Logga in

”Man kan programmera in en ny funktion i den befintliga kabeln”

Publicerad
8 apr 2024, 06:41

I en villa i Delsbo är samtliga värme- och ventilationssystem integrerade med hjälp av KNX. Elektrikerna sydde enkelt ihop KNX-bussen med alla strömbrytare till centralerna – men det svåraste för dem var att koppla in värmepumpen på samma system.

Text

Solen skiner över det snötäckta landskapet runt Hudiksvall. En halvtimmes bilresa utanför innerstaden, i närheten av Delsbo, har ett omfattande villaprojekt ägt rum. Fram till för några år tillbaka sedan var huset ett kråkslott, tills att husägarna Linnea Blomberg och Luke Watkinson påbörjade ett stort renoveringsprojekt. 

Läs om tekniken i projektet:
Tekniken som gör att värmen styrs via KNX-systemet

Mer om KNX:
Så funkar KNX

Det är varmt om fötterna när vi går in i hallen. Vidare in i matsalen värmer solen upp hela rummet genom de stora fönsterna, så mycket att Linnea till och med behöver öppna altandörren. 

Men det är inte bara solen som gör sitt jobb för att värma upp det stora huset. I renoveringen har jordvärmepump, vattenmantlad kamin och vattenburen golvvärme installerats. Från fönstren ser vi även en markplacerad solcellsanläggning. 

Samtliga system styrs med hjälp av KNX. 

Ansvarig för elinstallationerna var David Bohm från D.Bohms Elservice. I slutskedet av projektet hyrde David in Patrik Hedlund från Bravida Hudiksvall för att programmera KNX-systemet och knyta ihop värme, el, sol och ventilation.

Tillsammans med alla inblandade i projektet fick vi en rundtur i huset där Patrik Hedlund förklarar hur värmesystemet fungerar i detalj. Foto: Hjalmar Insulander

– Jag har sett problem med andra projekt där man inte kopplar ihop de här sakerna, där golvvärmestyrningen, belysningen och värmepumpen är sina egna  ”standalone öar”. I och med att vi har golvvärmestyrningen i KNX har vi väldigt mycket information om husets värmebehov. Därför känns det som en bra idé att sammankoppla det med värmepumpen, säger Patrik Hedlund. 

KNX-systemet gör det möjligt att ha flera funktioner med hjälp av endast en kabel, istället för att dra en ny kabel per funktion. Patrik Hedlund beskriver det hela som ett nervsystem, där temperaturgivare och närvarosensorer sitter utspridda i hela huset. Dessa puckar samlar in värmebehov i varje rum som därefter skickar signaler till en värmepump i källaren. Temperaturen kan därefter justeras med hjälp av systemet, istället för att man ska behöva gå in i värmepumpen och ändra på termostaterna för hand. Värmepumpen skickar sedan vidare informationen till en ackumulatortank, som pumpar ut varmvatten till golvvärmen.

Alla tre våningar i villan har varsin golvvärmefördelare, som har varsin termostat. Därifrån samlas information om rummets värmebehov in, som sedan skickas till värmepumpen i källaren. Bild: Hjalmar Insulander
Bakom tryckknapparna sitter en temperaturgivare som också samlar in värmebehovet från rummet. Bild Hjalmar Insulander

– Målet är att förenkla användningen och styrningen av värmesystemen. Plus att göra det på ett hållbart sätt, med teknik som inte är fabrikatlåst. Går en produkt sönder kan man byta ut den mot en likvärdig produkt, antingen från samma tillverkare eller en annan – produkter som finns tillgängliga om 15 år, så att man även får den miljömässiga hållbarheten, säger Patrik Hedlund.

Tanken är också att åstadkomma energibesparingar genom systemet. Framförallt eftersom det går att reglera temperaturen i huset. Reser Linnea och Luke bort kan de sänka värmen och värmepumpen får återkoppling automatiskt.  

Husägarna Linnea Blomberg och Luke Watkinson är nöjda med investeringen och tycker systemet är enkelt att använda. Foto: Hjalmar Insulander

Men projektet har kostat på. När vi frågar Linnea Blomberg och Luke Watkinson vad som blir nästa steg med huset svarar Linnea ”att spara pengar”. 

– På lång sikt investerar man och sparar pengar eftersom vi har laddbox, solceller, vattenmantlad kamin, ventilation och golvvärme. Det är dyrt med KNX, men eftersom vi har så många olika grejer tror jag att det blir bra på lång sikt, säger Luke Watkinson. 

Patrik Hedlund menar att det blir mer lönsamt ju fler funktioner som installeras. Han pekar även på att man inte behöver byta ut det som har installerats över lång tid, jämfört med ett system som behöver bytas var 15:e år. 

– Detta system ska hålla i kanske 40 år och räknar man ut kostnaden över den tiden tror jag att det blir en bättre lösning med detta system. Det har även att göra med flexibiliteten när man vill komplettera med saker och ting. Man behöver inte dra fram en ny kabel, eftersom man kan programmera in en ny funktion i den befintliga kabeln. Det blir då billigare än att integrera den nya funktionen, säger Patrik Hedlund.

David Bohm var ansvarig för elinstallationerna i projektet. Foto: Hjalmar Insulander

Utmaningarna i installationerna var få enligt de inblandade installatörerna. Istället för att ha en stor elcentral för matningen av kablarna är det uppdelat på tre mindre centraler, en på vardera våning. Något som uppskattades av David Bohm, eftersom han inte behövde dra kabeln så långt. 

– Det var väl bara lite frågor till Patrik eftersom jag inte håller på så mycket med KNX. Annars var det enkelt att installera, att sy ihop KNX-bussen med alla strömbrytare till centralerna. Det var inte svårare än en vanlig installation, säger David Bohm. 

Men det fanns fortfarande utmaningar med integrationen av systemen.

– Det svåraste var nog att få till integrationen mot värmepumpen, i och med att man inte har gjort det tidigare. Det krävde tid att testa av för att se att det fungerar över tid, säger Patrik Hedlund. 

I källaren finns husets hjärna: En större elcentral, värmepump, varmvattenberedare och ackumulatortank tillsammans med ett FTX-aggregat och batteri för solcellerna är inklämda i ett rum. Kablar och rör är dragna överallt. Joel Berggren från Thomas Rör i Ljusdal var ansvarig för VVS-installationerna.

– Det var häftigt att se att det går att koppla KNX på värmepumpen. Det blir ju energibesparingar eftersom pumpen vet vad varje rum kräver för värme och kör fram den temperatur som behövs. Det svåraste i installationen var att få det stilrent, säger Joel Berggren. 

Joel Berggren var ansvarig för VVS-installationerna i projektet. Bild: Hjalmar Insulander (kollage)

Läs också:
Nytt smartahem-system: ”Energiövervakning på varje säkring”

Nere i källaren har David Bohm och Joel Berggren noga planerat var rören och kablarna ska dras. Foto: Hjalmar Insulander

Genom hela projektet har samarbetet mellan Patrik Hedlund, David Bohm, Joel Berggren och Anders Bylin från Bravida Hälsingland, som installerade solcellerna på gården, varit viktigt. 

– Det blir ju tekniskt avancerat och det är svårt att ha all kunskap själv. Då har man kollegor som kan bidra. I och med samarbetet kan man ju dela med sig av olika kunskaper istället för att man ska sitta på all kunskap själv, säger Patrik Hedlund.