Skarp kritik mot Byggnads

Svenskt Näringsliv och flera företag och organisationer går till hårt angrepp mot Byggnads, efter fackförbundets varsel i onsdags. Bygg- och industrikoncernen Sefa förklarar i Göteborgs-Posten att Sefa är ett av bolagen som används som slagträ i konflikten och att man nu vill bryta tystnaden om Byggnads.

– Att Byggnads trycker på och vill att deras medlemmar ska ha 12 000 kronor mer i månadslön än sjuksköterskor, lärare, industriarbetare och andra är rent ut sagt bekymmersamt och vittnar inte om ett samhällsansvar, skriver Ola Serneke, vd på Sefa.

Byggnads krav leder till att små företag slås ut och att medarbetare förlorar sina jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

– Att Byggnads ledning gång på gång hotar att dra ut i strejk skadar förbundets trovärdighet och den svenska modellen. Sverige behöver seriösa fackföreningar som är med och förhandlar fram kollektivavtal som är attraktiva för alla företag. Inte fackliga ledare som drivs av sin egen prestige eller en allt mer militant ideologi, säger Christer Ågren i en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida.

Byggnads är ett av de mest konfliktbenägna fackförbunden, visar statistiken. Mellan åren 2003-2012 varslade Byggnads om strejk sju gånger. Tre gånger bröt strejk ut. Konfliktbenägenheten är problematiskt, anser Nils Karlsson, forskare och vd på forskningsinstitutet. Detta eftersom byggbranschens utveckling hindras.

Byggnads utnyttjar konfliktvapnet på ett sätt som andra fackliga organisationer aldrig gjort och som inte är förenligt med god sed på svensk arbetsmarknad.
Nils Karlsson till Svenskt Näringsliv.

Frågan är då om Byggnads tjänat på att så ofta ta till konfliktvapnet?

– Det är en bransch med obefintlig produktivitetsökning och en bransch som i decennier har tappat marknadsandelar till utländska företag. Det här är skadligt för både byggarbetarna och för branschen. Men det har varit framgångsrikt i den meningen att lönenivåerna för svenska byggnadsarbetare ligger högre än för löntagare i andra branscher, säger Nils Karlsson.

Snittlönen för byggnadsarbetare är enligt SCB 28 400 kronor. Det kan jämföras med till exempel en undersköterska som tjänar 23 500 kronor i genomsnitt.

Bakom konflikten mellan Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads ligger ett solidaransvar som Byggnads felaktigt beskriver som ett huvudentreprenöransvar. Det är ett regelkrav som skulle strida mot bland annat medbestämmandelagen och snedvrida konkurrensen, enligt Mats Åkerlind, vice vd på BI.

Förenklat innebär kravet att alla entreprenörer i en kedja på en arbetsplats ska ha ansvar för lön och ersättning till alla arbetstagare i kedjan, oavsett om företaget är arbetsgivare eller inte. Med andra ord ett juridiskt ansvar för andra företags anställda på arbetsplatsen.

– Om ett företag har uttömt möjligheten att överleva och inte ens kan betala ut löner ska man ta konsekvensen av detta och gå i konkurs. Då träder den statliga lönegarantin in och säkerställer att arbetstagarna får sin lön. Genom solidaransvaret skulle man skapa förutsättningar för att ett sådant företag att leva kvar genom att de får sina skulder betalda av ett annat företag, säger Mats Åkerlind och fortsätter:

– Det företag som på detta sätt tvingas betala kan oförskyllt hamna i ekonomiska svårigheter som ytterst äventyrar den egna sysselsättningen.

BI menar att ett solidaransvar är orimligt av flera skäl. Bland annat skulle det göra det svårt för nystartade företag att etablera sig om de är bundna av solidaransvar eftersom det innebär större risker för uppdragsgivare. Dessutom är det omöjligt att genomföra enligt medbestämmandelagen eftersom kollektivavtal reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och dennes anställde, och inte mellan olika företag.

Fackförbundet Byggnads har även flera gånger hänvisat till Norge som en tänkvärd modell för huvudentreprenörsansvar. Norge-exemplet får stark kritik av BI eftersom Byggnads föreslagna modell och Norges inte alls stämmer överens.

Mats Åkerlind förklarar att man i Norge har infört så kallat ”solidaransvar” genom lagstiftning, inte genom kollektivavtal, som Byggnads förespråkar i sitt strejkvarsel.

– Det finns inget land i världen som har infört huvudentreprenörsansvar via kollektivavtal, säger han.

Han förklarar att Byggnads och BI diskuterat den norska modellen i ett år. Inget förslag har under den tiden lagts fram, eftersom båda parter tycktes överens om att Norge-modellen varken är lämplig eller möjlig att införa i Sverige.

Det finns flera anledningar till det, enligt Mats Åkerlind. Solidaransvar enligt det norska systemet förutsätter allmängiltigförklaring eller lagstadgad minimilön. Det är något som strider mot den svenska modellen och varken Byggnads eller BI vill ha det så. Den norska modellen har dessutom inte hjälpt mot svartarbete – tvärtom är andelen svartarbete i norsk byggindustri störst i hela det internationella, ekonomiska samarbetet OECD.

Vidare har de stora företagen i Norge friskrivit sig från ansvaret, och de mindre företagen har fått en svagare ställning på marknaden. Systemet har stängt dörrar för utländska företag och kostnaderna för byggande av bostäder och infrastruktur är mycket höga.

– För oss är det uteslutet att införa ett system som inte når målet. Syftet är att skapa ordning och reda, då måste alla företag i branschen inkluderas. Det norska systemet fungerar inte och Byggnads förslag att införa solidaransvar via kollektivavtalet skulle fungera om möjligt ännu sämre i Sverige. Lösningen på problemen måste landa i lagar – lagar som inkluderar varje individ i byggbranschen, säger Mats Åkerlind.