Logga in

Både elolyckor och tillbud ökade 2021

Publicerad
13 jun 2022, 12:36
| Uppdaterad
14 jun 2022

Här är de vanligaste orsakerna till elolyckor bland yrkespersoner. En kategori står ut.

För ett år sedan omkom en person vid underhållsarbete på en kraftledning utanför Arvidsjaur. Mannen i 35-årsåldern var en av två människor som avled i elolyckor under 2021, enligt Elsäkerhetsverkets rapport Elolyckor 2021. Den andra dödsolyckan inträffade när en privatperson, en 25-årig man, vistades i ett spårområde i Malmö.

“Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar och tillsammans med medarbetare prata om tillbud, göra riskanalyser och följa upp elolyckor.”

Leif Wiker, överinspektör Elsäkerhetsverket

Händelsen Arvidsjaur:
Förundersökning inledd efter dödsolyckan i Moskosel

Se upp med induktion:
Två montörer drabbade av ännu en induktionsolycka

Varje år leder ett par elolyckor till dödlig utgång, visar statistiken. Samtidigt är antalet rapporterade olyckor avsevärt högre. De senaste fem åren har 1 175 elyrkespersoner drabbats av en elolycka på jobbet.

Under 2021 ökade de anmälda elolyckorna med nio procent jämfört med året innan. Tillbuden, som kunnat leda till skador, ökade med 13 procent. Även om anmälningsviljan ökar, så uppskattar Elsäkerhetsverket att det finns ett mörkertal på cirka 30 procent som inte anmäler.

Vanligaste orsakerna till elolyckor och material inblandat, enligt rapporten:

1. Arbetsfel. Främsta orsaken till elolyckor bland yrkespersoner under de senaste fem åren var någon typ av arbetsfel (77 procent av fallen). 

2. Vanligaste felet var att skyddsavskärmning saknats eller varit felaktigt utförd.

3. Näst vanligaste arbetsfelet var icke korrekt frånkopplad spänning eller bristande kontroll av spänningslöshet.

4. Vid olyckorna pågick ofta arbete med kopplingsutrustning som ställverk, elcentraler, kabel- eller apparatskåp.

5. Näst vanligast var arbete med fast installation på gruppledning inklusive kabel.

– Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar och tillsammans med medarbetare prata om tillbud, göra riskanalyser och följa upp elolyckor, säger Leif Wiker, överinspektör på Elsäkerhetsverket, i en kommentar.

Den vanligaste elolyckan 2021 var strömgenomgång (91 procent av fallen). Olyckor orsakade av ljusbåge mer än halverades mellan 2020 och 2021 – från 19 till åtta fall – men ligger ganska konstant över tid.

De flesta arbetsrelaterade olyckorna sker inom elnät och elförsörjning följt av gruvor, industri och byggverksamhet. Åldersgruppen 21 till 30 år är mest drabbad (25 procent).

Sedan förra året har tillsynsansvaret, som tidigare låg hos Elsäkerhetsverket, förts över till Arbetsmiljöverket. Det skedde i samband med att föreskriften 2006:1 upphörde. Myndigheterna tar nu ett gemensamt grepp för att ta reda på hur elolyckorna i arbetslivet kan minska.

Mer om tillsynsansvaret:
Ingen ny lag när Elsäk-FS 2006:1 avskaffas

Under våren 2022 har inspektioner påbörjats av drygt 200 arbetsplatser runtom i landet inom el- och energisektorn. Ett mål är att minska risken för arbetsolyckor i samband med den stora utbyggnaden av elnätet.

Brist på arbetskraft och långa entreprenörskedjor är riskfaktorer som lyfts fram. Arbetsmiljöverket kommer bland annat att inspektera om det finns tillräckliga rutiner och kunskap för att arbetet kan ske på ett säkert sätt.

– Vi gör en föranmälan till företag, arbetsgivare och skyddsombud. Sedan träffas vi och inspekterar fysiskt, på plats, där arbete utförs, säger Magnus Henriksson, projektledare hos Arbetsmiljöverket.

Myndigheterna hoppas också att deras nya handbok, Arbete vid risk för elektrisk fara, ska hjälpa arbetsgivare att skapa en säker arbetsmiljö.

Flera elnätsbolag driver egna program för att minska antalet olyckor

Ulf Melin, senior elsäkerhetsspecialist hos Eon, ger dessa råd i rapporten Elolyckor 2021:

  • Företagen måste kontinuerligt jobba med att stärka sin säkerhetskultur, jobba mer med beteendebaserad säkerhet och följa upp mognadsgraden. Kom ihåg att engagera alla medarbetare i det arbetet!
  • Företagen ska säkerställa att en god planering genomförs inför respektive arbete.
  • Företagen behöver jobba mer med arbetsplatsbesök, gärna oaviserade, för att bilda sig en uppfattning om hur det fungerar på plats.
  • Företagen behöver ta större ansvar som arbetsgivare för att säkerställa kompetensen hos respektive medarbetare, så att man har rätt förutsättningar och känner sig trygg med den arbetsuppgift man blivit tilldelad.