Borrhål för bergvärme användes för jordlinor

Den speciella metoden vertikaljordning kräver 400 meter djupa hål. Det kan vara en utmaning att få till – så nu har en enklare metod utvecklats.

I snart 20 år har Donald Andersson och hans företag Swegy hållit på med vertikaljordning. Det är en jordningsmetod som bygger på två svenska världspatent med kraftiga jordlinor i borrade hål som är mer än 100 meter djupa. Metoden är dyrare än traditionell jordning med följelinor i mark och jordningsplattor, men den klarar att leverera mycket goda mätvärden vid komplicerade projekt när markförhållanden är ytterst besvärliga med exempelvis berg och morän. Vanligaste projekten är vindkrafts-, och solcellsparker, batterilager och nätstationer.

Mer om vertikaljordning:
Metoden som fixar jordningen i stökig mark

– Nätägarna ställer höga krav som varierar mellan 100 ohm och 1 ohm för att få ansluta en produktionsanläggning eller transformatorstation till elnätet, förklarar Donald Andersson. Det klarar Swegys metod med marginal.

För Sättravallens vindkraftpark utanför Kristinehamn, som Elinstallatören berättade om för snart tio år sedan, var kostnaden inget problem – investeringen i vertikaljordning var nödvändig för att man skulle kunna koppla in de 16 vindkraftverken i nätet. Vindparken hade kostat 800 miljoner att anlägga, så Swegys slutfaktura vållade ingen upphetsning hos beställaren, norska bolaget Scanergy.

Utvecklingen med elektrifiering av fordonsflottan, fossilfri energi och allt fler frekvensstyrningar i Sverige, har gjort att Donald Andersson kommit till insikt om att det behövs en lite enklare variant för att hitta nya kunder med projekt som inte handlar om hundratals miljoner i investering.

– Så vi har tagit fram en lightversion av vertikaljordningen som blir avsevärt enklare och billigare att genomföra. I stället för 400 meter djupa, spikraka hål, borrar vi 90–95 meter i ett eller flera hål per jordningsobjekt och sänker ner jordlinor i dem. 

Donald Andersson berättar att kopparprisernas utveckling och den alltmer ökande halten av övertoner i näten har drivit på den här utvecklingen. Den nya metoden innebär att jordlinan har kunnat minskas från 220 kvadrat till 140.

Jorda eller inte jorda?
Jorda solcellerna? ”Mer och mer växelriktare utan galvanisk åtskiljning”

Lightversionen har testats i ett stort objekt i Stockholm där det inte fanns någon möjlighet till traditionell jordning mitt i all bebyggelse. På platsen, där det enbart var berg i marken, fanns 40 borrhål för bergvärme. Fyra av dem kunde borras vidare till erforderligt djup. När jordlinorna var installerade uppmättes 1,6 ohm i jordningsmotstånd, klart under nätbolagets krav.

Flera nätbolag har också hakat på den här lösningen, nu senast Härryda Energi som låtit Swegy säkra jordningen vid sista kabelskåpet på flera linjer i lokalnätet.

Donald Andersson om elbilar:
”Jag fick kritik när jag sa att elfordon sprider störningar på elnätet”

– På sådana punkter ställs krav på enskilda jordtag, utan dem kan det uppstå problem i lokalnätet, säger Donald Andersson och tillägger att det här är krav som nätägarna inte alltid lever upp till. 

– Just nu räknar vi på jordning av en 130 kV nätstation, säger Donald Andersson. Han tror att etablerandet av stora batterilager runtom i landet kommer att ge en hel del uppdrag framöver, liksom återuppbyggnaden av det svenska försvaret. NATO-inträdet har redan medfört jordningsuppdrag för Swegy.

– Men här snackar vi om säkerhetsklassade objekt och dem får jag inte prata om, skrattar han.