”När vi efterfrågade högre effekt för att bygga ut fick vi nej”

Publicerad 19 apr 2021, 08:03

Kapacitetsbristen i elnätet i södra Sverige tvingar landets största tomatodling till nya lösningar. Men ska företag som sysslar med helt andra saker själva behöva bli duktiga på elsystem – är det vad som krävs för att få effektpusslet att gå ihop?

Mindaugas Krasauskas, platschef Alfred Pedersen & Son

Doften av fuktig, färsk tomat fyller de 160 000 kvadratmeter stora växthusen nära Gislövs läge, öster om Trelleborg. Här finns Sveriges största tomatodling, som pågår året runt. Klasar med röda tomater hänger på de flera meter långa stjälkarna, även mitt i vintern.

– Efterfrågan är hög på närodlat och den ökar hela tiden, därför byggde vi ut växthusen för några år sedan och vill utöka igen nästa år, säger Mindaugas Krasauskas, platschef hos Alfred Pedersen & Son.

Expansionen borde vara positiv ur flera perspektiv – det blir mer närodlade tomater och fler arbetstillfällen i coronatider då många företag i stället måste stänga ner. Men den skånska tomatodlaren har stött på patrull. Elnätens kapacitet i södra Skåne är för låg. Varje utbyggnad kräver därför förhandling med elnätsansvariga Trelleborgs kommun.

30 minus, vindstilla och ett 100 procent förnybart elsystem:
”Blir billigare än att satsa på ny kärnkraft”

Sydvästlänken försenad för 22:a gången
”Känslan är att vi nu är nära att kunna ta förbindelsen i drift”

– När vi efterfrågade högre effekt för att bygga ut växthusen fick vi nej från kommunen. Men då bytte vi ut alla halogenlampor till LED för att ändå kunna expandera, berättar Mindaugas Krasauskas.

Om några år kommer vi vilja expandera igen. Installerar vi LED-belysning i de nya växthusen kommer det att kräva cirka 2 000 kW mer effekt. Det finns inte i dag,

Mindaugas Krasauskas, platschef Alfred Pedersen & Son

Belysningsbytet minskade energianvändningen med 40 procent. Det gjorde det möjligt att fördubbla vinterodlingen, där växthusen har belysning, från 10 000 kvm till 20 000 kvm.

Blandningen av blåa och röda lysdioder ger en ljusmix som får tomatplantorna att växa bra. Ljuset uppskattas inte lika mycket av vissa boende i närheten. Vid mulet väder har det uppstått lila ljusfenomen på himlen som beskrivits som ”skräckfilmsfärgat”. Efter klagomålen håller odlaren lamporna släckta på kvällarna, mellan klockan 17 och 23. 

För att bemöta efterfrågan på effekt har kommunen bekostat en ny transformatorstation som klarar 2 300 kilowatt i stället för tidigare 1 800 kW. Men det räcker inte, menar Mindaugas Krasauskas.

– Om några år kommer vi vilja expandera igen. Installerar vi LED-belysning i de nya växthusen kommer det att kräva cirka 2 000 kW mer effekt. Det finns inte i dag, säger han.

Mindaugas Krasauskas är bekymrad över situationen. Konkurrensen om el och effekt är enorm. Trelleborg växer snabbt, många nya företag flyttar in och kommunen planerar ett nytt stort fängelse som också behöver energi.

Ventilationsbolaget Lindab med huvudkontor i Båstad drabbas också av kapacitetsbristen i elnätet.

Tomatodlaren är inte ensam om att drabbas av kapacitetsbristen i Skånes elnät. Ett annat företag med expansionsplaner är ventilationsbolaget Lindab, med huvudkontor i Båstad. Efter möten med kommunen och energibolaget Bjäre Kraft har Lindab fått vissa garantier om elkraft. Det ska vara möjligt att utöka produktionen med cirka 10 procent per år under de kommande 10 åren.

– Men det finns reservationer: Om vi vill installera många laddstolpar för våra anställdas elbilar räcker inte elen. Vi måste prioritera att hålla fabriken i gång. Det ges inte heller några garantier gällande elpriset, säger Ola Ringdahl, vd för Lindab Group.

Han konstaterar att elpriset har fördubblats på bara tre år. Trots det är inte kostnaden det största bekymret, eftersom företaget inte är en elintensiv industri.

– Största problemet är osäkerheten om det kommer att finnas tillräckligt med el och effekt framöver, säger Ola Ringdahl.

Ola Ringdahl, vd Lindab Group.

Kan egen el vara en lösning för de pressade företagen i Skåne?

Svaret på den frågan blir nja. Ventilationsbolaget Lindab tillverkar och säljer bland annat taksystem med integrerade solceller. Ändå är företagets vd tveksam till att byta ut de egna fabrikstaken. Skattelagstiftningens effektgräns gör att bolaget skulle få betala skatt för sin egenproducerade el. En sådan satsning skulle därför inte bli lönsam. Och stora batterier kräver säkerhetsåtgärder för att eliminera miljö- och brandrisker.

– Alla kan inte heller bli mångsysslare. Vi är inte bäst på elsystem, utan har annat som vår kärnverksamhet, säger Ola Ringdahl.

Farligt misstag:
Missade nollan på serviskabel – Elsäkerhetsverket kritiserar energibolag

I Gislövs läge väntar tomatodlaren Alfred Pedersen & Son på svar från kommunen gällande mark för att bygga ett nytt växthus. Några planer på att sätta upp solceller finns inte.

– Solpaneler kräver ännu mer plats och vi kan inte sätta dem på växthustaken, eftersom vi behöver solinstrålningen, säger Mindaugas Krasauskas.

Företaget har funderat på om det kanske måste flytta till en annan kommun, för att kunna expandera.

– Men vi är ju etablerade här nu, så vi hoppas att det ska bli en lösning på elproblemen inom tre år.