Logga in

Tekniken som gör att värmen styrs via KNX-systemet

Publicerad
8 apr 2024, 06:42

Värmepumpen får information om husets värmebehov via temperaturgivare bakom tryckknappar, som därefter skickar det vidare till en ackumulatortank. Här går Patrik Hedlund igenom husets värmesystem där allt är integrerat med KNX.

Text

I Delsbo har Patrik Hedlund, David Bohm, Joel Berggren och Anders Bylin jobbat med ett omfattande villaprojekt. Här är jordvärmepump, vattenburen golvvärme, vattenmantlad kamin och FTX-aggregat integrerade med hjälp av KNX. Patrik Hedlund från Bravida Hudiksvall har programmerat in samtliga funktioner i systemen. 

–  Målet är att förenkla användningen och styrningen av värmesystemen, säger Patrik Hedlund. 

Läs mer om projektet:
”Man kan programmera in en ny funktion i den befintliga kabeln”

Mer om KNX:
Så funkar KNX

Patrik Hedlund beskriver det hela som ett nervsystem i kroppen, där KNX-bussen ger spänning till systemet och alla enheter kommunicerar med varandra. Med hjälp av mobilen eller en touchskärm vid trappan till källaren kan husägarna reglera temperaturen i huset.

Här sammanfattar Patrik Hedlund hur systemet är uppbyggt och funkar: 

1. Värmepumpen och övriga system är sammanlänkade med KNX-gateway

Nere i källaren hittar vi husets hjärna, där värmepumpen, ackumulatortanken, FTX-aggregatet varmvattenberedare är inklämda i ett rum. Runt omkring i taket är gröna KNX-kablar dragna. Bild: Hjalmar Insulander

Genom KNX får värmepumpen information om husets värmebehov från utplacerade temperaturgivare i huset och termostater som sitter vid husets golvvärmefördelare. Värmepumpen laddar i sin tur en ackumulatortank, shunt och cirkulationspump. Via ackumulatortanken pumpas varmvatten ut till golvvärmen. Det är genom en KNX-gateway som information kan styras och läsas av. 

–  Man skulle kunna säga att denna KNX-gateway är som en översättare. Värmepumpen pratar tyska och KNX pratar franska, och KNX-gateway pratar både tyska och franska. Då kan man med KNX-gateway prata med alla olika system, tack vare att man har den som översättare.

KNX-gateway (till vänster) gör det möjligt för värmepumpen att kommunicera med övriga system. Dessutom har alla tre golvvärmefördelare inbyggda termostater, som skickar sina värmebehov till värmepumpen. Bild: Hjalmar Insulander (kollage)

Värmepumpen har även en utegivare och får information om vad det är för temperatur utomhus. Med hjälp av KNX går det att styra cirkulationspumpen för kyla vid varmare dagar.

–  Är det varmt ute och kyla ska gå igång för kylbatteriet för att få en svalare temperatur på ventilationen så startar cirkulationspumpen. Detta för att KNX vet om att värmepumpen har information om att utetemperaturen är över 20 grader.

2. Tryckknappspuckar med temperaturgivare 

Vid varje tryckknapp sitter en tyckknappspuck installerad. Pucken har en inbyggd temperaturgivare som i sin tur skickar information om rummets värmebehov till en värmeaktor som sitter i alla tre golvvärmeskåp, där all reglering finns inbyggd. Från mobilen eller touchskärmen kan husägarna därefter ställa in önskad temperatur i varje rum manuellt. 

Från denna touchskärm kan husägarna styra värme, ventilation och belysning. Runt om i huset sitter det också puckar med temperaturgivare utspridda, som samlar in information om rummens värmebehov. Bild: Hjalmar Insulander (kollage)

– Man skickar in att man vill ha 22 grader i ena rummet och 18 grader i det andra rummet. Sen skickas information om att ett rum är öppet till 27 procent och ett annat rum är öppet till 40 procent till värmeaktorerna i golvvärmeskåpen. Därefter skickas all den informationen till värmepumpen som justerar framledningstemperaturen för rummet med 40 procent värmebehov, så att värmen skickas till det rummet som har högst behov.

3. Närvarosensorer reglerar varmvatten

I båda hallarna och i walk-in-closet vid ett att sovrummen på övervåningen sitter totalt tre närvarosensorer som känner av om man är hemma. De är kopplade till cirkulationspumpen för varmvattnet och med hjälp av dessa går det att få varmvatten ur blandarna snabbt och man behöver inte spola vattnet länge för att få varmvatten. 

– Det är en energitjuv om man inte är hemma och det cirkulerar varmvatten hela tiden. När ingen är hemma så stängs det av, så det är en väldig energibesparing.

4. Ventilationen styrs med närvarosensorerna

Närvarosensorerna är också kopplade till ett FTX-aggregat. När ingen är hemma går ventilationen automatiskt ner på ett bortaläge, och när man är i huset återgår det till normalläge. 

– Det sker automatiskt. Det är ingen som går och trycker på bortaläge, utan den här saken måste ske på automatik för annars blir det ju inte gjort.

Läs också:
8 saker vi vet om ABB och Samsungs nya smartahem-system

5. Vattenmantlad kamin kopplad till ackumulatortank

Den vattenmantlade kaminen är sammanlänkad med ackumulatortanken i källaren. Bild: Hjalmar Insulander

Den installerade ackumulatortanken i källaren är också sammanlänkad med den vattenmantlade kaminen på mellanvåningen. Kaminen har en temperaturgivare i vattentanken som är inkopplad bakom tryckknapparna bredvid kaminen.. 

– Börjar man elda i kaminen där uppe och temperaturerna överstiger 30 grader startar laddomaten, som återladdar vattnet till kaminen igen så att det cirkulerar. Om temperaturen når 70 grader går det över till att cirkulera ner i tanken, så att varmvattnet skulle kunna användas för golvvärmen.