Ellära: ”Spänning, ström och resistans hade vi alla svårt med i ettan”

Enligt läroplanen ska ellära och elmatte komma in först i årskurs 2.  Alldeles för sent. tycker både lärare och elever på Alströmergymnasiet i Alingsås som smugit in ämnena redan i ettan. 

Alex Johansson går i tredje årskursen på Alströmergymnasiet i Alingås. Han och hans klasskamrater är tacksamma för att lärarlaget rundat läroplanen och smygt in matte och ellära i årskurs ett där skolverket inte tycker att den hör hemma.

Läs också:
Så förstår du ellärans 5 svåraste begrepp

Läs också:
Börja inte med Ohms lag – och 5 andra tips för att klara elläran

Elläran och elmatten står högt i kurs på Alströmergymnasiet. Så högt att ämnena smygs in olika ämnen i årskurs ett för att eleverna ska vara rustade för yrket redan från början.
Alex Johansson är en av många elever som håller med om att matten är svår, men väldigt viktig att behärska:
– Det är ju väldigt mycket matte, det har jag märkt hela vägen sedan ettan, där mer än hälften av alla ämnen kräver mattekunskaper och där man hela tiden möter nya begrepp som också gör det. Man måste ta små steg i taget hela vägen framåt eftersom det hela tiden är så mycket nytt. Det är lätt att bli överbelastad om man inte kan grunderna sedan tidigare och det blir lätt väldigt tufft för en del.
Därför gillar Alex att grunderna kommer tidigt i undervisningen här på Alströmergymnasiet:
– Spänning, ström och resistans hade vi alla väldigt svårt med i ettan, men nu i årskurs tre är de flesta klara på vad som är vad. Det var när läraren jämförde med en vattenledning som polletten trillade ner, den analogin var ju lätt att förstå, minns han.

Stefan Achilles är programansvarig på el- och energiprogrammet. Han förklarar hur lärarlaget har resonerar när de har fokus på ellära i flera ämnen och kurser redan i årskurs ett. 

– Vi tycker det är för sent att börja med ellära och matematik först i årskurs två och kom fram till att vi kunde utöka några andra ämnen med ellära och elmatte.
Matematikläraren Thobias Eriksson är här en del av programmets lärarlag:
– Jag är helt med på det här upplägget och gillar att färga in matematikämnet så att det ansluter till den övriga elläran.Yrkesläraren Thomas Johansson försvarar upplägget med att det annars finns en påtaglig risk att eleverna lämnar skolan utan att vara tillräckligt väl rustade.
– Det kan bli så att bara ett fåtal klarar av de här programmen fullt ut och får förlita sig till digitala hjälpmedel som El-Vis och sån´t utan att kunna bedöma om de svar de får där är rimliga eller ej, säger han.
Kanske är det förklaringen till att det faktiskt är företagen i programrådet som tryckt på för den här förändringen med att läsa ellära 1 i årskurs ett.
– De har efterlyst en höjd kunskapsnivå om elläran så därför har vi lagt in den i ettan och tvåan, förklarar Stefan Achilles.

Läs också:
Mathias Hultman: ”Elektriker kan ha frågor de inte vågar ställa i vardagen”

Alex Johansson förklarar med ett exempel hur kursupplägget på Alströmer har hjälpt honom att klara utbildningen:
– Skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är grej som vi hade jobbigt med i början men när väl kommit igång med att göra beräkningar så klarnade allt. Nu i trean så är det inga problem med det här, tack vare att vi läst ellära i både ettan och tvåan, men hade vi inte gjort det så hade vi haft det jobbig de två sista åren, förklarar han.