Så vann han KNX Award

Publicerad 23 maj 2016, 14:04 | Uppdaterad 8 apr 2021

Installationen blev så lyckad att Robert Nyberg på teknikkonsulten ÅF kammade hem KNX Award — trots att han själv var lite tveksam när projektet startade. Vi har besökt Rudbecklaboratoriets nya byggnad där larm och belysning styrs via KNX.

Det luktar fortfarande nybygge i Rudbecklaboratoriets nya byggnad R3 i Uppsala. Forskarna har bara hunnit sitta några månader i lokalerna.

Här bedrivs avancerad medicinsk forskning inom exempelvis cancer. Men det är inte bara forskningen som ligger i framkant. KNX-­installationen som hanterar belysning och larm belönades med KNX Award 2015. Priset gick till Robert Nyberg, projektchef på elkonsulten ÅF El i Uppsala.

Han har haft ett tätt samarbete med Rolf Gustavsson på elinstallatören Sallén Elektriska och Fredrik Sadjak på Landstingsservice i Uppsala.

Alla är på plats när vi kliver in i byggnaden och konstaterar att LED-panelerna redan är tända i korridoren.

– Någon måste ha passerat här nyligen, säger Robert Nyberg och pekar på en sensor i taket.

Sensorn känner av närvaro såväl som dagsljus. Sådana detektorer sitter var 12:e meter i korridorerna och i vartenda rum på de sex våningsplanen. De används för att anpassa belysningen till medarbetarna och för att spara energi.

I varje rum finns även en KNX-styrd tryckknapp med dimmerfunktion som måste aktiveras för att tända upp ljuset i rummet – dimrat eller med full ljusstyrka. När sista personen lämnar rummet slocknar belysningen efter en stund. Tidsintervallet beror på hur systemet har programmerats.
All belysning är LED-armaturer som styrs via belysningsprotokollet Dali. LED-armaturerna är visserligen dyrare i inköp, men de är ändå det mest ekonomiska valet här, menar beställaren.

– Att slippa ett enda byte av lysrör undre armaturens livstid betalar hela extrakostnaden. Dessutom får vi en stor energibesparing, säger Fredrik Sadjak, som är systemförvaltare på Landstingsservice i Uppsala.

– Att slippa ett enda byte av lysrör undre armaturens livstid betalar hela extrakostnaden. Dessutom får vi en stor energibesparing.

Fredrik Sadjak, systemförvaltare på Landstingsservice i Uppsala

Att snåla med energin är viktigt; målet är att byggnaden ska nå guld i miljöklassningen.

Den nya KNX-installationen hanterar även alla tekniska larm. Här finns inte bara de ”vanliga” larmen; hisslarm, larm från jordfelsbrytare och RWC-larm i rullstolsanpassade toaletter.

Det finns även en massa fryslarm, som är be­tydligt viktigare än fryslarm för hemmabruk.

För om frysen tinar därhemma så är det trist, men skulle Rudbecklabbets frysar tina så kan
det innebära en smärre katastrof.

– De här frysarna kan innehålla resultaten av flera års forskning, så det är väldigt stora värden som står på spel, säger Robert Nyberg.

– De här frysarna kan innehålla resultaten av flera års forskning, så det är väldigt stora värden som står på spel.

Robert Nyberg, ÅF

När all verksamhet har hunnit flytta in ska det finnas 78 frysar i byggnaden. Vid Elinstallatörens besök står ett tiotal frysar uppradade längs väggarna i ett stort rum i källarplanet. Små displayer visar att en håller –73 grader, en annan –72.

På väggen i samma rum sitter en större 10-tums pekskärm som visar status för samtliga frysar i tydliga gränssnitt. Alla larm övervakas dessutom av Landstingsservice driftcentral som är bemannad dygnet runt.

Totalt täcker KNX-installationen 8 000 ­kvadratmeter, kontorsrum såväl som avancerade labb. Här finns 360 KNX-deltagare av flera olika fabrikat. De är kopplade i 17 linjer, varav åtta används för att transportera larm till ett överordnat Scada-system för styrning och övervakning. All kommunikation sker via en tvåtrådig KNX-buss som förbinder fem huvudcentraler, en på varje våningsplan.

Fredrik Sadjak är mycket nöjd med ­samarbetet med ÅF och Sallén och med installationen:
– Den är energieffektiv och mängden kablage har kunnat hållas nere. Lösningen är dessutom flexibel; den kan enkelt anpassas och kom­pletteras när behoven i lokalerna förändras.

När projekteringen av den nya byggnaden startade 2010 hade Fredrik Sadjak och hans kolleger ännu högre KNX-ambitioner. Även ventilation, värme och kyla skulle inkluderas.

– Då sa jag att vi skulle KNX för allt – punkt slut, säger Fredrik Sadjak.

– Då sa jag att vi skulle KNX för allt – punkt slut.

Fredrik Sadjak

Han ville slippa hantera ett stort antal olika styrsystem, något han har dåliga erfarenheter av på andra håll i landstingets fastighetsbestånd. Där finns byggnader från 1901 och framåt med en mängd styrsystem från olika tillverkare. Handhavandet blir onödigt kom­plicerat och ibland kan det vara svårt att få tag på reservdelar.

– Därför vill jag ha KNX i stället, och slippa hamna i fabrikatberoende, säger Fredrik.
Trots det valde styrkonsulten ett annat system. Rolf Gustavsson, som är entreprenadschef på elinstallatören Sallén, deltog i diskussionerna. Han berättar om ett starkt KNX-motstånd från styrkonsulten.

– De ifrågasatte allt och sa ”det blir för dyrt, det blir för jobbigt och det finns inga komponenter”, säger han.

Liknande attityder känner han igen även från bolag i elbranschen.

– Många verkar ha inställningen att det där med KNX får någon annan ta hand om. De ­verkar inte vilja lära sig, säger Rolf Gustavsson.

– Många verkar ha inställningen att det där med KNX får någon annan ta hand om. De ­verkar inte vilja lära sig

Rolf Gustavsson, entreprenadschef på Sallén

Sallén har valt en annan strategi. Företaget gjorde sin första stora KNX-installation för mer än tio år sedan när Kista Science Tower byggdes. I dag har företaget en teknikavdelning med fem personer som kan projektera KNX-­installationer och som har god KNX-kännedom.

– Vi vet vilka komponenter som funkar, säger Rolf Gustavsson.
Sallén har även fem KNX-kunniga montörer som kan programmera systemen.

Robert Nyberg på ÅF har också mycket positivt att säga om KNX. Samtidigt berättar han om en liten tveksamhet i starten av projektet. Tidspressen var hård och det kändes som en utmaning att få allt att fungera.

– Men allt gick bra och nu är jag KNX-frälst!

Landstingsservice i Uppsala och ÅF har redan dragit i gång nästa KNX-projekt. Vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset ska moderniseras. Totalt rör det sig om 28 000 kvadratmeter.

– Den här gången ska det bli KNX till 100 procent, säger Fredrik Sadjak.

FAKTA

Juryns motivering

”Anläggningen visar prov på mycket bra systemtänk och med en progressiv elkonsult som nyttjat fördelarna med KNX på ett mycket bra sätt. ÅF i Uppsala är en mycket värdig vinnare av 2015 års KNX Award.”

FAKTA

Tre tidigare vinnare

2014 David Jonsson, Davids Elteknik i Gnosjö, och Dan ­Gustavsson, Eltech i Växjö, med Garos ombyggda huvudkontor i Gnosjö.

2013 Max Reiman, Elarkitektur i Stockholm, med kvarteret Forsete i Umeå.

2012 Jonas Svensson, Bravida, med projektet Friends Arena i Solna.