Logga in

Så fungerar skyddsutjämning och funktionsutjämning

Publicerad
29 nov 2023, 06:10

För skyddsutjämning finns mycket stöd att hämta i standarden medan funktionsutjämning kräver mer av elinstallatören. Elsäkerhetsexperten Joakim Grafström gå igenom de viktiga begreppen. 

Att utjämna spänningen inom en fastighet är en viktig elsäkerhetsåtgärd men också en fråga om skydd för den elektriska utrustning som finns där. Potentialutjämning, eller PUS-ning som många kallar det, är ett område där det förekommer många olika begrepp och där det många gånger saknas stöd i standard. Det gäller med andra ord att hålla isär de olika termer och begrepp som här är i omlopp.

– Generellt skiljer vi på skyddsutjämning och funktionsutjämning. För skyddsutjämning är det lite enklare att hitta rätt väg, för där finns det standard att stödja sig på. Nya utgåva 4 av Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, som kom i våras, beskriver skillnaderna mellan å ena sidan skyddsutjämning och å andra sidan funktionsutjämning i kapitel 41 respektive avsnitt 444, förklarar Joakim Grafström, teknisk expert på SEK Svensk Elstandard.

Joakim Grafström är teknisk expert på SEK Svensk Elkontroll.

Skyddsutjämning till huvudjordningsskenan måste alltid utföras, eftersom den handlar om att skydda personer mot elskada. Den syftar till att säkerställa att det inte uppstår en farlig spänning mellan ledande delar i en elanläggning – olika utsatta skyddsjordade delar eller främmande ledande delar, som vattenledningar och liknande. Kompletterande skyddsutjämning fordras inte generellt, men fordringar om detta finns bland annat i avsnitten om elinstallationer i bad- och duschrum samt inom lantbruk och trädgårdsmästerier.

Misstag du inte får göra:
Fem hot mot PUS-ningen

I SS 436 40 00 definieras begreppet ”skyddsledare” som en ledare som anordnats av elsäkerhetsskäl. Det kan vara ett antal olika ledare i en elinstallation som fyller den funktionen: En PEN-ledare i inkommande matning, en skyddsjordledare i matande kabel till en elmotor, en skyddsutjämningsledare som förbinder inkommande vattenrör med huvudjordningsskenan eller en jordningsledare till en jordelektrod.

Det finns också föreskrivet ett antal metalldelar som däremot inte ska användas som skyddsledare:

• Vattenrör av metall

• rör som innehåller brännbara media 

• byggnadsdelar som är utsatta för mekaniska påkänningar

• flexibla eller böjliga installationsrör av metall, om de inte är konstruerade för ändamålet

• flexibla metalldelar

• bärlinor, kabelrännor och kabelstegar.

– Vill du utjämna en kabelstege så ska du inte använda stegen i sig själv utan lägga en skyddsutjämningsledare längs med stegen och ansluta varje enskild del med godkända fästen, råder Joakim Grafström.

Knepigt med armering:
Armeringsjärnet genom bottenplattan – då krävs väl ändå skyddsutjämning?

Skyddsutjämning till huvudjordningsskenan utförs främst för att skydda mot beröringsspänningar som uppstått som följd av fel i det yttre elnätet. Den skyddar också mot spänningar som kan föras in i byggnaden via främmande ledande delar som rör för vatten, fjärrvärme eller tele. Genom att ansluta främmande ledande delar och inkommande PEN-ledare eller skyddsjordsledare till huvudjordningsskenan skapar man ett skydd mot sådana spänningar. 

– Har byggnaden en egen jordelektrod ska också jordningsledaren anslutas till huvudjordningsskenan, framhåller Joakim Grafström. Han påpekar att även metallarmering i betong som kan beröras kan vara en främmande ledande del och behöva anslutas.

Testa dina kunskaper:
Quiz: Har du koll på potentialutjämning?

När det gäller funktionsutjämning krävs mer tänkande från elinstallatörens sida. Här styr främst tillverkarnas anvisningar eftersom Elinstallationsreglerna endast beskriver hur funktionsutjämning kan utföras. När det gäller funktionsutjämning av IT-infrastruktur finns standarden SS-EN 50310 – Fastighetsnät för informationsöverföring – Potentialutjämning. 

– Det är viktigt att fråga sig vad som är syfte och avsikt med funktionsutjämningen. Den görs ju för att olika potentialer i olika objekt och mellan dem inte ska påverka drift och funktion hos ansluten utrustning, förklarar Joakim Grafström.

Det hela går ut på att begränsa spänningsskillnaderna till en sådan nivå att utrustningen fungerar som den ska. Det syftet kan bara uppnås om impedansen i de ledare eller andra ledande strukturer som används är väsentligt lägre än impedansen var mellan de ihopkopplade punkterna innan potentialutjämningen infördes.