"Förvånade att nätbolagen inte förbereder sig på att det blir mycket hemladdning"

20 augusti 2019  |  Text: Henrik Sannesson

År 2030 kommer 40 procent av personbilarna vara elbilar och hemladdning kommer bidra till ökat effektbehov i Sverige. Men en studie visar att nätbolagen inte förbereder sig alls för en storskalig utbyggnad av laddinfrastruktur i hemmen.

– Effektuttaget i samhället ökar mycket snabbare än elförbrukningen, som bara går upp något när vi tittar på perioden 2019-2030. 

Det säger Catherine Östergren, civilingenjör i energisystem som tillsammans med Sara Wänéus skrev sitt examensarbete på Uppsala Universitet om elnätets beredskap för storskalig utbyggnad av laddinfrastruktur. 

Catherine Östergren.– Nätbolagen använder Velanders metod för att räkna ut effektbehov och den innebär att vi överdimensionerar vissa elnätskomponenter i Sverige. När vi tittade på 2019 i vårt standardiserade svenska kvarter hade vi en toppeffekt på 300 kW medan Velander ger oss en takhöjd på 400 kW. När vi simulerar 40 procent elbilar år 2030 hade toppeffekten i vårt samhälle stigit till 350 kW, vilket är en relativt stor ökning på bara 10 år säger Catherine Östergren.

Elkvalitetsexpert 1: ”De flesta elfordon borde inte få anslutas på nätet”

"Skrämmande många nätbolag svarade "ingenting” på frågan om hur de förbereder sig inför en stor utbyggnad av laddinfrastruktur."

Catherine Östergren, Civilingenjör energisystem

En av slutsatserna i studien är att nätbolagen inte vet hur mycket laddning privatpersoner installerar. Med knappt 2 procent laddbara bilar är det inget problem i dag. Men när andelen elbilar ökar stort kan hemladdning bidra till en stor ökning i belastningen på elnätets komponenter.

En del av studien var en enkät till de 55 nätbolag som står för 90 procent av kraftöverföringen i Sverige. Men frågorna ställdes även till 10 av de mindre nätbolagen.

– Skrämmande många nätbolag svarade "ingenting” på frågan om hur de förbereder sig inför en stor utbyggnad av laddinfrastruktur, säger Catherine Östergren.

Samtidigt berättar hon att det inte var så många som svarade likadant på frågan om hur de ska möta kapacitetsbrist. 

Elkvalitetsexpert 2: “Vi har ett av de starkaste näten i världen”

– Jag fick intrycket att de inte kopplade ihop de här två frågorna. Alltså att elnätsbolagen inte ser en utökning av laddinfra som en separat orsak till kapacitetsbrist, utan snarare kollar på den agggregerade lastens påverkan. Väldigt få elnätsbolag svarade att de planerar att utnyttja flexibilitetsresurser för att avhjälpa kapacitetsbristen och möjliggöra en stor utbyggnad av laddinfra. En åsikt var att ansvaret låg högre upp i kedjan, hos region- respektive stamnätsägare, som i detta fall aviserat att lokalnätet i fråga inte får mer effekt. säger Catherine Östergren. 

Vid sidan av enkäten till nätbolag gjorde de två studenterna också en matematisk simulering av ett typiskt svenskt kvarter för att undersöka hur hemladdning påverkade lastprofilen. Kvarteret hade 121 hushåll med 1-7 boende, vilket ska vara ett genomsnittligt svenskt kvarter. I kvarteret är det transformatorn som är den begränsande faktorn och nätbolagen använder Velanders metod för att dimensionera den. Det ger en robust marginal för dagens lastprofil. Simuleringen visade att genomsnittskvarteret inte skulle ha några problem med 40 procent elbilar på grund av överdminensioneringen. Däremot i ett worst case scenario som studien också beskriver finns 70 elbilar och alla laddar samtidigt. 

Svenska batterifabriken: Lån på 3,8 miljarder kronor till batterifabrik i Skellefteå

"Det är inte verksamheternas uppgift att skydda elsystemet utan tvärtom elsystemets skyldighet att klara av det som behövs för samhällsutvecklingen oavsett om det är stora  serverhallar eller många elbilar"

Catherine Östergren

– Det kanske inte är så rimligt. Vi räknar med att en elbil bara behöver ladda cirka var tredje dag så det är orimligt att alla skulle behöva ladda samtidigt. Men om samhället skulle få 100 procent elbilar, då är det mer sannolikt att det uppstår problem på kvartersnivå, speciellt under vintermånaderna december, januari och februari, säger Catherine Östergren.  

Hemladdning med förhinder: Johanna laddade bilen i Schukouttaget – och förlorade sitt hem

En transformator som ständigt överbelastas får kortare livslängd. Istället för cirka 40 år kanske den skulle behöva bytas efter bara tio år. Den här typen av konsekvenser är det som Catherine Östergren tycker att både nätbolag och politiker borde börja fundera över, eftersom intresset för laddbara fordon ökar kraftigt. Hon poängterar att det är viktigt att inte  elbilarna pekas ut som en bov i sammanhanget. 

– Det är inte verksamheternas uppgift att skydda elsystemet utan tvärtom elsystemets skyldighet att klara av det som behövs för samhällsutvecklingen oavsett om det är stora  serverhallar eller många elbilar, säger Catherine Östergren.

Fler nyheter