Skenande materialpriser utmanar installationsbranschen

Publicerad 20 sep 2021, 08:20 | Uppdaterad 23 sep 2021

(LÅST ARTIKEL | FÖR PRENUMERANTER) Prishöjningar, materialbrist och leveransproblem. Pandemins andra fas kan slå hårt mot installationsbranschen. Då gäller det att gå in i nya projekt med rätt strategier.

Text

Det är sen förmiddag när Klas Larsson anländer till Hammarö utanför Karlstad. Där byggs Hammarlundens skola och SP-gruppen har elentreprenaden. Bolaget ingår i den nya installationskoncernen Ipart där Klas Larsson är delägare och vd. Ipart arbetar i huvudsak med entreprenader och påverkas av prishöjningarna på material inom samtliga teknikområden: VS, ventilation och el.

Vinterstormarna i USA en orsak
Kraftiga prisökningar på plast och metaller

Tre sätt att försäkra sig om ersättning
Juristens råd för att få betalt för materialprishöjningarna

– Men våra bolag jobbar mycket med partnering och löpande räkning, det drabbar inte vår lönsamhet så mycket. Vi har en fördel i att ha en låg andel entreprenader med fasta priser. Det blir enstaka projekt som kommer att gå några procent sämre, säger Klas Larsson.

Mer oroande är materialbristen och leveransproblemen som följer av att utbudet av råvaror inte möter efterfrågan, tycker han.

– Det gäller produkter och material som tidigare har legat på lager hos grossisten, till exempel varmvattenberedare och radiatorer. Vi har varit bortskämda med att kunna lägga en beställning klockan 18 och få det levererat dagen efter. Nu kan det i vissa fall ta sex veckor eller ännu längre tid.

Många importerade produkter med olika material drabbas av leveransproblem. Hittills har Klas Larsson och Ipart kunnat hantera det genom extra god framförhållning. Foto: Öyjvind Lund

Det har även varit försenade leveranser av elkablar.

– Generellt sett är det produkter med många olika material i och som tillverkas i andra länder som har försenade leveranser. Hittills har vi lyckats parera det väldigt bra genom att beställa i god tid. Risken är att det drabbar projekt som ska starta i höst, att de inte kommer i gång i rätt tid, säger Klas Larsson

Installationsbranschen har generellt klarat pandemin bra, men kanske väntar den största utmaningen för många företag nu, framför allt för de med en stor entreprenadverksamhet. Råvarupriserna har skenat under 2021. De största prisökningarna har varit för plaster samt metaller, främst stål, men även koppar.

Det handlar till stor del om en effekt av att fabriker som stått stilla eller gått på sparlåga i pandemins inledning nu ska möta en kraftigt ökad efterfrågan. En annan orsak är att stora exportörer som Kina och USA av olika skäl valt att behålla råvaror inom landet. Till det kommer transportproblem. Effekten blir prishöjningar i alla led i leverantörskedjan. Konsekvensen i slutänden blir ökade byggkostnader.

Vanligast är att entreprenadavtalen tecknas till fast pris. För installatören blir det nu ett vågspel i anbudsskedet. Det gäller att försöka ta höjd för prishöjningarna i anbudet för att inte åka på smällar i efterhand. Men ett för högt pris kan också straffa sig då beställaren väljer en billigare konkurrent. Trots den uppkomna situationen vittnar många installatörer om en fortsatt prispress och det tyder på att många företag ännu inte har tagit tillräcklig höjd för prishöjningarna i anbuden.

Det som väntar nu är okänd terräng. Blir post-covid tuffare att överleva än pandemin för företagen som inte prissätter entreprenaderna rätt?

Vi vill ha en realistisk prisbild både för att det ska kännas seriöst men också för att vi ska ha en chans att få jobben.

Under de första månaderna av pandemin var det inga prishöjningar på installationsmaterial. Men priserna har successivt stigit och de senaste månaderna har ökningen
varit kraftig.

Christoffer Ekman.

– Det är ett intressant läge, inte inköparens roligaste tillfälle. Hur du än vrider på det är det svårt att reglera, säger Christoffer Ekman, inköpschef på Umia med verksamhet inom rör, ventilation, el och styr.

Att teckna avtal med leverantörer om ett fast pris för en längre period är inget bra alternativ även om det skulle vara möjligt, anser han.

– Jag skulle inte vilja skriva på det avtalet då vi skulle behöva betala betydligt mycket mer än vad vi gör i dag eftersom leverantörerna måste ta höjd för framtida prishöjning. Då tar jag hellre en förhandling med leverantören när det blir en prishöjning så att vi kan dela på risken.

En utmaning för Umia blir hur anbuden ska lämnas framöver, till fast pris som de flesta beställarna önskar – eller med en indexreglering av kostnaderna för materialet?

– Vi vill inte räkna med en potentiell prishöjning på 20–30 procent i dag och lämna det i anbuden till våra kunder. Vi vill ha en realistisk prisbild både för att det ska kännas seriöst men också för att vi ska ha en chans att få jobben, säger Christoffer Ekman.

– Antingen går priserna upp mer än vad vi hade förväntat oss och då gör vi en sämre affär eller så ökar inte priserna så mycket som vi trott och då får kunden betala för mycket. Det finns ingen egentlig vinnare i ett sådant upplägg och det som avgör är vem som har mest tur med prisutvecklingen.

Christoffer Ekman ser dialog och riskdelning som det bästa även i relationen med beställarna. Detta kan ske antingen genom indexreglering eller i ett upplägg där kunden betalar den faktiska materialkostnaden.

– Det kan också vara genom partneringavtal där vi samarbetar med kunden och de får insikt i projektekonomin, ett upplägg som Umia har goda erfarenheter av.

Tyvärr ser vi i dag många entreprenörer som fortsätter med samma pressade prisnivåer som tidigare. Det kan på sikt skapa ekonomiska problem för dem.

Vi kollar hur storbolagen hanterar situationen. Bravida arbetar både med avtalen och långa partnerskap på leverantörssidan samt med prishöjningar mot kunderna. Företaget ser ingen betydande risk för att högre råvarupriser ska påverka lönsamheten på längre sikt.

P-O Nilsson.

P-O Nilsson, entreprenadchef VS på Bravida i Stockholm, tror att många installatörer har bristande kunskaper om prisökningarna.

– Det är av största vikt att man inte tar projekt till fasta priser eller åtminstone har tagit höjd för de prishöjningar vi har framför oss. Tyvärr ser vi i dag många entreprenörer som fortsätter med samma pressade prisnivåer som tidigare. Det kan på sikt skapa ekonomiska problem för dem, säger han.

Katarina Swahn.

Katarina Swahn, inköpschef på Assemblin VS, har arbetat i branschen i 30 år och aldrig tidigare varit med om så kraftiga prishöjningar. Assemblin för en dialog med grossister och direktleverantörer, men även fabrikanter.

– Vi nagelfar varenda materialkategori för att försäkra oss om att det inte är leverantörer som försöker utnyttja situationen för att skapa extra marginaler. Det kommer inte att gynna dem långsiktigt, säger Katarina Swahn.

– Om leverantörerna trycker igenom så här höga höjningar måste de vara snabbfotade med att justera ner igen när det vänder. Vi måste hjälpas åt med att absorbera prishöjningarna. Nu skjuter leverantörerna väldigt mycket på installationsledet.

I nya projekt försöker vi att ta höjd för de kända prishöjningarna i våra kalkyler. Vi försöker också att vara mer selektiva med vilka projekt vi går in i för att säkerställa att vi kan fullfölja dem.

På kort sikt kan prishöjningarna påverka kostnaderna för Assemblin i pågående projekt.

– I nya projekt försöker vi att ta höjd för de kända prishöjningarna i våra kalkyler. Vi försöker också att vara mer selektiva med vilka projekt vi går in i för att säkerställa att vi kan fullfölja dem, säger Katarina Swahn.

Ulrik Lindell.

Caverion Sveriges inköpschef Ulrik Lindell förordar framförhållning och kommunikation i alla led för att hantera prishöjningarna och undvika materialbrist.

– Det gäller med leverantörer, vår linjeverksamhet och deras kunder för att lösa det här tillsammans. Vi vill informera oss om hur och när priserna förändras framöver samt när vi kan förvänta oss en återgång. Vi tar även reda på när vi behöver beställa material för att få det levererat i rätt tid och vilka volymer vi kommer att behöva.

Många installatörer har hamstrat material innan prishöjningarna för att kunna köpa till lägre pris och försäkra sig om att det inte blir brist i ett senare skede. Det gäller inte Ipart som har begränsade lagringsmöjligheter för material och leveranserna till byggena sker i regel ”just in time”.

– Däremot har vi i många fall lyckats med att låsa våra priser en längre tid, även över halvårsskiftet, säger Klas Larsson.

Det gäller framför allt elföretagen inom Ipart, där avtalen med grossisten enbart har en prishöjning per år. Klas Larsson, som har en VS-bakgrund, tycker att Iparts största bolag, elinstallatören SP-gruppen är duktiga på inköp. Material är generellt en stor del av omsättningen i projekten för koncernen.

– SP-gruppen jobbar väldigt hårt med inköpen i hela organisationen och köper billigare än många andra bolag. De provar olika inköpsvägar och förhandlar med leverantörerna, säger han.

– De gör också ofta upphandlingar i ett tidigt skede av projekten, redan i projekteringsstadiet. Då blir det inte så känsligt för prishöjningarna. Men går det åt andra hållet är det en nackdel så klart, men det är sällan som det gör det.

Inköpen kommer att prioriteras hos Ipart framöver, säger Klas Larsson som besöker ett skolbygge på Hammarö utanför Karlstad. Gamla materialval behöver ses över – håller gamla sanningar efter prisökningar och med leveransproblem på vissa produkter? Foto: Öyjvind Lund

Ipart kommer framöver att jobba hårt med inköpen och försöka låsa prislistorna under längre tider för att minska riskerna i projekten.

– Men det är svårt. Vi kommer också att försöka hitta alternativa material eftersom vissa typer har blivit väldigt dyra, exempelvis radiatorer och golvvärme av plast. Vi får titta på om de materialval som vi har gjort av gammal hävd är vettiga, säger Klas Larsson.

– Jag tror tyvärr att vi också kommer att hamna i en situation där vi får köpa det material vi får tag på. Det kommer i sig att vara kostnadsdrivande så klart.

Nexans vd: I vissa länder är det redan kabelbrist

Klas Larsson har stannat till vid Lecab bil i Karlstad. Ipart-bolaget Rörinstallationer bygger där en ny bergvärmeanläggning. Han ser sig omkring, konstaterar att plaströr är en av varorna som stigit kraftigt i pris. Klas Larsson säger att han känner oro för effekterna av de kraftiga prishöjningarna.

– Jag tycker att det är olyckligt ur ett större perspektiv. Det blir dyrare bostäder och kontor. Och det är risk för att vissa projekt inte kommer igång för att det blir för dyrt.

Råvaruprisökningar under ett år
RåvaraPrisökning i procent
Tunnplåt130
Grovplåt84,5
Tenn190
Koppar64,8
Aluminium53,7
Plast50
Zink47,8
Nickel35
Källa: Dagens Industri