Därför åkte Elsäkerhetsverket till Biskopsgården

”Vi är ingen blåljusmyndighet” – trots det åkte Elsäkerhetsverket på ett larm om livsfarliga elbrister i ett bostadsområde.

Läs också:
“Det påstods att det var en elektriker som hade gjort det”

Läs också:
“Man ska inte riskera att få bilen vandaliserad när man jobbar som hantverkare i miljonprogrammet”

Lyktstolpar med exponerade kablar, uttag utan skyddskåpor och farliga strömbrytare. Efter larm från boende i ett hyresområde i Biskopsgården i Göteborg om elsäkerhet rapporterade Hem&Hyra om ett pågående tillsynsärende hos Elsäkerhetsverket. Fallet väckte frågor om varför tillsyn tar tid och vad myndigheten egentligen kan och inte kan göra.

– Vi är ingen blåljusmyndighet, är det akuta saker är det andra myndigheter som ska agera. Vårt arbete bygger på tillsyn, dialog och juridisk process. Vi är även en ganska liten organisation, säger Tomas Lostin, inspektör på Elsäkerhetsverket.

Myndigheten har ungefär ett dussin inspektörer som genomför tillsyn av elanläggningar. När en anmälan är komplett inleds normalt en skriftväxling där berörda parter får möjlighet att yttra sig, ofta inom tre veckor. I många fall skickas bilder tillbaka som visar att brister redan åtgärdats – och då avslutas ärendet utan platsbesök.

I fallet Biskopsgården var situationen mer komplex. Nya uppgifter och bilder tydde på återkommande brister, vilket ledde till beslut om tillsyn på plats.

– Ett besök handlar inte bara om att kontrollera, utan om att skapa förståelse. Många tillsynsparter har svårt att se helheten i sitt ansvar, säger Tomas Lostin.

Väl på plats kunde inspektören konstatera att de påpekade bristerna var åtgärdade, men samtidigt påträffades flera andra. Samtidigt betonar han att Elsäkerhetsverkets tillsyn inte främst handlar om att pricka av enskilda fel. En central del är i stället att säkerställa att kraven i ELSÄK-FS 2023:3 följs och att fastighetsägaren kan visa upp dokumenterade rutiner för kontroll och underhåll av elanläggningen.

– Vi är inte någon besiktningsorganisation vars jobb det är att peka ut varje enskild brist. Vi går inte heller in i lägenheter för att kontrollera, utan tittar bara i allmänna utrymmen som trapphus, källare och elrum. Men kan vi se brister på plats, så noterar vi det i ett tillsynsprotokoll, säger han.

Tomas Lostin säger att det inte finns något krav på att anläggningsinnehavare ska vara kunniga inom elsäkerhet, men det fråntar inte ansvar – och därför är just rutiner och kontroll så viktiga. För det är innehavarens ansvar att visa att det finns rutiner på plats för att hålla anläggningen säker.

I Göteborgs-fallet drog processen ut på tiden eftersom nya anmälningar kom in under ett pågående ärende. Tillsynsparten behöver ges möjlighet att yttra sig även över nya uppgifter, vilket kan försena ärendet.

– Det här gör det lite svårare att arbeta snabbt. Nya anmälningar ger parten ytterligare tre veckor att yttra sig. Det gör att ärendet kan upplevas som långsamt.

Men vilka befogenheter har Elsäkerhetsverket? Enligt lagstiftningen kan myndigheten förbjuda användning av delar av en anläggning, men sådana beslut är ovanliga.

– Man måste förstå att vid ett förbud så stängs den berörda anläggningsdelen eller hela anläggningen ned vilket ger stora konsekvenser. Det är endast Generaldirektören som får fatta ett sådant beslut.

Betydligt vanligare ger Elsäkerhetsverket ut förelägganden, ibland med viten – vilket brukar räcka för att den bristande parten åtgärdar bristerna.

– Redan när vi skickar vitesföreläggandet och de ser att det står ett visst belopp, ja då brukar det hända saker. Sen är det ju även så, bara för att du betalar vitet undkommer du ju inte ansvaret, säger Tomas Lostin.

Läs också:
”Gjorde ont i elektrikersjälen att se hur illa det var byggt”