Så många utländska arbetstagare jobbar i Sverige

Publicerad 28 jul 2017, 10:45

Sedan den första januari 2016 har 3 849 utländska arbetstagare registrerats i Sverige i den kategorin där installationsyrkena ingår, det visar en kartläggning som Elinstallatören och VVS-Forum gjort av Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Trots behovet och EU:s öppna gränser brister det i integreringen.

Kartläggningen är baserad på Arbetsmiljöverkets (AV) utstationeringsregister och kategorierna “specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” och ”avloppsrening” som sedan 1 juli 2013 visar hur många utlänningar inom el- och VVS-installation som arbetar i Sverige. Kategorierna, med 3849 personer, innefattar också rivning av hus, mark- och grundarbeten och andra bygginstallationer, slutbehandling av byggnader och annan specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet.

Trots resursbristen är det tufft för branschens kvinnor.

”Vi har inte tillräckligt många arbetstagare inom bygg- och installationssektorn i Sverige i dag för att fylla det behov som finns. Hela tanken med EU är att vi ska söka oss till andra länder där det finns resurser, där ligger Polen närmast till hands. Ska vi leverera till kunderna måste vi rekrytera där resurserna finns.”

Jan Siezing, VD IN

31 procent av den utländska arbetskraften eller 1 188 personer, kommer från Polen. Varför antalet polska arbetare är så pass högt menar Installatörsföretagens (IN) vd Jan Siezing inte är märkligt, med tanke på geografin.

– Polen är ett stort land som geografiskt ligger mycket nära Sverige. De har haft Jan Siezingöverkapacitet, medan Sverige haft underkapacitet inom bygg- och installationsbranschen, menar han.

– Vi har inte tillräckligt många arbetstagare inom bygg- och installationssektorn i Sverige i dag för att fylla det behov som finns. Hela tanken med EU är att vi ska söka oss till andra länder där det finns resurser, där ligger Polen närmast till hands. Ska vi leverera till kunderna måste vi rekrytera där resurserna finns, säger Jan Siezing.

Resursbrist+bostadsbrist= Sant, byggmålet på hal is.

”Sen är lärlingssystemet även det en flaskhals i det hela, det måste reformeras. Den andra sidan är yrkesväxlingen, i Sverige är det svårt att få en andra chans. Vi har ett otroligt dåligt system för att ta hand om sådana som vill byta yrke. Vi har ett antal förslag på hur det ska kunna gå till, i en rapport vi har skrivit.”

Jan Siezing, VD IN

Elinstallatören har tidigare skrivit om resursbristen. Varför den uppkommit har inte bara ett enda svar.

– Det är svårt att säga att det utbildas för få, däremot är det för dålig kvalité på dem som utbildas. Det är möjligt att skolornas elever skulle räcka till, men skolorna håller inte måttet, säger Jan Siezing och fortsätter.

– Sen är lärlingssystemet även det en flaskhals i det hela, det måste reformeras. Den andra sidan är yrkesväxlingen, i Sverige är det svårt att få en andra chans. Vi har ett otroligt dåligt system för att ta hand om sådana som vill byta yrke. Vi har ett antal förslag på hur det ska kunna gå till, i en rapport vi har skrivit.

Lyckas IN med det framlagda förslaget hoppas Jan Siezing på att fler kommer att söka sig till installationsbranschen.

Svårt för vuxna att yrkesväxla, de etablerade får inte chansen.

”Arbetskraft som kommer utanför Sveriges gränser integreras nästan inte alls enligt min erfarenhet. De sitter i egna bodar, har andra rast- och arbetstider. Sen finns det vissa byggen som uteslutande består av utländsk arbetskraft.”

Nille Thorsell, SEF

– Då kommer man förstå vitsen av att söka sig till yrkesrelaterade utbildningar, men också förstå att man har en chans till. Det finns inte i dagsläget, men vi måste fortfarande ha en öppen och tillgänglig marknad inom EU. Konjunkturerna är inte identiska i alla länder samtidigt, vi måste kunna flytta arbetskraft mellan länderna.

Enligt uppgift till Elinstallatören använder i princip alla installationsföretag utländsk arbetskraft. Företagen har en stomme av egen personal på upp till 60–70 procent och sen hyrs utländsk arbetskraft in beroende på efterfrågan.

Traditionellt har företagen lånat montörer av varandra. Det finns ett väl utvecklat in- och utlåningssystem i VVS-branschen som är reglerat i kollektivavtalet. Men i dag är det ofta så att alla har brist på folk och då är det inte så lätt att hitta något företag att låna av.

Vägen till elyrket var krokig, men hon lyckades.

Traditionellt har företagen lånat montörer av varandra. Det finns ett väl utvecklat in- och utlåningssystem i VVS-branschen som är reglerat i kollektivavtalet. Men i dag är det ofta så att alla har brist på folk och då är det inte så lätt att hitta något företag att låna av.

Nille ThorsellEU:s marknad ska hållas öppen och arbetskraft ska kunna förflyttas inom dess gränser. För att möjliggöra goda arbetsförhållanden och förtroende för arbetslaget krävs integrering. Något Nille Thorsell på Svenska Elektrikerförbundet (SEF) tycker att det finns för lite av.

– Arbetskraft som kommer utanför Sveriges gränser integreras nästan inte alls enligt min erfarenhet. De sitter i egna bodar, har andra rast- och arbetstider. Sen finns det vissa byggen som uteslutande består av utländsk arbetskraft.

Nille Thorsell har sedan tidigare föreslagit att svensk och utländsk arbetskraft i större utsträckning ska ha samma arbetstider och raster. Däremot, tillägger han, att det även handlar om kommunikation.

Bättre matchning lösning på kompetensbrist, säger Arbetsförmedlingen.

”Det är svårt att kommunicera med människor som varken pratar svenska eller engelska. Det brukar sägas att minst en i arbetslaget ska kunna prata engelska, detta efterlevs ytterst sällan.”

Nille Thorsell, SEF

– Det är svårt att kommunicera med människor som varken pratar svenska eller engelska. Det brukar sägas att minst en i arbetslaget ska kunna prata engelska, detta efterlevs ytterst sällan.

Han tillägger att farliga situationer kopplat till språkförbistringar främst uppkommer när kranar lastas och lossas. Varför kommunikationen många gånger inte prioriteras säger han beror på EU:s fria rörlighet, att språk inte får läggas som ett hinder.

– Arbetsmiljöverket har ställt krav vid på byggen att ”kranspråket” ska vara engelska. Alltså alla de som är inblandade i lassning och lossning, vilket i stort sätt är alla yrkesgrupper, ska kunna engelska, säger han och tillägger:

Projekt ska locka fler till elbranschen.

”Om flygledartornet på Arlanda kan ta emot flygplan från hela världen och prata engelska, så ska väl vi också kunna prata engelska med alla. Sen tror jag också att det finns en slags ovilja att prata engelska. Jag har själv hört många som säger att ”vi befinner oss faktiskt i Sverige, då är det svenska som gäller”.”

Nille Thorsell, SEF

– Om flygledartornet på Arlanda kan ta emot flygplan från hela världen och prata engelska, så ska väl vi också kunna prata engelska med alla. Sen tror jag också att det finns en slags ovilja att prata engelska. Jag har själv hört många som säger att ”vi befinner oss faktiskt i Sverige, då är det svenska som gäller”.

Vad är lösningen? Nille Thorsell har tydliga förslag på hur arbetskraft utanför Sveriges gränser ska kunna integreras, samt hur säkerheten ska kunna garanteras.

– Jag tror att allt kan lösas med mycket enkla steg, I början av alla byggprojekt ska det finnas teambuilding-dagar. Utöver det kan man exempelvis ha gemensamma grillningar varannan fredag. Framförallt är det viktigt med gemensamma raster och lunchrum. Dessutom kan man ha morgongympa tillsammans. Sen tycker jag att företagen ska gå gemensamma skyddsronder där alla i laget deltar.

Två av fem platser på el- och energiprogrammet är tomma. 

Topp 10 länder med arbetskraft i Sverige. (antal arbetstagare från respektive land i kategorin där elektriker och vvs-montörer ingår)

  1. Polen, 1187
  2. Lettland, 552
  3. Rumänien, 349
  4. Litauen, 292
  5. Tjeckien, 188
  6. Slovakien, 176
  7. Tyskland, 174
  8. Spanien, 165
  9. Danmark, 160
  10. Portugal, 100