”Vi har inte många omriktarstationer i den här storleken över huvud taget”

Publicerad 18 feb 2019, 06:00 | Uppdaterad 7 sep 2021

Math Bollen, professor i elkraftteknik, kommenterar förseningarna på Sydvästlänken

Som bekant är växelströmstekniken helt dominerande inom elförsörjningen, men Svenska Kraftnät har valt att bygga Sydvästlänkens södra sträckning som en likströmsförbindelse. Och då behövs omriktare för att omvandla energi mellan olika ström- och spänningsnivåer.

I Sydvästlänkens fall behövs omriktarstationer av stora mått – byggnaderna är 20 meter höga för att få plats med allt isolationsmaterial som behövs.

Mer Sydvästlänken: Den traditionella delen blev klar i tid

”Likströmsteknik passar bra för att hantera olika överföringsbegränsningar i ett växelströmsnät.”

Math Bollen, professor Luleå Tekniska Universitet

– Vi har inte många omriktarstationer i den här storleken över huvud taget, och när det gäller GE Grid så tror jag det är deras första någonsin. Det finns helt enkelt inte så mycket erfarenhet på området, och det kan säkert bidra till förseningarna, säger Math Bollen, professor i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet.

Intervju Math Bollen: ”Lysrör och vindturbiner delar många problem”

En annan komplicerande faktor med likströmsförbindelser, är att ledningarna inte som i växelströmsförbindelser fungerar som ”automatiska reserver” för varandra. När en växelströmsledning tas ur bruk, överförs strömmen direkt till andra ledningar på ett förutsägbart sätt.

Med likströmsförbindelser sker inte denna övergång direkt och automatiskt, utan kräver ett ingripande av likströmslänkens styrsystem som oftast initieras manuellt. Den fördröjningen ökar risken för att regionnätet överbelastas.  Detta bidrar till att likströmstekniken ställer särskilda krav på skydds- och kontrollsystemen.

Energianvändning: ”Tänk om alla serverhallar i världen gick över till likström”

Att man ändå valt likströmsteknik i Sydvästlänken beror på att tekniken har en rad egenskaper som gör den fördelaktig för att överföra el på långa avstånd. Bland annat kan man gräva ner kablarna i marken, vilket inte är lämpligt att göra med växelströmsledningar med hög spänning.

– Så hade man satsat på växelström hela vägen, hade man behövt bygga en massa luftledningar. I det här fallet handlar det ju också om att man vill stabilisera nätet, och likströmsteknik passar bra för att hantera olika överföringsbegränsningar i ett växelströmsnät. Sammanfattningsvis så behövs likström i Sydvästlänken, och förr eller senare lär de väl få ordning på det, säger Math Bollen.

Hur används likström?

Var finns likström?

Solceller ger likström, och likström är vad LED-lampor och batterier drivs av, ibland även värmepumpar.

Likströmsteknik passar också bra för att hantera olika överföringsbegränsningar i ett kraftnät med växelström. Detta används bland annat i Sydvästlänken, mellan Närke och Skåne, som har två länkar för högspänd likström och två omriktarstationer (omriktning mellan likström och växelström).

Varför används likström?

Solceller producerar likström. Och många prylar innehåller halvledarelektronik som använder likström: servrar, LED-lampor och batterier till exempel. I vanliga installationer brukar spänningen växelriktas innan solelen matas till fastighetens 230 VAC-nät. Samtidigt går många prylar på likström, inte växelström. Därför måste växelströmmen omvandlas till­baka till likström igen på en massa olika ställen. Varje omvandling ger energiförluster i form av värme, något man kan känna genom att lägga handen på datorns nätaggregat eller LED-lampans drivdon. Det är därför fördelaktigt om solcellernas likström kan kopplas direkt till sådana prylar utan omvägen via växelström. Här är några fördelar med likström:

  1. Mindre energiförluster
  2. Minskat kylbehov
  3. Tunnare kablar kan användas
  4. Färre komponenter behövs
  5. Ökad tillförlitlighet
  6. Bättre elkvalitet