Holtab bygger krisberedskap med mikronät: ”Ödrift är bara en del”

Holtab började med ambitionen att producera egen solel. Fem år senare handlar projektet om något betydligt större: Att kunna hålla fabriken vid liv även om elnätet faller bort.

Läs också:
”De gick i ödrift vid en brand och det fungerade så bra att det inte ens märktes”

Läs också:
”Många vill ha automatisk ödrift” – 4 råd till elektriker

Det började med tanken att bli mer självförsörjande på energi. Men för Holtab kom sedan frågan: Vad händer sedan?
– Vi insåg ganska snabbt att vi kunde bygga på mer än solceller och skapa digitala lösningar så att vi kunde köra vår sajt i ödrift, säger Sandra Fridenborn, kommunikatör på företaget.

Holtab, som i 50 år levererat nätstationer, kraftöverföringslösningar och digitala tjänster till elbranschen, påbörjade arbetet för fem år sedan. Och i dag handlar det om  att hålla produktionen i gång om krisen skulle vara framme.
– Vi ville bygga ett system som gör att vi kan köra vår produktion i veckor utan att vara beroende av nätet. Något som gör att vi är robusta och uthålliga för att kunna bidra till ett säkrare samhälle, säger hon. 

Ödriftslösningen bygger i dag på reservkraft med diesel på 275 och 330 kVA. Så länge bränsletillförseln fungerar kan anläggningen i teorin fortsätta att köras. Men Holtab tittar nu på hur systemet kan utvecklas vidare med batterilager och smartare energistyrning så att man kan köra solcellsanläggningen även i ödrift.
– Vi ser att vi vill ta hand om den energi vi har på ett bättre sätt, därför diskuterar vi batterilösningar.

”Holtab i sig är inte samhällsviktigt, men vi har kunder som är det. Att då kunna säkerställa att vår leverans till dem alltid fungerar är viktigt.”

På pappret kan ödrift låta som en fråga om att ersätta elnätet med en annan energikälla. I praktiken handlar det om något betydligt mer komplext: att avgöra vilka delar av anläggningen som ska fungera, hur lasterna ska prioriteras och hur organisationen ska agera när fabriken kopplas bort från nätet. Sandra Fridenborn berättar att arbetet förändrats och vuxit till ett bredare beredskapsarbete under resans gång.
– Vi harändrat arbetssättet under tiden. Numera handlar det om hur vi ska hålla Holtabs verksamhet i gång om något händer utanför våra väggar. Det rör it-säkerhet, successionsplaner, arbetsmiljö och strategi – ödrift är bara en del av lösningen.

En av de största lärdomarna är just att ett sådant projekt inte går att reducera till en teknisk produkt. Varje anläggning har sina egna förutsättningar, sina egna kritiska funktioner och sina egna begränsningar.

– I starten av ett sådant här arbete är det en djungel. Många frågor ska besvaras: hur stort är företaget, vad för stöd behövs, vilka funktioner ska fungera om man kopplas bort från nätet? Det är mycket man måste veta innan man kan dimensionera en ödriftslösning.

På Holtab har man insett att det här snarare kommer vara en pågående process än ett avslutat projekt. Tekniken utvecklas, behoven ändras och lösningar måste kunna växa med företaget över tid.
– Det har verkligen varit en läroprocess, vilka vägar man kan ta och vilka fällor som finns. Men det här kan vi dela med oss till andra. Vi är i en bransch där vi jobbar med teknik – och den utvecklas ständigt. Det som  var spjutspets för fem år sedan är inte det i dag. Det här är ett levande arbete som aldrig kommer bli klart. 

Och när man nu kommit så här långt vill företaget dela med sig. Inte minst eftersom beredskapsfrågan är större än den egna fabriken.
– Holtab i sig är inte samhällsviktigt, men vi har kunder som är det. Att då kunna säkerställa att vår leverans till dem alltid fungerar är viktigt.

Även om man kommit en bra bit på vägen och tagit fram en fungerande lösning som kan fungera i kristider, är kommersialisering inget Holtab initialt planerat för.
– Visst skulle vi kunna sälja det, men vi har inte tagit fram ett färdigt koncept. Vi producerar lösningar för kraftöverföring och erbjuder digitala verktyg för det. Och visst skulle vi kunna hjälpa en kund att ta fram en lösning kring det här också. Men kommersialisering har inte varit det som drivit oss, säger Sandra Fridenborn.

Läs också:
Borde inte jordtagets motstånd vara viktigt om elnätets jord försvinner?