Årets yrkeslärare: ”Eleverna behöver inse hur viktigt det är att ­fungera socialt”

Publicerad 17 mar 2017, 14:29

Många kommunala gymnasieskolor brottas med skral budget. Österängsgymnasiet i Kristianstad är inget undantag. Men skolans framgångar i yrkestävlingar lättar på det ekonomiska trycket. Tack vare insatserna från en engagerad yrkeslärare – Håkan Nilsson.

I mer än 30 år har Håkan Nilsson regerat över undervisningen i automationsteknik på Österängsgymnasiet i Kristianstad. Ämnet hade han mångårig praktisk yrkeserfarenhet av innan han utbildade sig till yrkeslärare på lärarhögskolan. 1986 var han klar med det och fick jobb på hemmaplan i Kristianstad.

– Jag jobbade först som instrumentmekaniker inom styr och regler på Södra Skogsägarnas massafabrik i Värö Bruk och sedan hos Stora Enso i Nymölla. Mot slutet av mina sju år på bruken gled jag alltmer över på industriautomation. Det var ett område med en stark teknisk utveckling som verkligen fångade mitt intresse, minns Håkan.

Håkan Nilsson, årets yrkeslärare 2016. I samband med yrkes-SM förra året fick Håkan Nilsson motta utmärkelsen som Årets Yrkeslärare 2016. Den fick han som erkänsla för den insats han gjort på Österängsgymnasiet under 30 år som yrkeslärare där och ansvarig för undervisningen i industriautomation. Det är en undervisning som – mer än någon annan yrkesundervisning i landet – banat vägen för flera medaljer vid yrkes-SM, yrkes-EM och yrkes-VM. Några av allra ädlaste valör.

– Ja, det är verkligen kul att mina elever utmärkt sig så väl. Industriautomation är en tävlingsgren som varit med länge internationellt och en gren där konkurrensen är benhård. Ändå har Sverige rott hem två guld och två silver i EM och, som höjdpunkt hittills, två VM-guld och ett silver. Att flera av medaljörerna har gått här på skolan är vi förstås väldigt stolta över, säger Håkan Nilsson.

– Ja, det är verkligen kul att mina elever utmärkt sig så väl. Industriautomation är en tävlingsgren som varit med länge internationellt och en gren där konkurrensen är benhård.

När Filip Eng från Kristianstad tog VM-guld i Leipzig 2002 pekade han efteråt med stor självklarhet ut Håkan och undervisningen på Österängsgymnasiet som den främsta förklaringen till den egna tävlingsframgången. 

– Jo, jag blev glad när jag läste det där i Elinstallatörens artikel med Filip efter tävlingen, men det bör ju understrykas att han själv var en enastående duktig elev. Det gläder mig att det gått väldigt bra för honom efter VM och att han nu kunnat gå vidare från jobbet som industrielektriker i Åhus till en tjänst på en konsultfirma.

Filip Engs uppskattande kommentarer om Håkan handlade inte bara om hans läraregenskaper. Sedan många år är nämligen Kristianstadläraren också tränare åt de svenska tävlande i industrielektrikergrenen och fungerar därmed också som expert på de internationella yrkestävlingarna.

– Jo, jag blev glad när jag läste det där i Elinstallatörens artikel med Filip efter tävlingen, men det bör ju understrykas att han själv var en enastående duktig elev.

– Uppdraget som tränare och expert har varit en nyttig vidareutbildning för mig. Det är oerhört lärorikt att arbeta med det här och du får träffa många väldigt duktiga kolleger från andra länder – inte minst Tyskland, Österrike och Schweiz. De är alla länder där det arbetas på väldigt smarta sätt och där yrkesundervisningen generellt håller hög internationell standard, förklarar Håkan Nilsson.

Att Håkan axlat rollen som tränare och expert har också haft stor betydelse för skolan och särskilt för undervisningen i ämnet. En gång i månaden under tiden fram till VM ordnar Håkan träningsläger på skolan för de tävlande i mekatronik och industrielektrikergrenen. Där deltar också tidigare tävlande som fått i uppdrag av yrkeslandslaget att stötta den nye svenske medaljkandidaten.

– Vi håller på från fredag till söndag, så på fredagen får mina ordinarie elever här chansen att ta del av EM- och VM-förberedelserna och möjligheten att snacka med och kanske ta hjälp då och då av en äldre kamrat som verkligen kan sin sak. Och, inte minst, en chans att inspireras av de tävlande.

De svenska tävlingsframgångarna har också skapat ett intresse från andra länder för att träna tillsammans med svenskarna så Håkan har vid några tillfällen anordnat träningsläger där deltagare från Tyskland, Österrike, Schweiz, Kanada och Finland också deltagit.

– Uppdraget som tränare och expert har varit en nyttig vidareutbildning för mig. Det är oerhört lärorikt att arbeta med det här och du får träffa många väldigt duktiga kolleger från andra länder – inte minst Tyskland, Österrike och Schweiz.

I träningslägren finns förklaringen till hur yrkestävlandet stöttar undervisningen på skolan också materiellt. De har gjort det möjligt för Håkan att få tillgång till överbliven materiel från tävlingarna som kan återanvändas i träning och undervisning.

– Jo, vid Euroskills i Göteborg hade jag ett avtal om att få ta hand om materiel från tävlingen. Vi talar nu om väldigt fin utrustning av allra senaste tekniska utförande. Men det är viktigt att också komma ihåg att vi utöver tävlingarna får gott stöd av företagen i vårt område. De hör ofta av sig när de vill skrota utrustning och undrar om vi har nytta av den på skolan. Efter 31 år som lärare här är det ju många av mina tidigare elever som i dag är beslutsfattare i branschen här i regionen, konstaterar Håkan Nilsson.

Allt är dock inte bara yrkestävlingar för Håkan. För även om han är väldigt tacksam över att få vara med i de sammanhangen och över de otaliga tillfällen till resor och kontakter med internationella yrkesbröder så är den dagliga lärargärningen det som ligger honom allra varmast om hjärtat.

– Jo, vid Euroskills i Göteborg hade jag ett avtal om att få ta hand om materiel från tävlingen. Vi talar nu om väldigt fin utrustning av allra senaste tekniska utförande.

– Jag gillar att kämpa med de här ungdomarna. Att få dom motiverade och att få dem att se framtiden an i stället för att bara leva i nuet, som många unga gör i dag. Att hela tiden få gensvar tillbaka från eleverna är en grej som håller dig ung hela tiden, poängterar Håkan.

Den nya inriktningen på den svenska skolan är något Håkan ser riktigt positivt på, men han är också medveten om att den kan skapa fallgropar.

FAKTA

Österängsgymnasiet

• Skolan har tre högskoleförberedande program; naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik.

• Yrkesprogrammen är fyra: El och energi; hotell och turism; industriteknik; restaurang och livsmedel.

• Totalt finns 1 000 elever på skolan.

– Det är skönt att gammaldags inlärnings-excercis numera är ett minne blott, men det behövs ordning och reda i skolan också. Som lärare har du i dag många ”varför” från eleverna att svara på och det är rätt och riktigt, men jag tycker att de behöver lite mer ”därför” också. Jag tänker på sådant som att lära sig hålla tiden, att inse hur viktigt det är att fungera socialt på en arbetsplats, förklarar Håkan.

Han menar att det är sådant som att inte föra privata samtal på mobilen på arbetsplatsen under praktik eller lärlingstid som avgör om eleven blir erbjuden en anställning i företaget eller ej.

– Jag gillar att kämpa med de här ungdomarna. Att få dom motiverade och att få dem att se framtiden an i stället för att bara leva i nuet, som många unga gör i dag. 

– Ett och annat samtal kan kanske vara okej, men aldrig inför en kund. Sådant måste vi lära-
re få eleverna att förstå. Det är ju vårt jobb att göra dem anställningsbara!

Med detta sagt understryker Håkan Nilsson att han tycker det är roligare att arbeta som lärare i dag än för 30 år sedan. Han tycker att yrkeslärarna överlag har blivit allt bättre med åren.

– Det är synd bara att vi har en så ojämlik situation mellan skolorna i landet. Vi lärare är starkt påverkade av hur kommunledningen ser på yrkesundervisningen och det är klart att det känns surt att arbeta i en kommun som ligger på den nedre delen av skalan över hur mycket skolorna har att spendera per elevplats och år. Håkan berättar att medan han och hans kollegor har 80 000 kronor per elev att röra sig med så har kollegerna i närbelägna kommuner 50 procent mer – 120 000 kronor.

– Visst, yrkesprogrammen är dyrare att köra än rent teoretiska program, men det måste få kosta pengar att göra något åt den enorma brist på utbildad arbetskraft som finns inom de allra flesta hantverksyrkena, framhåller han. 

Som många kolleger runtom i landet frågar sig Håkan Nilsson varför inte den svenska skolan återigen tas över av staten.

– En sådan åtgärd är något som båda lärarförbunden strider för, inte minst eftersom det skulle råda bot på den ojämlikhet som råder mellan skolor i olika kommuner och olika delar av landet.

FAKTA

El- och energiprogrammet

• Tar in 32 elever per år.

• Efter första året delas de upp på två valbara inriktningar; elteknik och automation, med 16 platser i varje.

• Programmet har sex yrkeslärare som samsas om noga räknat 5,6 tjänster.

• Eleverna uppmuntras att ordna sin APL-praktik själva. Ett gott samarbete med företagen medför att de flesta klarar det, resten får hjälp av lärarna att fixa en plats.

• Så gott som alla elever som har rätt social attityd får arbete efter skolan.

• Upptagningsområdet är nordvästra Skåne, cirka 3-4 mil runt Kristianstad.