”Att få rätt diagnos blir en sorts upprättelse”

Publicerad 22 aug 2022, 08:13 | Uppdaterad 24 aug 2022

Var det bara hushållsel — den frågan får många elektriker när de söker vård. Men nu finns inga ursäkter längre. Forskaren Lisa Rådman vet vad som krävs för ställa diagnos efter strömgenomgång med lågspänning.

I en av de studier som Lisa Rådman, doktorand vid Örebro universitet, gjort besvarade 523 manliga, svenska elektriker en enkät. I enkäten uppgav många av de som uppsökte sjukvård att de inte kände sig trodda angående sina symtom. Frustrationen att inte bli tagen på allvar inom vården finns hos många som fått skador på tunna nervfibrer.

“Att få rätt diagnos blir en sorts upprättelse för de här personerna, som kanske felaktigt har fått höra att de har andra problem som depression.”

Lisa Rådman, doktorand Örebro universitet

Detta visar forskningen:
Fem tester som ger rätt diagnos efter elolyckan

Svårt få diagnos:
“Att inte förstå var värken kom ifrån var det värsta”

Stefan Toftedahl, rörläggare i Strömstad, skadades av el under arbetet i en privatbostad för fyra år sedan. Han har gjort både CT- och MR-skanningar, men inte fått någon förklaring till symptomen – huvudvärk och mardrömmar.

Stefan Toftedahl

– Det värsta för mig är ovissheten, att inte veta hur jag ska gå tillväga. Jag skulle vilja kunna ringa någon som kan säga ”så här ska du göra”, säger Stefan Toftedahl.

Efter olyckan tog han kontakt med en annan av Elinstallatörens intervjupersoner, Martin Granath, som drabbades av strömgenomgång 2014.

– Det kändes bra att prata med någon som har samma problematik. Sådana här skador syns ju inte utanpå, som en bruten arm till exempel. Så det kan vara svårt för omgivningen att förstå lidandet, säger Stefan Toftedahl.

Martin Granath arbetade då olyckan inträffade i ett badrum med felkopplad el. Nollan var hämtad från belysningsgruppen och lagd på golvvärmen. Fasen kom från radiatorslingan. När han slog av säkringen till belysningen var spänningen fortfarande på i dosan. Men det märkte han inte förrän han klippte isär nollan. Då gick strömmen bakvägen via golvvärmen, ihop med belysningen och genom hans kropp.

På akuten fick Martin Granath samma bemötande som många elektriker vittnat om i Elinstallatörens tidigare granskningar av lågspänningsolyckor: ”Var det bara villa-el?” frågade vårdpersonalen.

Ett år efter olyckan drabbades han huvudvärk som blev värre och värre. Ett halvår senare var värken outhärdlig och han blev sjukskriven, eftersom han inte kunde lyfta armarna ovanför huvudet. Att huvudvärken skulle kunna bero på elolyckan avfärdades först av läkaren på vårdcentralen. Men efter kontakt med forskarna i Örebro lyckades Martin Granath få göra några nya tester. Och efter dem kunde läkarna fastställa att skadan berodde på strömgenomgången två år tidigare.

Martin Granath

– Jag kommer aldrig att bli av med smärtan, men på något sätt kan jag acceptera och gå vidare, sa han efter det.

Att få skadan bekräftad är viktigt av flera skäl. Ersättningar från Försäkringskassan och utbetalningar från försäkringar avgörs oftast av ställd diagnos. Den påverkar även behandlingen. Men kanske allra viktigast är att slippa bli misstrodd.

– Att få rätt diagnos blir en sorts upprättelse för de här personerna, som kanske felaktigt har fått höra att de har andra problem som depression, säger Lisa Rådman.

Hon hoppas att kunskapen som hennes forskning tagit fram kommer att användas av vården. Exempelvis behöver företagshälsovården bli mer medveten om vad som krävs vid elolyckor med lågspänning. Den som får symptom behöver följas upp efter cirka ett år.

– Om vi förstår konsekvenserna av elolyckorna kan även det förebyggande arbetet bli bättre, säger Lisa Rådman som upplever att intresset för forskningen hittills varit större från elbranscherna än från vården.

Tunna nervfibrer:
Därför uppstår skador långt efter elolyckor

Arbetet med hur sjukvården hanterar elolyckor har debatterats i många år, och har undersökts av föreningen för industriell elteknik, FIE. Föreningens rapporter visar att riktlinjerna varierar över landet för hur sjukvården ska hantera patienter som råkat ut för en elolycka.

Utvecklingen går ändå åt rätt håll, enligt den senaste rapporten. Numera använder åtta regioner kunskapsdatabasen internetmedicin.se, medan det för två år sedan bara var fem. Kunskapsdatabasen för läkare visar när man ska söka vård, vilka frågor vårdpersonalen ska ställa, vilka prover som ska tas, vilka remisser som ska skrivas och hur patienten ska följas upp.

Det finns mer kvar att göra, menar FIE. Bland annat behöver fler regioner ta fram tydliga riktlinjer för strömgenomgång.

Även Lisa Rådman vill se mer action kring de här frågorna inom vården. Till att börja med önskar hon sig större intresse för de föreläsningar hon erbjuder.

Lisa Rådman

– Nu finns testverktyg för att göra långtidsuppföljningar av de här patienterna. Då behöver vi sätta press på sjukvården att använda verktygen, säger hon.

Stefan Toftedahl jobbar heltid igen, men har inte fått de slutliga svaren från sina tester. I skrivande stund vet han inte vilka behandlingar som kan bli aktuella för honom.

– Troligen finns ingen bot för det jag drabbats av, utan man får lära sig leva med det. Men det känns ändå viktigt att veta vad huvudvärken beror på, och att fler får upp ögonen för de här skadorna, säger han.

Fakta Tillsynsansvaret flyttat

Sedan förra året har tillsynsansvaret för elolyckor, som tidigare låg hos Elsäkerhetsverket, förts över till Arbetsmiljöverket. Det skedde i samband med att föreskriften 2006:1 upphörde. Myndigheterna tar nu ett gemensamt grepp för att ta reda på hur elolyckorna i arbetslivet kan minska.

Under våren 2022 har inspektioner påbörjats av drygt 200 arbetsplatser runtom i landet inom el- och energisektorn. Ett mål är att minska risken för arbetsolyckor i samband med den stora utbyggnaden av elnätet.

Brist på arbetskraft och långa entreprenörskedjor är riskfaktorer som lyfts fram. Arbetsmiljöverket kommer bland annat att inspektera om det finns tillräckliga rutiner och kunskap för att arbetet kan ske på ett säkert sätt.

– Vi gör en föranmälan till företag, arbetsgivare och skyddsombud. Sedan träffas vi och inspekterar fysiskt, på plats, där arbete utförs, säger Magnus Henriksson, projektledare hos Arbetsmiljöverket.

Myndigheterna hoppas även att deras nya handbok, Arbete vid risk för elektrisk fara, ska hjälpa arbetsgivare att skapa en säker arbetsmiljö.