Logga in

”Elnätet är föråldrat och lider av kapacitetsbrist”

Publicerad
22 apr 2020, 09:16

Ett flexibelt elnät utan avbrott är målet för att matcha ett elektrifierat samhälle. Saira Alladin vet vad som behöver göras. Vi har mött drifts- och underhållschefen på Vattenfall eldistribution som brinner för ett förbättrat elnät.

Hur är statusen på vårt elnät?

– Det är föråldrat och lider av kapacitetsbrist på flera olika områden. Vi hinner inte bygga ut i den takt som skulle behövas. Det är brist på resurser och kompetens. Det krävs också en ändring av politiken, bland annat för att nå snabbare tillståndsprocesser.

EMC-störningar: ”Jag fick kritik när jag sa att elfordon sprider störningar på elnätet”

HVDC: ”Vi har inte många omriktarstationer i den här storleken över huvud taget”

Energiminister Anders Ygeman brukar avfärda allt tal om elbrist.

– Ja, vi har inte någon effektbrist utan en kapacitetsbrist. På vissa orter kan vi inte bygga ut industrier eller bostadsområden för att vi inte har tillräcklig kapacitet att överföra el dit. Flaskhalsen är överföringen och i stamnätet som ägs av Svenska kraftnät. 

Hur allvarligt är det problemet?

– Det är väldigt allvarligt, och allra värst kring Stockholm, Uppsala och Malmö. För att Sverige ska bli fossilfritt fram till 2030 krävs att både transportsektorn och industrin elektrifieras. Samtidigt sker etableringar av nya elintensiva industrier som datahallar, batterifabriker och tillverkning av fossilfritt stål, som kräver stora mängder el vilket är en utmaning.

Kan vi klara det?

– Absolut. Jag är optimist, men det krävs en del investeringar och åtgärder för att klara det.

”Jag föreläser också om inkludering, som är viktigt. Man kan till exempel inte prata om ’gamla gubbar’ vilket är respektlöst.”

Vad menar du när du säger att elnätet ska bli flexibelt?

– Att konsumtionen anpassas till elproduktionen så att kunderna använder el vissa perioder då det produceras mycket el och inte är så hårt tryck på elnätet. Det handlar både om att skapa medvetenhet hos kunderna och om hur vi driftar elnätet. Vi testar nya metoder för detta i ett pilotprojekt där vi följer produktion och konsumtion i realtid.

Varför gräver ni inte ner fler ledningar så att de är säkra för stormar?

– Det går inte att göra överallt. Höga spänningar, reaktiv effekt och höga förluster är exempel på tekniska begränsningar med ett helt kablifierat nät. I vissa delar, som i södra Sverige har det fungerat bra med kablifierat nät där avstånden mellan kunder är mindre, men i norra Sverige där det är långa sträckor innebär det i stället problem. Men sedan stormen Gudrun 2005 är vi bättre rustade, har starkare nät och står rustade med bemanning för att klara kortare avbrottstider.

Chefredaktören mötte Saira Alladin över en kaffe för att prata om hur det egentligen står till med Sveriges elnät. Foto: David Lagerlöf

Du blev Årets kraftkvinna och har även utsetts till årets kvinnliga förebild. Hur känns det?

– Väldigt hedrande och jag känner också att jag har ett stort ansvar att göra något bra av det. Jag är ute och pratar om jämställdhet för att inspirera andra. 

Du har sagt att priserna motiverar dig att fortsätta med jämställdhet och inkludering. Hur då?

– Hela mitt ledarskap bygger på inkludering. Med mig som chef blir man öppensinnad, man förstår att världen inte är normal för jag är inte normal: Det vill säga att jag inte ser ut som en typisk driftschef, men har ändå stor kunskap. Jag föreläser också om inkludering, som är viktigt. Man kan till exempel inte prata om ”gamla gubbar” vilket är respektlöst. Då skapar man ingen vi-känsla.