Hans-Olof Nilsson står i en elcontainer bland växelriktare och bränsleceller. Bilden är ett montage Foto Henrik Sannesson, Gettyimages

Vätgasprojekt i Vårgårda får nobben

Det unika vätgasprojektet klassas som farlig verksamhet – kommunen nekar bygglov i bostadsområdet.

Kommunala Vårgårda Bostäder har fått mycket uppmärksamhet för sitt vätgasprojekt i miljonprogramsområdet Klockarebolet. Flerfamiljshusen skulle bli först i Sverige med egen produktion och lagring av vätgas. Projektet vann i början av maj Naturvårdsverkets miljömålspris i kategorin Mod & Tempo.

Vätgasen skulle tillverkas under sommarhalvåret med hjälp av el från solceller och lagras i en gammal panncentral. På vintern skulle vätgasen matas till en bränslecell som producerar el. Tekniken kommer från Nilsson Energi, ett företag grundat av vätgaspionjären Hans-Olof Nilsson. 

Läs om Hans-Olofs egen villa: Han skippar elnätet – med bränsleceller i källaren

 

Elinstallatören har tidigare skrivit om riskanalysen som gjordes i fjol i samarbete med räddningstjänsten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I februari i år berättade Hans-Olof Nilsson att Nilsson Energy, riskkonsulter, MSB, Räddningstjänsten och länsstyrelserna hade enats om hur systemet skulle utformas på ett säkert sätt.

Men nu har projektet stött på patrull. Kommunen ger inte bygglov. Bakgrunden är att länsstyrelsen kallar anläggningen för ”farlig verksamhet” i ett remissvar till det så kallade LBE-tillståndet som krävs för att hantera vätgasen. LBE står för Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

"Tekniken är väldigt intressant och miljömässigt bra, men anläggningen är tyvärr felplacerad"
Sabina Talavanic, byggchef på Vårgårda kommun

– Vi hittar inte stöd i detaljplanen för att bevilja bygglov för en farlig verksamhet mitt i ett bostadsområde. Tekniken är väldigt intressant och miljömässigt bra, men anläggningen är tyvärr felplacerad, säger Sabina Talavanic, som är byggchef på Vårgårda kommun.

Hon jämför projektet med en annan vätgasanläggning som också klassas som ”farlig verksamhet” i Vårgårda.  Några hundra meter från det aktuella bostadsområdet finns bilsäkerhetsföretaget Autoliv, som använder en vätgasblandning för att blåsa upp sina krockkuddar. Företaget lagrar och hanterar därför sedan länge vätgas på platsen.

– Men den farliga verksamheten finns i ett industriområde, och företaget har en insatsberedskap. För ett bostadsbolag är det svårt att ordna en insatsberedskap dygnet runt, och det finns i dagsläget ingen kunskap om att ha farlig verksamhet i bostadsområden. Därför kan vi inte bevilja bygglov, säger Sabina Talavanic.

Vårgårda bostäders tidigare vd Jan Thorsson var en drivande kraft i vätgasprojektet, men han avsattes i februari. I mitten av april tillträdde Ulf Bengtsson som interim-vd. Han har inte gett upp hoppet om projektet trots kommunens besked.

– Absolut inte. Det här är ett kolossalt intressant projekt, och vi har gjort allt som står i vår makt för att tekniken ska vara säker. Nu tittar vi på tre tänkbara scenarier, säger Ulf Bengtsson.

I första hand vill bostadsbolaget fullfölja den ursprungliga planen, och man undersöker hur andra myndigheter som Boverket ser på frågan. I andra hand ska man utreda om vätgasanläggningen kan placeras i ett industriområde i närheten. Först i tredje hand kan det bli aktuellt att lägga ner vätgassatsningen och enbart behålla solcellerna och batterierna som också installeras bostadsområdet.   

Hans-Olof Nilsson hoppas också att vätgasanläggningen ska bli verklighet.

– Vätgas känns nytt och ovant för många, och det finns en stor okunskap. Att en anläggning klass som ”farlig verksamhet” innebär att säkerheten ska förstärkas och utökas, säger Hans-Olof Nilsson.

Han producerar själv vätgas i sin villa utanför Göteborg sedan flera år tillbaka och berättar att säkerheten kan garanteras. Det handlar bland annat om att säkerställa att gasen kan ta sig ut och att det inte finns risk för gnistbildning i rummen om ett läckage skulle uppstå.  Känsliga sensorer ska snabbt upptäcka eventuella läckage. Då larmar systemet och stänger automatiskt av tillflödet av gas. Räddningstjänsten ska även kunna släppa ut gasen på ett säkert sätt via manuella ventiler. Dessutom får inga brännbara föremål förvaras i närheten av vätgasen.

Hans-Olof Nilsson påpekar att det finns gott om andra farliga verksamheter som kan hanteras med förstärkt säkerhet. Bensinmackar och större gasoltuber till exempel.

Nilsson Energy planerar flera vätgasprojekt i andra delar av landet. Hur påverkas de av bakslaget i Vårgårda?

– Inte alls. Under maj månad räknar vi med slutgiltigt besked om att bygga ett nytt off-grid vätgassystem på en förskola i Mariestad och vi har en rad andra intressenter i bland annat Stockholm, Jönköping och Sjöbo. Några vill ha off-grid-lösningar, medan andra vill använda tekniken för att kapa effekttoppar och säkerställa koldioxidfri reservkraft, säger Hans-Olof Nilsson.

Fler nyheter