Genrebild. Foto Getty

”Blir billigare än att satsa på ny kärnkraft”

15 september 2020  | 

30 minusgrader och vindstilla – hur skulle det fungera om elsystemet är 100 procent förnybart? Svensk vindenergi påstår med en ny konsultrapport att en extremvecka, den värsta av 1000 veckor, skulle kunna hanteras till halva priset med en förnybar lösning jämfört med två nya kärnkraftreaktorer.

PRESSMEDDELANDE FRÅN SVENSK VINDENERGI:

Risken för över- och underskott på effekt och energi i ett 100 procent förnybart elsystem kan hanteras med investeringar i infrastruktur, energilagring och flexibel elförbrukning, visar en ny rapport av konsultföretaget DNV GL. Tillfällen med ett stort överskott på elproduktion är betydligt fler och mycket större sett till effekt vilket visar att energidebatten om framtidens utmaningar är missriktad, skriver Svensk Vindenergi som beställt rapporten.

Räcker svensk el? Akuta bristerna i elnätet är lösta – men mer krävs

Vinterstorm: Negativa elpriser – första gången någonsin i Sverige ​​​​​​

Från arkivet (2019): Sydvästlänken försenad för 19:e gången – uppskjuten till 2020

– Sedan energiöverenskommelsen ingicks för fyra år sedan har det debatterats om målet om ett förnybart elsystem är nåbart och vad det skulle kosta. Den nya studien visar både att målet kan nås med modern teknik och att det blir billigare än att satsa på ny kärnkraft, säger Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi.

I ett elsystem utan kärnkraft och med mycket vindkraft uppstår utmaningar när skillnaden mellan elproduktion och efterfrågan på el är stor. Syftet med den aktuella studien har därför varit att granska på vilka sätt de nya systemutmaningarna kan mötas, samt utreda de tänkbara kostnaderna.

Studien har modellerat en vecka som är den värsta av över tusen veckor. Resultatet pekar på att situationer av såväl produktionsöverskott som underskott är möjliga att hantera.

– Lägst kostnader fås genom ekonomiska incitament till hushåll och industrier som väljer att minska sin elanvändning när det finns underskott på el. Detta kombineras med energilagring där el används för att producera exempelvis vätgas, och sedan omvandlas till el igen under de mest utmanande timmarna, Jørgen Bjørndalen, Principal Consultant på DNV GL.

Under en extremvecka uppskattas kostnaden för lösningar som baseras på en flexibel elförbrukning och energilagring till omkring 3 miljarder kronor. Att i stället exempelvis investera i två nya kärnreaktorer skulle kräva ett stöd på omkring 5 miljarder kronor per år och totalkostnaden för att hantera en extremvecka skulle bli cirka 6 miljarder kronor.

Moderna lösningar för att hantera underskott är dessutom väl lämpade att hantera överskott av elproduktion. Möjligheten att hantera överskottet på ett ekonomiskt sätt är en förutsättning för en fortsatt utbyggnad av förnybar kraftproduktion baserad på sol och vind.

– Debatten fokuserar ofta på de få tillfällen vi riskerar att ha ett underskott på el, men det kommer att bli betydligt vanligare med produktionsöverskott och de utmaningarna börjar vi se redan i dag, säger Daniel Kulin.

Elsystemets utmaningar kan hanteras, men för att förebygga bristsituationer behöver omställningsarbetet påskyndas och påbörjas redan idag.

– Potentiella hinder är att Svenska Kraftnät inte utvecklar nätkapaciteten i tid. Det är ett alvarligt hot redan idag. Det finns ett brådskande behov av insatser för att förstärka kapaciteten norr till söder och till Sveriges tillväxtregioner, säger Daniel Kulin.

Fler nyheter