Han höjde timpriset: ”Behöver inte förlita oss på materialvinster för att gå runt”

Publicerad 20 apr 2022, 08:36 | Uppdaterad 25 apr 2022

Gör du fortfarande höga materialpåslag för att täcka upp för ditt lågt timpris? Jämför kunderna med nätpriser och klagar? Möt Ronnie Lidström på Björks El som tar betalt för sin kompetens i stället.

”Nyfiken fråga. Vad tar ni serviceelektriker per timma? ”

Inlägget på Facebookgruppen Fluxio fick blandade svar. Några enstaka berättade om timpriser nedåt 485 kronor. Ett fåtal låg över 600 kronor. Majoriteten tog några tior över 500-lappen.

Alldeles för lågt tycker Ronnie Lidström, som driver Björks El i Skellefteå. Han gav sig in i diskussionen och skrev:

”Ta betalt för er kompetens i stället för stora materialpåslag! Vi har sänkt materialpåslaget i flera steg och höjt timdebiteringen. I dag tar vi 690 kr + moms och behöver inte förlita oss på materialvinster för att gå runt!”

Läs också:
Tvist om materialpåslag – elfirman hamnade på Svarta listan

Entreprenadjuristen svarar:
”Rimligt” materialpåslag – vad sjutton är det?

Intressant. Hur lyckas en elfirma med en sådan omställning? Klagar inte kunderna när timmarna blir dyrare? Och hur justerar man påslagen på alla olika produkter?

Jag tog nattåget norrut för att ta reda på hur han har burit sig åt. I Skellefteå råder solig vårvinter med takdropp, men snödrivorna tornar fortfarande upp sig utanför bostadsrättshuset där Björks El drar om elen. Företaget tar numera 700 kronor i timmen. Ronnie Lidström har hunnit justera priset ett snäpp till sedan Facebookinlägget i fjol. Fast just det här jobbet görs på fastpris, något Ronnie Lidström tycker blir allt vanligare.

Ronnie Lidström och katten Olga.

Han kryper in bakom spisen i en lägenhet på andra våningen. Ett nytt spisuttag ska på plats, 1-fas dras om till 3-fas. Den sällskapliga ragdollen Olga följer nyfiket arbetet.

– Hej misse, ska vi ta in dig som praktikant? Du visar ju stort intresse för el, skojar Ronnie Lidström innan han ropar:

– Nu kan du dra!

Serviceelektrikern Jesper Nyström, som står på en trappstege i hallen, halar vant fram den nya spismatningen. Han började på Björks El som praktikant för ungefär sju år sedan. I samma veva började Ronnie Lidström att fundera på sin prissättning.

– Elbranschen har en lång tradition med alldeles för låga timpriser och jättehöga materialpåslag. Det funkade för 20 år sedan, men blir svårt när kunderna kan jämföra med nätpriser. När jag läste om ett rabalder där en elfirma blev anmäld för höga påslag kände jag att det var dags att tänka om. Det är ju viktigt att kunden inte bara blir nöjd med det utförda arbetet utan även med fakturan, säger han.

Så han satte sig en kväll med några slumpmässigt utvalda gamla fakturor och började experimentera. Hur mycket behövde timpriserna höjas om materialpåslaget kapades på olika sätt? Allt för att slutsumma på fakturorna skulle vara oförändrad.

Tills sist var han nöjd med balansen mellan höjda timpriser och sänkta materialpåslag. Helt lätt var det inte. Jobb med få arbetstimmar och mycket material blir billigare än förr. Jobb med många arbetstimmar och lite material blir tvärtom dyrare. Å andra sidan kan kunden då få högre rotavdrag.

Nästa steg var att ta fram en ny prislista för tusentals olika artiklar, något som också var tidskrävande.

– Jag har noga kontrollerat att priset upplevs ”rätt” på sånt som privatkunder kan köpa på stan, säger han.

Runt 50 vanliga artiklar, däribland vägguttag, har därför fått störst prissänkning. Andra produktgrupper har fått mindre sänkning, exempelvis fk-kabel och annat som ger mycket spill.

Att införa den nya prissättningen på ett bräde kändes svårt. Därför gjorde han förändringen stegvis under några år.

Han kan inte komma på en enda kund som har ifrågasatt det höjda timpriset. Däremot förekommer det fortfarande att folk är missnöjda med materialpriset, trots att det är sänkt.

– Pressen är hård, och ibland har vi högre inköpspris på Selga och Ahlsell än vad kunden hittar på nätet, konstaterar Ronnie Lidström.

Han tror att timpriset kan variera en del över landet.

– Men när en elfirma höjer timpriset på en ort följer de andra förmodligen efter, och vi ligger nog på ungefär samma nivå som andra här i Skellefteå, säger han.

Har den nya prissättningen påverkat er omsättning?

– Nej, den har liten inverkan på omsättningen. Intäkter har snarare flyttats från materialvinst till vinst på timmarna, säger Ronnie Lidström.

Ronnie Lidström är förutom vd på Björks El även ägare och grundare av Fluxio, där diskussionen om serviceelektrikers timpriser startade.

Peter Bühler, Clas Fixare.

Den som ställde frågan var Peter Bühler, elektriker till Clas Ohlsons dotterbolag Clas Fixare.

– Jag var nyfiken på vilken nivå konkurrenternas timpriser ligger på, säger han.

Clas Fixare erbjuder eljobb till fasta prisförslag. Att få veta kostnaden i förväg uppskattas av kunderna, enligt Peter Bühler, som var en av de första elektrikerna som anställdes på företaget. Numera sitter han på kontoret och räknar på jobb.  

Prisförslagen baserar han på hur lång tid ett uppdrag kan tänkas ta utifrån kundens information och bilder. Småjobb som att installera ett nytt vägguttag eller att byta en dimmer är inte särskilt knepiga att prissätta. Större jobb som att installera en laddbox eller tråda om en hel lägenhet är svårare att bedöma.

– Det är ju först på plats man vet hur lång tid ett sådant arbete kommer att ta. Då kan det vara bättre att gå ut med ett rörligt pris till kunden och exempelvis säga att vi beräknar att arbetet exempelvis kommer ta mellan tre och fem dagar, och att kunden bara betalar för den tiden det tar. Det blir också lättare för elektrikern, säger han.  

Ewa-Lotta Sköld, Sörens El.

Att erbjuda eljobb som tjänster till fastpris är en strategi som även  Ewa-Lotta Sköld på Sörens El i Hudiksvall vill satsa mer på.

Hon blev vd på företaget hösten 2019 efter 30 år i bankvärlden. Som nykomling i elbranschen häpnade hon över allt prat om timpriser. Jättemärkligt, tyckte hon. Kunden vill ha ett jobb utfört, och det intressanta borde väl vara vad slutkostnaden blir och vilket värde som skapas. Hon införde därför elöversyn och byte av elcentral till fastpris, något företaget redan erbjöd för installation av solcellsanläggningar och elbilsladdare. 

Sörens El ingår numera i Bravida, och Ewa-Lotta Sköld är avdelningschef i stället för vd. Hon jobbar vidare med att avgränsa fler typer av elinstallationer som kan paketeras med ett ungefärligt pris.

– Det bygger naturligtvis på att montörerna tycker att det funkar, för kostnaden beror ju på hur det ser ut hemma hos kunden. Samtidigt tror jag att det går att avgränsa vad som ingår i ett jobb – och vad som inte ingår, säger hon.

Arnfall:
Tvist om materialpåslag – elfirman fick rätt

Hör om reportaget i Elinstallapodden där reporter Charlotta von Schultz berättar historien.

Ewa-Lotta Sköld sitter själv i servicetelefon ibland och får då ofta frågan ”Vad tror du att det kostar?” från privatkunder.

– Kunden har ingen aning om hur lång tid det tar att installera en tvättmaskin. Tar det en halv dag? Eller en halvtimme? Att bara säga ”det blir inte så dyrt” funkar inte, för vad är dyrt ur kundens perspektiv? Jag vill kunna ge kunden ett hum så att fakturan inte blir en överraskning, säger hon.