Logga in

Så många får sätta upp solceller: ”Det finns en gräns”

Publicerad
26 feb 2024, 08:00
| Uppdaterad
19 mar 2024

Problemet med solel är att produktionskurvan är likadan för alla villaägare med solpaneler i ett område. Elnätet räcker inte till. Men energigemenskaper kan lösa knuten.  

Fysiska grundfakta talar för att taket snart är nått för hur många solpaneler som kan hanteras i lokalnäten. Det betyder att det inte är fler än 20-25 procent av de svenska villaägarna som kan få tillstånd att satsa på solel. Hävdar Mats Karlström, medgrundare till och före detta affärsutvecklingschef på Ferroamp.

Mats Karlström var med och grundade Ferroamp. Nu slåss han för bildandet av energigemenskaper. Foto: Lars-Göran Hedin

– Jag har lämnat Ferroamp nu för att ägna mig åt det som jag verkligen brinner för – att lösa upp den knut som hotar att stoppa utbyggnaden av småskalig energiproduktion och slå ut de lokala svenska elnäten, säger Mats Karlström. Han berättar att han varit med och grundat företaget Eaasy – ett företag som inte ska förväxlas med den norska laddboxtillverkaren med nästan samma namn. Svenska Eaasy är ett företag som erbjuder rådgivning till företag och organisationer som vill få en djupare förståelse för sin interna energianvändning och hitta tekniska lösningar för att effektivisera den.

Elnätsbolagen bromsar:
Eon sätter käppar i hjulen för framtidens bostadsområde

– Vi erbjuder tjänster som sammankopplar effektbehov och produktion med möjligheten att lagra energi vid behov. Till att börja med handlar det mycket om solenergi och batterier, men vi tittar också på smart elbilsladdning och annat. Våra kunder är företag som behöver mer effekt men som saknar kompetens kring nätanslutning och annat som krävs för att tillgodose de behoven, förklarar Mats Karlström och tillägger, med adress till Elinstallatörens läsare: 

– Här finns faktiskt goda möjligheter för elinstallatörer – att hjälpa fastighetsägare att hitta lösningar för sin elförsörjning. De flesta upplever det här som väldigt krångligt, så här kan elinstallatören spela en viktig roll.

Elfirman tog chansen:
Energikooperativet gav smakstart för firman

Energigemenskaper är annars det som Mats Karlström kanske brinner allra mest för. Han menar att de erbjuder en nyckel till hur problemen med bristande kapacitet i lokalnäten och långa väntetider på exempelvis solelsanslutningar kan lösas.

– Nätägarnas stora problem med solel är att produktionskurvan ser likadan ut hos alla de villaägare som har solpaneler i ett område. Effekttopparna och behovet att exportera överskott kommer samtidigt och det är fråga om långt högre effekter än de som förr var normalt i ledningarna till en villaabonnent. Och som om det inte är nog med den problematiken så blir kapacitetsbehoven till fastigheten lika stora när alla elbilsägare i området ska ladda sina bilar de timmar då spotpriset på el är som lägst, poängterar Mats Karlström.

Med energigemenskaper behövs bara en anslutningspunkt till lokalnätet för ett helt villaområde. Sedan kan medlemmarna balansera effektbehoven mellan varandra. Foto: Jonathan Björck/Ellevio.

När han talar om fysiska begränsningar i lokalnäten är det just precis det här Mats Karlström menar.

– En nätägare har inte en sportslig chans att klara de här effekttopparna utan försöker skjuta problemet framför sig med långa tider för att handlägga tillstånd, nekade nätanslutningar och liknande. Man samlar helt enkelt på sig ansökningar tills det finns underlag för att bygga ut nätstationerna. Mats Karlström gör problemet tydligt genom att peka på ett litet nätbolag – Falkenberg Energi:

– De har drygt 200 nätstationer enligt deras websida, hur i hela friden ska de klara att dimensionera dem alla för att klara de ojämna effektkurvorna?

Energigemenskap i praktiken:
Energikooperativ halverade solelskostnaden

Energigemenskaper förändrar den här bilden. När ett antal fastighetsägare går samman och bildar en samfällighet, skapar de möjligheten att styra produktion och konsumtion tillsammans, med hjälp av gemensamt ägda resurser – som exempelvis batterilager, elbilar eller termiska energilager. Och om då också anslutningen till elnätet sker i en enda gemensam punkt för hela samfälligheten så kan belastningen på transformatorn optimeras. Mats Karlström menar att det med modern teknik inte är så svårt att internt reglera energiflödena och liknar energigemenskapen med en bostadsrättsförening där medlemmarna delar gemensamma resurser.

Med sin bakgrund i Ferroamp är det inte konstigt att Mats Karlström samtidigt pekar på möjligheten att använda likströmsnät för att knyta samman fastigheterna inom en energigemenskap.

Lär dig mer om likström:
8 saker du behöver veta om likström

– Det vore effektivare, förstås, säger Mats och erkänner att det är mycket teknik som krävs för att realisera det hela, men att det samtidigt är teknik som redan finns på marknaden.

– Även här kommer elinstallatören in i bilden. Det behövs ju kompetens för att administrera det hela, mäta och analysera behov, installera utrustning och se till att tekniken övervakas och underhålls.

Några exempel på vad man kan göra tillsammans:

  • Ta hand om billig överproducerad solel och distribuera den till samfällighetens värmepumpar
  • Värma ackumulatortankar för värmedistribution
  • Kontrollera energiflödena
  • Kanske investera i en elektrolysör (tillsammans kanske man har råd) och producera vätgas.