Logga in

Årets Future City-skola fick snilleblixt om elförsörjning

Publicerad
14 apr 2016, 11:00

Ett åsktorn som ger hela staden energiförsörjning via power paper. Det var en av många idéer som gav skolan Thorén Framtid titeln Årets Future City-skola när tävlingen för högstadieelever om stadsplanering för framtiden avgjordes på Tekniska museet i Stockholm.

Runda energisparande hus, vakuumhanterad sophantering under marken, pantsystem för avfallet … Modellerna för hur framtidens digitala stad kan se ut bokstavligen tornade upp sig när ungdomar från hela landet den 13 april intog Tekniska Museet för att tävla i Future City. Med sig hade de en framåtanda och en gränslöshet i idétänk som fick de äldre i publiken att känna hopp inför framtiden trots allt.

Totalt 54 skolor hade skickat in bidrag som handlade om att bygga framtidens stad. Årets tema var ”Den digitala staden”. Tolv skolor tog sig till final i kategorierna Minecraft, Uppsats, Modell och Årets Future City-skola – där eleverna skickat in bidrag i alla de tre andra kategorierna.

Och det var åttondeklassarna Julia Lönn, Mimmi Jonsson och Amanda Westerberg från Thorén Framtid i Växjö som kammade hem titeln Årets Future City-skola.

De presenterade sin ambitiösa modell med finurliga idéer både ovan och under jord. Bland annat fanns där runda hus vars fasad fungerar som växthus, ett transportsystem som de kallade MTC, Magnetic Transport Cars – och den fascinerande idén om att förse staden med energi från ett åsktorn.

– Det kommer ju att blixtra mer i framtiden, konstaterade tjejerna under presentationen och visade, liksom många andra tävlande, att de både tänkt på och dragit nytta av det allt mer extrema klimat som far fram över vår planet.

Åsktornet ståtade högt på Thorén Framtids modell som precis som alla övriga modeller var byggt i återvunnet material.

– Den fungerar så att blixten slår ner i dess åskledare och elen sparas och lagras med hjälp av power paper, säger Julia Lönn till Elinstallatören.

– Den fungerar så att blixten slår ner i dess åskledare och elen sparas och lagras med hjälp av power paper.

Julia Lönn, Thorén Framtid, Växjö

Idén om power paper fick vinnartrion efter att ha läst i en tidning om forskare från Linnéuniversitetet som precis har tagit fram det.

– Vi letade efter ett material som kunde ersätta batterier, eftersom batterier inte kan laddas upp så snabbt.

I Thorén Framtids modell har husen även solpaneler, och biogasanläggningar under jorden som tar vara på all energi från avfall bland annat direkt. På taket av ett av höghusen fanns också WUS – Water Umbrella System, en stor vatteninsamlande tratt.

Ett annat innovativt sätt att försörja staden med el presenterade Sanna Olofsson, My Ekbäck och Kajsa Arvidsson från Hagaskolan i Alvesta som också tävlade i kategorin Årets Future City-Skola.

– Staden är väldigt futuristiskt illustrerande eftersom vi har Toffiffee-kratrar som symboliserar solceller, den är väldigt miljövänlig eftersom vi har energikällor som aldrig kan ta slut och bilarna i vår stads drivs av biogas och vätgas, säger Sanna Olofsson.

– Staden är väldigt futuristiskt illustrerande eftersom vi har Toffiffee-kratrar som symboliserar solceller, den är väldigt miljövänlig eftersom vi har energikällor som aldrig kan ta slut och bilarna i vår stads drivs av biogas och vätgas.

Sanna Olofsson, Hagaskolan, Alvesta

Med Toffiffee-kratrar åsyftar hon det estetiskt tilltalande höghus, som glänser ovanför vindkraftverken på deras modell, och som är tillverkat av plastbubblorna som kolagodiset ligger i.

Tjejerna från Hagaskolan hade också byggt ett stort, svart höghus på sin modell:

– Det bevarar all värme vi får från solen på sommaren. Solen lyser på solcellerna på det svarta höghusets tak som skickar ner energi i stålbehållare. När det är vinter och kallt och kan vi använda den energi som har bevarats i tuberna.

Idén om runda hus var inte Thorén Framtid ensamma om. Höglundaskolan från Sundsvall som tävlade i kategorin Uppsats presenterade på ett enkelt sätt varför vi i framtiden kommer att få se fler runda hus.

– Jag läste i en artikel att det går att med en värmekamera se var mycket energi försvinner. I dörröppningar och hörn tappade man otroligt mycket värme. Då kom jag på idén att om man struntar i hörn helt och hållet kan det ju inte släppas ute någon värme, det är ganska simpelt, förklarar Jack Ydehall från Höglundaskolan.

Då kom jag på idén att om man struntar i hörn helt och hållet kan det ju inte släppas ute någon värme.
Jack Ydehall, Höglundaskolan, Sundsvall

Att det skulle bli svårt att möblera avfärdar han:

– Vi är ju smarta vi människor. Vi lyckades ju möblera hus med hörn, varför skulle vi inte kunna byta norm och möblera runda hus?