”Våra treor har nu en rimlig chans att klara målen”

Skolor får nu ta in mindre grupper för att genomföra praktiska examinationer – ett glädjande besked för många el-elever i årskurs tre. Vi ringde upp yrkesläraren Daniel Carnegård på Brinellgymnasiet i Nässjö, som vi tidigare har pratat med i samband med skolnedstängningarna, för att höra hur det går för hans elever.

Med vissa restriktioner har små grupper av el-eleverna i årskurs tre, fem som flest, fått komma tillbaka till Brinellgymnasiet för att utföra sina praktiska uppgifter.

– Våra treor har nu en rimlig chans att klara de mål som har ställts på dem för att få godkända betyg, säger Daniel Carnegård, yrkeslärare på el- och energiprogrammet.

Mer om effekter av coronaviruset: ”Krisen har inte slagit mot installationsbranschen som mot restaurang, hotell och flyg”

Tack vare att han har varit så förutseende och sett till att många av elevernas praktiska uppgifter var klara redan före påsklovet, samt att många av eleverna har varit ute på praktik under nedstängningarna, ser det ut som att de flesta av hans elever får sin examen.

– Ibland ska man ha tur att man lade upp det som man gjorde, annars hade det blivit körigt, nu är många i princip klara.

Men körigt har han haft det ändå. Skolnedstängningarna har inneburit mycket extraarbete för lärarna.

– Det har blivit sju gånger mer att göra nu när man måste göra allt som vanligtvis ska göras samtidigt som jag måste skapa uppgifter som ska funka på distans. Vi har fått jobba över i både tid och ork, det har blivit mycket mer rättning i och med ökningen av de teoretiska uppgifterna.

”Digitaliseringen har ökat 450 procent på två månader, det har verkligen exploderat och vi har fått nya möjligheter för att kunna ta fram material och jobba på distans. Det öppnar upp för nya kommunikationsmöjligheter.”

Daniel Carnegård konstaterar att under en begränsad period har det ändå funkat – men han skulle inte fixa att jobba så här under en längre tid, och fasar för i fall det skulle behöva bli så länge som ett år.

Samtidigt har den framtvingade digitaliseringen inneburit en stor fördel för gymnasieskolan som plötsligt fick resurser på den fronten.

– Digitaliseringen har ökat 450 procent på två månader, det har verkligen exploderat och vi har fått nya möjligheter för att kunna ta fram material och jobba på distans. Det öppnar upp för nya kommunikationsmöjligheter.

Och han ser att eleverna har tagit åt sig det nya sättet att jobba och visat större ansvar än vad de hade trott innan, även om allt inte bara är en ny dans på digitala rosor.

– De har de också tufft och har fått ökad arbetsbelastning. Jag är lite orolig för deras hälsa, vissa är lite svårare än andra att få kontakt med för att kolla hur de mår.

Tyvärr har Daniel Carnegård märkt av att det ser mörkare ut på arbetsmarknaden än vanligt, men han har samtidigt sett en intressant effekt av coronakrisen.

– Flera företag inom tillverkningsindustrin och järnvägen går bättre än förväntat, nu hör de av sig och vill anställa – det är positivt även om det inte är installationsföretag. Men det har eleverna möjlighet att byta till längre fram.

Daniel Carnegård ringer då och då upp gamla elever och kollar vad de gör och tycker att rent generellt har det gått bra för dem.

– Killarna och tjejerna med sina tekniska kunskaper är eftertraktade inom många branscher. 80–90 procent har elrelaterade arbetsuppgifter, det är roligt att se!