att fortsätta som elektriker.

Elläraren Macki Brunberg på Praktiska gymnasiet i Nacka utanför Stockholm är upprörd. Aldrig tidigare under sina fyra år som lärare på skolan har han upplevt att det varit så svårt att få fram arbetsplatsförlagt lärande, APL, till eleverna.

Första delen i artikelserien om praktik: Därför är arbetskraftsbristen så stor

– Det här är katastrof! De som inte får APL riskerar att tappa sugen. Eftersom vi har en lärlingsutbildning riskerar eleverna dessutom att förlora hälften av sin utbildning, och kanske inte ens går att betygsätta, säger Macki Brunberg.

Andra delen: Mojje kämpar för att bli elektriker

"Det här är katastrof! De som inte får APL riskerar att tappa sugen."

Macki Brunberg, ellärare, Praktiska gymnasiet.

Tillsammans med en kollega har han ringt hundratals samtal sedan början av höstterminen, för att få fram platser åt alla de drygt 40 eleverna i el- och energiprogrammets tre årskurser. Men det går väldigt trögt.

El-eleven Amadeus gjorde sveriges första el-epa: Var är den nu?

– Efter att ha jobbat som elektriker i 20–25 år har jag många egna kontakter som brukar ställa upp och ta emot elever. Men mina kontakter är mättade nu. De kan inte ta emot fler. Vi måste hitta nya företag som kan ta emot APL-elever, säger han.

Problemet är inte nytt. Det visar en rapport från Skolverket 2016, ”Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram”. I rapporten framgår att var fjärde lärare ser svårigheter med att hitta APL som ligger i linje med utbildningens mål.

"Killarna var jätteduktiga, men ingen vågade anställa dem"

Värst är det på el- och energiprogrammet. Det gäller både tillgången på platser och kvaliteten på praktiken. Fler än var tionde avgångselev 2014 hade för lite APL under sin utbildning.

– Det är viktigt att branschföreträdare och organisationer hjälper till och skapar en positiv inställning till att ta emot elever, säger Sture Löf, ansvarig för el- och energiprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet hos Skolverket.

De blir elektriker på tre terminer

– Ibland finns motstånd mot att ta in elever på APL, exempelvis i tider då företagen har för mycket att göra och när de har för lite att göra. Därför krävs mycket kvalitetsarbete för att förbättra det långsiktiga samarbetet mellan skola och näringsliv, tillägger han.

Därför är arbetskraftsbristen så stor

Även Skolinspektionen menar att samverkan mellan skola och arbetsplatser måste förbättras.

– Till exempel är det viktigt att skolorna undersöker i förväg, innan de utökar antalet platser, om det finns möjlighet att ordna bra APL till alla elever, säger Eva Lanteli hos Skolinspektionen som studerat yrkesprogrammen.

"Rådet är väldigt värdefullt och ger oss företagskontakter som vi inte hade haft annars."

Eva Jacobsen, studie- och yrkesvägledare, Njudungsgymnasiet.

Problemet med att få ut yrkeseleverna på APL varierar en hel del mellan olika skolor. De som lyckas bra har ofta ett väl utvecklat samarbete med det lokala näringslivet.

Så kan montörer bli projektledare

Njudungsgymnasiet i Vetlanda har en så kallad lärlingsutvecklare (APL-samordnare) som åker runt till företag för att skapa kontakt. En gång om året bjuds företagen också in till handledarutbildning på skolan. Därutöver finns ett programråd som träffas ett par gånger om året.

Ett sådant råd måste yrkesgymnasier ha enligt lag, berättar studie- och yrkesvägledare Eva Jacobsen.

– Rådet är väldigt värdefullt och ger oss företagskontakter som vi inte hade haft annars, säger hon.

På Praktiska gymnasiet i Nacka är rektorn uppgiven kring situationen.

– Vi har funderat på att bjuda hit företagen på handledarutbildning. Fast i dag kommer de inte ens på en timmes programråd två gånger om året när vi bjuder på frukost. Pengar hjälper inte heller. Företagen får 18 000 kronor per lärling, men det räcker inte. Det blir bara nej, säger rektor Malin Bellander som lekt med tanken att stänga ner el- och energiprogrammet.

Fler nyheter