Den avbrunna kabeln. Foto Andreas Strandberg

40-årig skarvsladd inte smartaste valet?

En avbrunnen kabel mötte elbilsföraren när han skulle hämta bilen i garaget. Hur kunde det gå till? Spekulationerna är många i Facebook-gruppen Elfel.

En skräckinjagande syn mötte Andreas Strandberg och hans vän i Smedjebacken, när de skulle hämta kompisens laddhybridbil ur garaget. Skarvsladden med vanligt schuko-uttag, som använts för att ladda elbilen, hade brunnit av helt och hållet.

– Bilen stod i ett oisolerat trägarage och vi har haft konstant 25-26 grader utomhus under ett par veckor, så det var nog guds försyn att inget mer hände, säger Andreas Strandberg som arbetar med konstruktion av högspänning i Ludvika.

Läs mer: Så mycket sänker felaktig installation försäkringen

"Sedan februari i år ges bidrag till installation av laddbox, vilket nog får ses som en sorts förlaga till krav"

Andreas Strandberg, elkonstruktör i Ludvika.

Han tror att skarvsladden var största boven i dramat. Den var 40 år gammal och isoleringen hade torkat. Troligen stod sladden inte pall för värmen som utvecklades under lång tids maxlast.

Till saken hör också att elen på båda sidor om sladden var intakt. Säkringen i huset hade inte löst ut och bilens reseladdare, dimensionerad för 10 ampere, var fortfarande hel.

Läs mer: Elbilsägare strandad när laddsladd fastnade i laddbox

Spekulationerna i Facebookgruppen Elfel kring varför kabeln och uttaget brunnit är många. Bland annat finns skilda uppfattningar om det är lämpligt att ladda en elbil i ett vanligt vägguttag för 230 Volt.

Vissa förespråkar trefas, men får motargumentet att få bilmodeller är anpassade för trefasladdning. Några kommentatorer menar att elbilen bör laddas från en stationär laddbox och att schuko-uttag är olämpliga.

– Sådan är även rekommendationen från Elsäkerhetsverket. Inget krav, men sedan februari i år ges bidrag till installation av laddbox, vilket nog får ses som en sorts förlaga till krav, säger Andreas Strandberg.

Läs mer: Stirlingmotor fixar elen i hemmet

Enligt Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Fredrik Sjödin finns en EU-standard som reglerar stickpropp och kabel som får användas till elbilsladdning. Standarden är strukturerad i moder och typer.

"Det är viktigt att elinstallatörer sätter in sig i det här"

Fredrik Sjödin, elsäkerhetsexpert hos Installatörsföretagen.

En mod 1-sladd får användas till exempelvis elcyklar och gräsklippare, men inte en elbil. En mod 4-sladd används vid snabbladdning och kan vara en så kallad EVSE. Mod 3 innebär en box installerad på väggen med inbyggd elektronik som kontrollerar att allt är ok.

För att vara på den säkra sidan vid långvarig laddning av en elbil rekommenderas mod 3-sladd och stickpropp av typ 2.

– Ett vanligt schuko-uttag är provat för att klara 10 ampere i 60 minuter. En elbil laddar ofta minst 16 ampere i åtta timmar. Det är inte schuko-uttaget gjort för och kan därför bli för varmt, säger Fredrik Sjödin.

Han tipsar om nya skriften ”Minimikrav på elmaterial”, utgiven av Installatörsföretagen, som har ett avsnitt om elbilsladdning. Antalet elbilar i Sverige är fortfarande lågt, så kunskapen om hur bilarna ska laddas har inte riktigt slagit igenom än.

– Men det är viktigt att elinstallatörer sätter in sig i det här, menar Fredrik Sjödin.

Fakta om elbilsladdning

- Skriften ”Minimikrav på elmaterial”, från Installatörsföretagen

- Elsäkerhetsverkets rapport ”Informationsbehov rörande elsäkerhet kring laddinfrastrukturen för elbilar”

- Elinstallationsreglerna SS 436 4000, utgåva 3, kapitlet 722 Matning för elfordon. Där går att läsa om jordfelsbrytare: ”Där laddningsstationer för elfordon är utrustade med ett uttag eller anslutningsdon för elfordon enligt SS-EN 62196-serien ska åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när dessa kommer från laddningsstationen. Inkopplingspunkterna ska skyddas av jordfelsbrytare av typ B, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 milli-ampere likström.”

Om överström står så här: ”Varje inkopplingspunkt ska matas individuellt av en gruppledning som skyddas av ett överströmsskydd som uppfyller SS-EN 60947-2, SS-EN 60947-6-2 eller SS-EN 61009-1 samt tillämpliga delar i SS-EN 60898-serien och SS-EN 60269-serien.

ANM 1 – Överströmsskyddet kan vara installerat i elcentralen, i elinstallationen eller i elfordonets matningsutrustning. ANM 2 – Elfordonets matningsutrustning kan ha flera inkopplingspunkter.”

- Tips om kablar och stickproppar finns även här: IECs laddstandard 

Fler nyheter