”I ett par extremfall har vi kunnat gå ner från 63 till 16 ampere”

Publicerad 24 jan 2022, 11:44 | Uppdaterad 27 jan 2022

”Vi erbjuder landets elinstallatörer en stor affärsmöjlighet som dessutom är långsiktig”, säger Ferroamps grundare Björn Jernström. Här berättar Örebros kommunala bostadsbolag, Öbo, hur de använder sig av Ferroamptekniken – ett sätt att minska effektbristen som råder i det svenska elnätet.

Bishar Gouriye lutar sig tillbaka i kontors­stolen och skakar lätt på huvudet. Han pekar på ­excelarket han projicerat på konferens­rummets smartboard:

– Det är inte klokt så snabbt den här investeringen betalar sig. Vi har hittills installerat Ferroamps Energy Hub i 42 av våra fastigheter och har kunnat sänka våra nätkostnader med flera hundra tusen kronor om året. 

Inblick i hubben:
Så funkar Ferroamptekniken

Konkurrenten Enequi har också en teknik för att minska effektbristen:
”Det finns ­ingen motsvarande produkt på marknaden”

Vi befinner oss på Öbos huvudkontor. Bishar Gouriye är projektledare för el och tele hos Örebros kommunala bostadsbolag och har varit med och lett installationen av teknik för fasbalansering i fastighetsbeståndet här.

Bishar Gouriye visar hur Öbo med Ferroamps teknik har kunnat säkra ner i många av fastigheterna. Foto: Alexander von Sydow
Bishar Gouriye visar hur Öbo med Ferroamps teknik har kunnat säkra ner i många av fastigheterna. Foto: Alexander von Sydow
I ett par extremfall har Öbo kunnat gå ner från 63 till 16 ampere, i några till 20 eller 25. Foto: Alexander von Sydow
I ett par extremfall har Öbo kunnat gå ner från 63 till 16 ampere, i några till 20 eller 25. Foto: Alexander von Sydow

Sverige har ett av världens stabilaste och pålitligaste elnät. Men som på de flesta andra håll i världen råder det stora obalanser i hur effektuttagen i elnätet fördelas över dygnet. Så trots att det produceras tillräckligt med el i landet uppstår ändå effektbrister, på olika håll och vid olika tider, något som Öbo jobbar aktivt med att råda bot på.

För landets elinstallatörer handlar ”peak shaving” om nya affärsmöjligheter inte bara de närmaste åren utan på lång sikt. Det finns så många fastighetsägare att övertyga om den goda ekonomin i att kapa effekttoppar att det räcker i oräkneligt antal år framöver. Och här finns en enorm eftermarknad för serviceoch underhållstjänster.

Bihar Gouriye. Foto: Alexander von Sydow
Bishar Gouriye har tillbringat mycket tid med att analysera behoven. Foto: Alexander von Sydow

Kalkylen Bishar Gouriye har framför sig ­visar drygt hälften av de 42 installationerna, och bara på dem sparar Öbo 368 000 kronor – varje år. Tekniken har totaltkostat ungefär 1,4 miljoner i investering, pengar som bolaget har fått til lbaka efter mindre än fyra år.

– Jonas Tannerstad, chef för el- och automation på Öbo gav mig och min kollega ­­Göran Lindros på Rejlers i uppdrag att göra en förstudie om fasbalansering och installera provutrustning för detta. Han hade hört talas om Ferroamps nya teknik för ändamålet och tyckte att den såg intressant ut, säger Bishar Gouriye.

”Vi upptäckte till exempel tidigt att äldre tvättmaskiner och torkutrustningar var en av de främsta förklaringarna till effektoppar, men att dessa oftast inte är särskilt långvariga. Med hjälp av hubbar och batterilager kan sådana toppar kapas bort och effektuttagen utjämnas över tid.”

Bishar Gouriye

Han berättar att första testinstallationen gjordes 2016. ­Därefter ­fattades beslut om ytterligare tio testinstallationer.

– Vi fick en lista från vår energicontroller med alla de fastigheter som hade huvudsäkringar på 63 A. Redan de första mätningarna visade oss att med Ferroamps teknik skulle vi kunna säkra ner en hel del. När en ny Energy Hub installerats lät vi den samla data åt oss en tid innan vi beräknade medeleffekten och hur långt ner vi skulle kunna gå i huvudsäkring.

Öbos huvudkontor i centrala Örebro där ­Energy XL-hubben står i källaren. Foto: Alexander von Sydow
Öbos huvudkontor i centrala Örebro där ­Energy XL-hubben står i källaren. Foto: Alexander von Sydow

Bishar Gouriye har tillbringat mycket tid med att analysera de faktiska behoven och att slutsatsen så här långt är entydig: Det finns en väldig potential till besparingar i att sänka storleken på huvudsäkringarna.

– I ett par extremfall har vi kunnat gå ner från 63 till 16 ampere, i några till 20 eller 25. Där det funnits äldre tvättstugor eller hissar har det hänt att vi fått stanna vid 35 eller 50 ampere, men också där har vi sparat tusenlappar på nätavgifterna. På det hela taget är vi väldigt nöjda med den här åtgärden.

De första installationerna var enkla, med enbart hubbar, men senare har Öbo gått vidare och kompletterat med batterilager där det funnits förutsättningar för sådana och på några av fastigheterna har också solpaneler installerats som en del av konceptet.

– Vår erfarenhet så här långt är att elkonsulterna tagit till onödigt höga marginaler när de har beräknat strömförbrukningen i fastigheterna. 

Öbo använder Ferroamps app Energy Cloud för att kolla strömmar och effekter. Bishar Gouriye tror att Ferroamptekniken blir ännu mer lönsam när Eon följer efter de energibolag som infört effekttaxor. 

– Vi upptäckte till exempel tidigt att äldre tvättmaskiner och torkutrustningar var en av de främsta förklaringarna till effektoppar, men att dessa oftast inte är särskilt långvariga. Med hjälp av hubbar och batterilager kan sådana toppar kapas bort och effektuttagen utjämnas över tid.­Medelvärdet i effektuttag i de bostadshus där vi har dessa hubbar ligger faktiskt inte högre än 14,4 kW enligt min kalkyl, berättar Bishar.

Pelaren visar batteriets laddningsstatus. Foto: Alexander von Sydow
Pelaren visar batteriets laddningsstatus. Foto: Alexander von Sydow

I källaren till Öbos huvudkontor står en Energy Hub XL kopplad till ett batteri­lager på 28 kWh. När effektförbrukningen i fastigheten är låg fylls batterierna på så att de kan användas för att trycka ner effekterna när de närmar sig 45 kW.

Nu har Öbo tagit för vana att räkna på fasbalansering i alla aktuella ny- eller ombyggnadsprojekt. Och bostadsbolaget kräver numera vid nya projekt att el-entreprenören så långt möjligt ska se till att belastningarna fördelas lika mellan faserna.

Stora obalanser mellan faserna är naturligt i de flesta fastigheter. 

Att begränsa strömmen i den fas som är mest belastad är därför väldigt angeläget. Det insåg Björn Jernström, grundare av och teknikchef för Ferroamp, för många år sedan när han köpt en villa utanför Stockholm och ville installera en bergvärmepump. Med direktverkande el i huset var huvudsäkringen hög och nätavgiften därefter, men att gå ner i säkring skulle inte fungera. 

– Hade vi gjort det skulle säkringen inte ­klara belastningen på den mest belastade fasen. Så då fick jag idén att hitta en lösning som fördelade om lasterna från centralen ut i huset. Det blev startskottet för utvecklandet av Energy Hub, Ferroamps flaggprodukt på marknaden för smart elteknik, berättar Björn Jernström.

”I slutfasen av utvecklingsarbetet tog vi det viktiga beslutet att jobba med likspänningsnät mellan de olika systemdelarna.”

björn jernström

I ett trefassystem finns det nästan alltid ledigt utrymme på någon fas. Att flytta energi mellan faserna är därför fullt möjligt. 

Det Björn Jernström kom på var att detta ­kunde göras med hjälp av mätning, kraftelektronik och ett smart styrprogram. Men det tog fyra år innan hans företag, Ferroamp, hade fått fram sin första Energy Hub.

– I slutfasen av utvecklingsarbetet tog vi det viktiga beslutet att jobba med likspänningsnät mellan de olika systemdelarna. Vi hade tidigare kunder som installerat både solceller och ­batterilager så det var ett ganska naturligt val av satsa på likström. Det var möjligt eftersom ­Energy Hub rent tekniskt i princip var en hybridväxelriktare som kunde omvandla strömmen i båda riktningarna, DC till AC och AC till DC. 

Björn Jernström i villan i Järfälla där grunden till Ferroamp lades. Foto: David lagerlöf
Björn Jernström i villan i Järfälla där grunden till Ferroamp lades. Foto: David lagerlöf

Björn Jernström menar att likströmsvalet haft flera viktiga fördelar för Ferroamp. Genom att bygga upp systemet med likströmsmoduler som pratar med varandra kan företaget erbjuda sina kunder anläggningar för olika stora installationer utan att behöva ta fram ett otal varianter av de enskilda komponenterna. 

– Vi klarar oss nu med ett hanterbart antal komponenter och fixar variationen genom att kombinera dem på olika sätt, säger han. ­Likströmstänkandet har också banat vägen för den teknik Ferroamp har introducerat för att dela ström mellan olika huskroppar i exempelvis en bostadsrättsförening. ”Power share” kallas lösningen, som rönt stor uppmärksamhet. För ett par veckor sedan blev det godkänt 

i Sverige att bygga likströmsnät på detta sätt.

Precis som Bishar Gouriye på Öbo konstaterat räcker det med att komplettera en befintlig installation med en Energy Hub för att få bättre koll på sin elanläggning och styra bort effekt- och strömtoppar. Men den som vill gå ett steg längre kan ta batteritekniken till hjälp. 

Ferroamp har batterilager av flera olika typer.

”Vi älskar likström och gläder oss åt att allt fler svenska elektriker nu börjar känna till vår fasbalanseringsteknik ACE – Adaptive Current Equalization.”

Björn jernström

Batterierna kan användas för att ytterligare styra effektuttagen, för att köpa och sälja el enligt timtaxa, eller för att utöka egenanvändningen av el från solpaneler. 

De kan också styras så att de fungerar som extra effektstöd vid laddning av elbilar.

I alla de här fallen är det med Energy Hub som det hela styrs. Förutsatt att solpanelerna kopplats via solsträngsoptimerare, SSO-er, av Ferroamps eget fabrikat och att batterilagret har företagets styrteknik så kommer de att ingå i det lokala likströmsnät som Ferroamps lösning bygger på.

– Vi älskar likström och gläder oss åt att allt fler svenska elektriker nu börjar känna till vår fasbalanseringsteknik ACE – Adaptive Current Equalization.Samtidigt kan jag bara konstatera att det finns ett jättestort utbildningsbehov när det gäller teknik för likspänning, säger Björn Jernström. 

Han noterar att DC-teknik just nu är ett väldigt aktivt område inom internationell standardisering, vilket har gett Ferroamp god draghjälp.

Björn Jernström kom på att man kunde flytta energi mellan faserna med hjälp av mätning, kraftelektronik och ett smart styrprogram. Foto: David Lagerlöf

Tillverkningen av EnergyHub sker i Sverige. Nyligen ingick Ferroamp ett avtal med elektroniktillverkaren Note som ska hjälpa till att pumpa upp volymerna. Hittills har drygt 3 000 Ferroamp-installationer gjorts i Sverige. 

Vad innebär då det här för elinstallatören? Är det någon vits med att lära sig också dessa nya tekniker? Nog är det det, menar Jonas Tannerstad på Öbo och gör sig till tolk för alla svenska fastighetsägare:

”Vi erbjuder landets elinstallatörer en stor affärsmöjlighet som dessutom är långsiktig. Med vår teknik kan installatörer gå vidare med kunden i flera steg.”

– Vi behöver all hjälp vi kan få för att minska våra energikostnader och för att ge vårt bidrag till klimatomställningen. Att vi samtidigt kan ge våra hyresgäster ett bättre klimat i bostaden och möjlighet att ladda elbilen på hemmaplan är ett extra plus, säger han och tänker på Öbos satsning på elbilskluster i anslutning till sina bostadsområden med hjälp av ­Ferroampteknik.

Eftersom produkterna funnits några år på marknaden är det många elinstallatörer som redan hittat fram till Energy Hub och de andra Ferroampprodukterna. Björn Jernström ser förstås gärna att de blir fler.

Så här är konkurrentens system uppbyggt
Så funkar Enequi-tekniken

– Vi erbjuder landets elinstallatörer en stor affärsmöjlighet som dessutom är långsiktig. Med vår teknik kan installatörer gå vidare med kunden i flera steg. Att introducera Energy Hub i solanläggningar, som alternativ till traditionella växelriktare är ett smart sätt att bädda för kommande affärer med batterilager, billaddning och backup-lösningar hos kunden. Björn Jernström berättar att företaget arbetar med att ta fram likströmsladdare som kan integreras i Energy Hub-systemet och med en separat lösning för ödrift och avbrottsfri kraft till de kunder som efterfrågar det. 

– Ju fler funktioner som ingår i systemet, ju större blir dessutom möjligheterna att göra affärer med service och underhåll, poängterar han.