Varför sätts fyrledarsystem fortfarande in vid nyinstallation?

Publicerad 22 nov 2021, 05:45 | Uppdaterad 25 nov 2021

PEN-ledare fortsätter att väcka diskussion. Ska de installeras i fyr- eller femledarsystem? Och får man ens kalla det så?

Frågor kring den viktiga skyddsledaren PEN fortsätter att engagera Elinstallatörens läsare. I Facebook-gruppen Elfel diskuteras livligt vad som skiljer olika system för kraftöverföring. Är det bäst med TN-S, TN-C eller något annat? Vad är skillnaden mellan fyr- och femledarsystem? Och hur ska kopplingen till jord gå till?

“I TN-C är skyddsledaren (PE) och nolledaren (N) samma ledare. Om det blir fel på anslutningen till systemets nollpunkt upptäcks det förhoppningsvis omgående, men risken är stor att många apparater havererar på grund av överspänning. I femledarsystem, TN-S, finns möjligheter att övervaka den separata PE-ledaren.”

Mats Klarén, produktchef elnät och service hos Nexans Sweden

Mer om PEN-ledare:
Knorr eller inte knorr – så säger tillverkarna

Läs också:
Knorr eller inte knorr på PEN-ledaren?

Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert hos SEK Svensk Elstandard, tycker till att börja med att man bör vara noga med begreppen. Fyr- och femledarsystem är inte rätt ord för att beskriva olika slags elsystem och deras förbindning till jord.

– I regelverket pratar vi sedan många år tillbaka inte om fyr- och femledarsystem utan om TN-, IT- och TT-system. Främst är det TN-system som används i Sverige för allmän eldistribution. Inom industrin används även IT-system. Det tredje systemet, TT, används knappast i Sverige. Dessa begrepp introducerades i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 1994:7, säger Joakim Grafström.

Han berättar att det som skiljer de tre systemen TN, IT och TT är hur jordningen görs. Systemen kan också vara utförda för antingen likström eller växelström. Gemensamt för systemen är att de kan ha olika antal ledare – vanligen två till fem.

I fallet som diskuteras i Elfel handlar det om TN-system för växelström med tre linjeledare (fasledare). Det är det enda system där PEN-ledare kan finnas, enligt Grafström. Han upplyser också om att det som ofta kallas ”fyrledarsystem” är TN-C-system med tre linjeledare (faser) och en gemensam neutral- och skyddsjordsledare (PEN-ledaren).

TN-C-system används i eldistributionsnät och andra installationer som har flera oberoende matningar. Det passar där, eftersom matningarnas neutralpunkter ofta behöver sammankopplas och jordas gemensamt till jordelektroden/jordelektroderna.

Ett dilemma är att varken jordfelsövervakning eller användning av jordfelsbrytare är möjligt i TN-C-system. I eldistributionsnät är detta vanligtvis inget problem. Däremot behövs ofta övervakning och skydd i byggnader – främst för gruppledningar som matar saker som människor håller i händerna eller kommer i kontakt med på annat sätt. I gruppledningar i Sverige används därför TN-S-system (populärt kallat femledarsystem).

– I byggnader separeras vanligen PEN-ledaren i två – skyddsjord och neutral – och då får man fem ledare (om det var tre linjeledare). Det görs främst för att minska risken för vagabonderande strömmar i byggnadsstommen, säger Joakim Grafström.

Viktiga ledningar:
”Mänskliga faktorn” orsak till 400 volt i eluttagen

Läs också:
Fick 400 volt i uttagen – får rätt mot elbolaget

En kommentator i Facebook-gruppen Elfel ifrågasätter varför fyrledarsystem fortfarande sätts in vid nyinstallationer. Mats Klarén, produktchef elnät och service hos Nexans Sweden, håller med om att det finns för- och nackdelar med de olika systemen.

– I TN-C är skyddsledaren (PE) och nolledaren (N) samma ledare. Om det blir fel på anslutningen till systemets nollpunkt upptäcks det förhoppningsvis omgående, men risken är stor att många apparater havererar på grund av överspänning. I femledarsystem, TN-S, finns möjligheter att övervaka den separata PE-ledaren, säger han.

Mats Klarén menar samtidigt att det finns förklaringar till att nätbolagen inte generellt har gått över till TN-S. Exempelvis beror det på historisk nätuppbyggnad, att man har samma area på PEN-ledaren som fasledarna eller bristande ekonomi.

– I ett TN-S-system krävs att PE-ledare och N-ledare inte får kontakt någonstans i elanläggningen. Får ledarna kontakt med varandra upphör TN-S att fungera och blir ett TN-C-system. Med jordfelsövervakning installerad kan man övervaka TN-S och se om det blir kontakt mellan PE-ledaren och N-ledaren. Det fungerar i princip som en jordfelsbrytare, men ger ett larm i stället för att bryta bort anläggningen. Nätbolag bedömer att detta är problematiskt, och innebär en risk för ökade kostnader för driftövervakning, felsökning, med mera, säger han.

Frågor och svar

Vad är TN-C?

TN-C-system, som ibland kallas fyrledarsystem, har tre linjeledare (faser) och en gemensam neutral- och skyddsjordsledare (PEN-ledaren).

TN-C-system används i eldistributionsnät och andra installationer som har flera oberoende matningar. Det passar där, eftersom matningarnas neutralpunkter ofta behöver sammankopplas och jordas gemensamt till jordelektroden/jordelektroderna.

Vad är TN-S?

I byggnader separeras vanligen PEN-ledaren i två – skyddsjord och neutral – och då får man fem ledare (om det var tre linjeledare). Det görs främst för att minska risken för vagabonderande strömmar i byggnadsstommen.

Ofta behövs övervakning och skydd i byggnader – främst för gruppledningar som matar saker som människor håller i händerna eller kommer i kontakt med på annat sätt. I gruppledningar i Sverige används därför TN-S-system (populärt kallat femledarsystem).

I ett TN-S-system krävs att PE-ledare och N-ledare inte får kontakt någonstans i elanläggningen. Får ledarna kontakt med varandra upphör TN-S att fungera och blir ett TN-C-system. Med jordfelsövervakning installerad kan man övervaka TN-S och se om det blir kontakt mellan PE-ledaren och N-ledaren. Det fungerar i princip som en jordfelsbrytare, men ger ett larm i stället för att bryta bort anläggningen.