Logga in

”En myt att man inte hittar jobb i Norrlands inland”

Publicerad
18 aug 2020, 14:31
| Uppdaterad
10 feb 2021

I Jämtländska Kaxås ska 40 nya villor gjuta liv i byn där skolan hotats av nedläggning och flyttlassen under lång tid gått mot stan. Jemtels vd Roger Jönsson hoppas inte bara på att få dra elen i villorna utan också att nya elektriker ska flytta in.

Artikeln är från oktober 2019. 

Skogens konung står blixtstilla på vägen. Först när jag saktar in och sliter efter mobilkameran lever han upp och försvinner in bland tallarna. Efter ett besök i Jämtländska Kaxås ska man vara vara bra kär i betongen för att inte börja fantisera om livet på landet.

Ville hitta 25 elektriker snabbt:
”Våga anställa nyanlända – vi har bara goda erfarenheter”

Kritik mot cv-lös rekrytering:
”Montörerna måste vara skrivkunniga och orka skriva”

Roger Jönsson.
Roger Jönsson, en av delägarna till Jemtel.

Vid paret Bångmans köksbord, kommandocentral för Projekt Kaxås, ringer mobilerna i ett. ”Det där är din köpare, det ska du nog ta ta” säger Karin Bångman och Bert-Ola Bångman försvinner ut i hallen. Vid bordet sitter också Roger Jönsson, vd för Jemtel med 26 anställda och verksamhet inom elinstallation, kraft, elnät och service i både Krokom och Östersunds kommun. 

– I projektet har vi utöver de nya villorna också uppmanat folk att sälja hus som ändå står tomma. Ett av dem köptes av en elektriker som sökte lärlingsplats och han kommer få anställning hos mig. Men jag hoppas att någon erfaren elektriker ska lockas hit också. För inte bara jag söker folk. det är en bristvara i hela branschen. Och så ligger vi mellan Östersund och Åre som har många arbetsgivare inom installation och kraft.

Strategin i Kaxås är utmejslad för att locka barnfamiljer. Här ska de få något de inte kan få för samma peng i större svenska städer. Villorna ligger med slående vacker utsikt över Hällsjön. Åreskutan sticker upp som en vit rygg i horisonten. Betydligt närmare syns byskolan som hotades av nedläggning förra sommaren. Händelsen blev startskott för IT-entreprenören Dan Olofsson med rötter i bygden att dra igång projektet. Den röda tvåvåningsbyggnaden ligger inte bara mitt i byn, den är också mittpunkt för alla ansträngningar.

– Vi hade några husspekulanter här och tittade och det första de ville se var skolan, säger Bert-Ola.

Bert-Ola och Karin Bångman framför deras villa som också fungerar som kommandocentral för projekt Kaxås. Bert-Ola jobbar med försäljning och Karin med marknad och kommunikation i projektet.
Bert-Ola och Karin Bångman framför deras villa som också fungerar som kommandocentral för projekt Kaxås. Bert-Ola jobbar med försäljning och Karin med marknad och kommunikation i projektet.

Än är husen inte byggda, men optimismen går inte att ta fel på. För 2,4 till 3,6 miljoner kronor kan den som vill få en tvåplans 140 kvadratmeter stor villa. Husen är identiska, prisskillnaden reflekterar bara läget.

Amorteringskrav, lånetak och bankernas krav på att klara 7 procents ränta ger barnfamiljer med två normala inkomster en tuff bostadskalkyl.

– Det är här utmaningen ligger. Vi hade kunnat rikta in oss mot folk med 50 000 i lön men det vi tror på är att få hit folk med vanliga jobb och normala inkomster, säger Bert-Ola.

De första 6 husen är redan sålda och om allt går väl med detaljplanen kan bygget starta i mars. Därefter ska en ny väg byggas och sen blir det fler hus, tio i taget.  

– Många kommuner har börjat i andra ändar för att locka folk. Det som är unikt med det här projektet är att vi börjar med människorna. Det är också ett skäl till att det är så många som 40 villor. Vi tror att folk tycker att det är lättare att flytta ut på landet om man känner att man är del av en grupp som gör samma sak. Det är en myt att man inte hittar jobb i Norrlands inland, vi har lägre arbetslöshet här än rikssnittet.

Det säger Karin Bångman som jobbar med kommunikation i projektet. Hon bodde 25 år i Stockholm innan familjen flyttade till Kaxås. De är en del av en befolkningstrend. Mellan 2010 och 2016 ökade befolkningen på landsbygden i 152 av landets 290 kommuner. Störst var befolkningsökningen i kommuner som angränsar till en universitetsort, i Krokoms fall är det Östersund.

– Ekorrhjulet är tydligare i Stockholm. Man köar i trafiken, det är mycket folk som rör sig runt en hela tiden. Det finns ett brus och en stress som gör att man är slut när man kommer hem. Här är man en del i ett sammanhang. Vi är otroligt entreprenöriella och du blir indragen i att göra saker. Vi driver vår egen vårdcentral och vi har oerhört starkt föreningsliv med skidklubb, ridning, cykling och motbackelöp.