Logga in

En sista utmaning innan steget ut i yrkeslivet

Publicerad
3 sep 2015, 09:14

Nu har ännu en kull elever lämnat landets ETG-skolor och dragit ut i yrkeslivet. Som vanligt efter att ha gnuggats i ETG-modellens tuffa examensprov. De som klarade provet slutade skolan med ett ECY-certifikat i handen, övriga får gå som lärlingar det kommande året för att få sitt yrkescertifikat. Elinstallatören var med när eleverna på Vadsbogymnasiet i Mariestad slutförde sitt ETG-prov.

Vadsbogymnasiet i Mariestad är en av de 26 gymnasieskolor runt om i landet som bedriver undervisning på el- och energiprogrammet enligt ETG-modellen. Skolan blev så kallad ETG-partner 2011 och har nu släppt ut två årskullar med färdigutbildade elever från sina två inriktningar elinstallation och automation.

Elinstallatören var med när det var dags för den sista stora utmaningen för eleverna – examensprovet. De nio eleverna på elteknikinriktningen och de sex som valt automation hade förberett sig i flera månader inför provet.

Vi lärde oss av förra årets prov att det krävs förberedelser långt i förväg för att det ska fungera riktigt bra.
Bernt Lahtinen, programansvarig för el- och energiprogrammet på skolan.

Bernt berättar att det senaste läsåret började lärarna prata med eleverna om provet redan vid terminsstarten förra hösten.

– Då gick vi igenom rambeskrivningen för provet med dem för att de skulle ha klart för sig vad provet handlar om. Och för att de tidigt ska kunna ta ställning till om de tror att de kommer att klara av provet. Provet är ju förutsättningen för att få gå ut från skolan med ett yrkescertifikat i handen, men det är ändå så att några elever väljer att avstå från det – och i stället arbeta som lärling i 1 600 timmar, på det traditionella sättet, förklarar Bernt.

Det var tolv elever av femton som genomförde provet i maj, en av dem gjorde det på sin praktikplats hos Vadsbo Elteknik i Töreboda medan resten gjorde det på skolan.

– Vi har valt att göra provet på en lite mindre vägg än vad en del andra skolor använder och istället kompletterat den med två fristående stationer för larminstallation och felsökning. Felsökningsstationen har en av våra lärare utvecklat och den säljer vi faktiskt till andra stationer, säger Bernt Lahtinen stolt.

På Vadsboskolan sker alla anslutningar i provtavlan med skruvanslutning – snabbanslutningar slits för mycket och lärarna tycker det är viktigt att eleverna lär sig att dra åt skruvarna rätt i anslutningarna.

– Det är viktigt att lära sig en så enkel grej som hur man ska dra en skruv och att välja rätt mejsel till rätt skruv, påpekar Bernt.

Första året som examensprovet genomfördes på skolan var det några elever som inte hann klart. I år gick det bättre – tack vare bättre förberedelser och genom att lärarna kunnat dra nytta av de erfarenheter som förra årets prov gett. Tolv elever genomförde provet – och alla klarade det. Förra året var det tretton elever av totalt sexton som genomförde provet och två som inte klarade det.

– Det visar att det är en högst naturlig skillnad i mognad hos våra elever, poängterar Bernt Lahtinen.

Det är engagerade representanter från branschföretagen som avgör om det ska bli tummen upp eller ner efter genomfört prov. Vid Elinstallatörens besök var det Peter van Tol från El- och larmteknik i Mariestad som besiktigade de färdiga proven, med hjälp av det besiktningsprotokoll som ETG upprättat.

Båda de elever jag tittat på idag klarade provet med mycket få anmärkningar. Det märks att ETG-modellen fungerar, inte minst på det faktiskt att det nu är väldigt duktiga praktikanter som kommer ut till oss från skolan. Kunskapsnivån är avsevärt högre än vad den var för fyra år sedan och efter skolan är eleverna verkligen anställningsbara. 
Peter van Tol


För Vadsbogymnasiet
 har anslutningen till ETG enbart varit positiv. Programrektor Torbjörn Pettersson tycker sig se ett högre sökintresse till elprogrammet än tidigare.

– Vi tar in sexton elever om året – det är ett antal som branschrådet fastslagit att elteknikbranschen i vårt upptagningsområde kan svälja, förklarar Torbjörn Pettersson.

Bernt Lathtinen förklarar att automationsinriktningen på skolan tillkommit på branschens önskemål, men att det ansågs vara viktigt att också eleverna på den inriktningen genomför examensprovet.

– Det är bara 400 poäng som skiljer mellan kurserna och även elever med automationsinriktning är kvalificerade för ECY-certifikat efter avklarat prov.

Bernt Lathtinen gläds också åt att några elever ur den första ETG-kullen 2014 valt att gå vidare till yrkeshögskolan – en för att läsa signalteknik, en läser fastighetsteknik och en vidareutbildar sig inom elkraft.

– Och så har vi en kille som läser till produktionsingenjör vid högskolan i Skövde.

För dem som inte läst vidare ser det också lovande ut. ETG:s vd Jonas Andersson, som var med vid examensprovet i Mariestad, berättar att 70 procent av eleverna vid ETG klarar ECY-certifikatet efter tre år på skolan. Av dem fick drygt 90 procent ett arbete direkt efter skolan.

FAKTA

Skarvkablar fick Stina att sadla om

Stina Jerevik arbetar som elektriker på Bravida i Mariestad. Hon gjorde ETG-provet förra året och tyckte inte det var så svårt att klara det.

– Det är mycket som ingår i provet, men du har ju haft tre år på dig att lära de olika momenten så det gick ganska lätt ändå, säger hon.

Egentligen var det meningen att Stina skulle bli undersköterska. Hon läste vårdprogrammet på Vadsbogymnasiet i ett drygt år, men sedan bytte hon inriktning.

– Vi hade en kurs om arbetsmiljö och säkerhet och skulle bland annat skruva ihop skarvkablar. Jag tyckte det var så kul att jag bad att få byta linje och börja om från början på elprogrammet, berättar Stina.

Det var ett val hon inte ångrar. Efter examen 2014 blev det jobb direkt, först med att montera en stor solenergianläggning åt Vänerenergi och sedan på Bravida.