Därför trivs el-eleverna så bra på Knut Hahn

19 december 2016  |  Text: Lars-Göran Hedin

El- och energiprogrammet vid Knut Hahn-skolan i Ronneby är en ung utbildning. De tre yrkeslärarna gillar att de fått vara med och bygga upp verksamheten från start. Deras ansträngningar har gett goda resultat — här ångrar ingen att de valt att utbilda sig till elektriker.

Efter att i många år köpt yrkesutbildningen inom elteknik av Lernia drog Ronneby kommun själva i gång utbildningen när kommunens gymnasieskola Knut Hahn-skolan byggdes om. Den ombyggda skolan invigdes till höstterminen 2012. El- och energiprogrammet på den här skolan är ett av de yngsta i landet.

– Skolans ombyggnad blev något av en omstart för yrkesutbildningen i kommunen. För oss lärare var det en stor fördel att få börja från början och sätta vår egen prägel på verksamheten, berättar Dennis Wihlstrand, en av yrkeslärarna på el- och energiprogrammet.

På Knut Hahn är målet att ta in 16 elever per år. Alla får läsa inriktningen elteknik, eftersom det är den inriktning som mest svarar mot behoven på den lokala arbetsmarknaden.

– De som är intresserade av att läsa automation kan göra det i Olofström och de som vill läsa energiteknik får åka till Karlshamn, förklarar Dennis.

Han berättar att intresset att söka till elprogrammet varit ganska stabilt de år det funnits här – mellan tolv och femton elever har skolan kunnat ta in varje år.

– Skolans ombyggnad blev något av en omstart för yrkesutbildningen i kommunen. För oss lärare var det en stor fördel att få börja från början och sätta vår egen prägel på verksamheten

Dennis Wihlstrand, en av yrkeslärarna på el- och energiprogrammet

På Knut Han-skolan är det högt i tak och trivsel i grupperna som får undervisningen att fungera bra.

– Vi vill att alla ska känna sig hemma här och har därför ingenting låst i lokalerna så länge det finns personal på skolan. Och så strävar vi att lägga upp undervisningen så att alla känner sig delaktiga i den. De elever som har läs- och skrivsvårigheter har möjlighet att lyssna på litteraturen istället för att läsa den, eftersom de flesta läromedel finns inlästa. Alla elever har egen dator och vi jobbar en hel del med att göra egna filmer och använda andra digitala hjälpmedel, som verklighetsnära bilder på elmateriel och elinstallationer, förklarar Dennis Wihlstrand.

FAKTA

Teknikcollege plus vid jobbsök

Knut Hahn-skolan är ett av landets Teknikcollege — ett externt initiativ, skapat av Industrirådet 2004. Bakom det hela står mer än 3 000 industri- och teknikföretag i landet.

För att klara certifieringen måste skolan leva upp till tio olika kriterier om bland annat skolans interna arbete och förhållandet till näringslivet.

För eleverna innebär Teknikcollege ett plus när de ska söka jobb.

Eleverna Linus Karlsson och Oskar Granberg i årskurs två bekräftar bilden:

– Vi trivs jättefint på skolan, vi har en så fin gemenskap och alla känner alla här. Lektionerna är inspirerande och roliga och det är mycket skratt hela tiden – elprogrammet är mycket bättre än vad vi väntade oss när vi sökte hit, säger de.

Till stor glädje är ett par av dem tjejer i årskurs ett. I årskurs två finns ytterligare en kvinnlig elev, men Dennis och hans kolleger skulle gärna se att de blev fler.

– Vi har inte gjort några riktade ansträngningar för att locka fler kvinnliga elever, men vi tror att de som går här nu ska kunna fungera som goda ambassadörer för vårt elprogram. Ronneby är en liten kommun och ryktet om hur kul och utvecklande det är att läsa el på vår skola har börjat sprida sig.

– Vi trivs jättefint på skolan, vi har en så fin gemenskap och alla känner alla här. Lektionerna är inspirerande och roliga och det är mycket skratt hela tiden – elprogrammet är mycket bättre än vad vi väntade oss när vi sökte hit.

Eleverna Linus Karlsson och Oskar Granberg, årskurs två

– Men vi skulle vilja att studie- och yrkes­vägledarna på högstadiet hjälpte till här, genom att sprida information om att elprogrammet erbjuder kunskap om teknik som har framtiden för sig och som både tjejer och killar kan arbeta med, säger lärarkollegan Ulf Johansson.

Ulf Johansson menar att SYO-konsulenterna har en viktig roll för att informationen verkligen ska komma fram att eleverna på praktiska program kan välja till kurser som ger dem grundläggande högskolebehörighet.

– I dag är det ofta föräldrarna som bromsar när barnen vill söka till yrkesinriktade linjer, just för att de inte känner till att det går att välja till högskoleförberedande kurser i svenska, engelska och matematik. Jag tycker det hade varit bättre om de högskoleförberedande kurserna varit obligatoriska, med möjlighet att välja bort dem för de som inte tror sig orka med, än tvärtom som det är nu, säger han.

Dennis Wihlstrand och den tredje läraren på yrkesprogrammet, Jens Nilsson, håller med. För att i någon mån öka förståelsen för programmets möjligheter bjöd de förra året in ett antal SYO-konsulenter till information om el- och energiprogrammet, vilket mottogs mycket väl.

– I dag är det ofta föräldrarna som bromsar när barnen vill söka till yrkesinriktade linjer, just för att de inte känner till att det går att välja till högskoleförberedande kurser i svenska, engelska och matematik.

Ulf Johansson, lärare

Elteknik är ett spännande område, det vet alla som sysslar med den. För gymnasieutbildningen innebär det här förstås också utmaningar.

– Det gäller ju för oss också att hänga med i den tekniska utvecklingen. För oss ­lärare innebär det att vi åker på mässor, läser ­Elinstallatören och utnyttjar våra kontakter med företagen som informationskälla, förklarar Dennis Wihlstrand.

– Vi anpassar hela tiden skolans teknikinriktning till de behov som finns hos de lokala företagen. I en liten kommun som vår, med främst mindre och medelstora företag i elteknikbranschen, innebär det att vi strävar att ge eleverna en så bred teknisk och praktisk kompetens som möjligt. Här är det ovanligt att en elektriker arbetar i stora projekt med samma arbetsmoment under längre perioder, poängterar Dennis.

Så långt ekonomin tillåter försöker lärarna skaffa så modern teknik som möjligt till skolan, men som i de flesta andra skolor är de delvis beroende av stöd från branschföretagen.

– Vi har stor glädje av de rabatterade skolpaket som många företag erbjuder, men skulle förstås se att det var fler som stöttade på det här viset. Inte minst gäller det arbetskläder, skor och annan personlig utrustning, säger Ulf Johansson. Att förse en enda elev med varselbyxor kostar dryga tusenlappen, liksom ett par rejäla skyddsskor. Det är tufft för skolorna, menar Ulf.

– Det gäller ju för oss också att hänga med i den tekniska utvecklingen. För oss ­lärare innebär det att vi åker på mässor, läser ­Elinstallatören och utnyttjar våra kontakter med företagen som informationskälla.

Dennis Wihlstrand

Att skaffa praktikplatser till elprogrammets elever är inte något större problem för lärarna här. De har ett väl fungerande kontaktnät med de lokala installationsföretagen och uppskattar att flera av dem tar det här med praktikplatser väldigt seriöst.

– I flera fall finns det en särskilt utsedd handledare som år efter år tar sig an praktikanterna. Det är något vi verkligen uppskattar, säger Dennis Wihlstrand. Däremot skulle Dennis gärna se ett starkare engagemang från branschföretagen när det gäller skolans programråd.

– Vi har inte riktigt lyckats i våra försök att få i gång ett fungerande sådant. Flera anmäler sig när vi kallar till företagsträffar men uteblir i sista stund – för att prioritera andra saker som upplevs mer angelägna.

– Det finns mycket som företagen kan åstadkomma genom att engagera sig i utbildningen. De kan verkligen påverka inriktningen och försäkra sig om att eleverna har just den kompetens de behöver när de lämnar skolan, understryker Dennis.

FAKTA

Solceller, vindkraft och internationella utbyten

Förra året installerade eleverna på el- och energiprogrammet en liten solcellsanläggning på skolans tak.

Nästa år ska ett vindkraftverk installeras i samarbete med byggprogrammet. 

I ett internationellt utbyte inom ramen för EU:s Erasmusprogram har elever från el- och energiprogrammet deltagit i ett seminarium i Norge. Tillsammans med elever från åtta andra länder ska de skriva en bok på temat ”Why do I go to school?”. Nästa år besöker norska elever Ronneby.

Knut Hahn deltar också i Deltaprojektet som knyter samman skolor och näringsliv. Projektet bygger en stor databas där skolor ska kunna matcha sina behov av stöd.

Fler nyheter