Varför kunde inte batterilagret driva Grums ishall?
Ödrift i villan är relativt lätt. Betydligt svårare är det när batterier ska ersätta elnätet och bilda ett lokalt nät. Det testade Ellevio i Grums i mitten av juni. Resultatet: ”En besvikelse”.

Kan batterilager ersätta elnätet vid kris?
Om det nationella elnätet går ner, kan då ett batterilager driva elnätet lokalt? Den frågan testade Ellevio i mitten av juni i Grums. Men vad är det som är så svårt med att skapa ett lokalt elnät via den befintliga nätinfrastrukturen – jämfört med att mata en enskild anläggning?
– Batteriet måste ha så kallad grid forming-kapacitet, att kunna skapa ett elnät. Här handlar det inte bara om lågspänning utan om ett 12 kV-system som är kopplat till nätet. Vi har tittat på kortslutningsströmmar, lastvariationer och vill se hur länge batteriet klarar av att försörja olika typer av laster.
Det säger Henrik Rinnemo, teknikchef på Ellevio.
Ishallen blev test för ödrift
I mitten av juni skulle tekniken testas skarpt. Ellevio isolerade då en nätstation med ishallen i Grums som enda anslutna kund. Målet var att batteriparken skulle bygga upp spänningen och driva anläggningen i ödrift.
– När vi beslutat oss för att köra ödrift på en nätstation var det lätt att frilägga en kund, ishallen i Grums. Vi startade kylanläggningen i lite olika steg och det var relativt stora laster som vi ville testa.
Läs också:
”De gick i ödrift vid en brand och det fungerade så bra att det inte ens märktes”
Läs också:
”Många vill ha automatisk ödrift” – 4 råd till elektriker
Därför misslyckades ödriften
Men det blev ingen framgång och testet var tvunget att avbrytas i förtid. Något som kom lite oväntat för teknikchefen.
– Det var en besvikelse. Vi klarade aldrig av att få till en stabil spänning upp på 12 kV-skenan. Vi startade och spänningen nådde ungefär rätt nivå, men sen började det svaja i frekvens. Något gick fel, men vad vet vi inte.
Trots misslyckandet ser Ellevio ett värde i tekniken. Syftet är inte att ersätta elnätet i vardagen, utan att skapa reservkraft lokalt, ifall elsystemet slås ut.
– Det här var en risk vi visste om, men leverantören Alfen sa att de hade andra kunder med tekniken i Europa och det fick oss att tro att det skulle fungera, säger Henrik Rinnemo.
Så kan batterilagret användas vid en kris
– Scenariot som vi utgår från är att något riktigt allvarligt har hänt och det nationella elnätet har havererat. Så det här är inte ett projekt där vi tänker oss att batterilagret ska gå in blixtsnabbt och ersätta nätet. Utan i kris, när man startar från nedsläckt läge.
Hur länge kan ett batterilager driva ett elnät?
– Om strömmen är helt av och du ska exempelvis hålla igång ett ålderdomshem – ja då kan du hålla på ett bra tag. Men om det är större laster, då blir det bara ett par dagar. Sen om ett batteri i normalfallet jobbar mot andra marknader – då kommer det sannolikt inte vara fulladdat. Det är något att tänka på också. Och har du solceller eller ett vindkraftverk kopplat, då kan de ligga och fylla på.
Vem ska betala för energiberedskap?
Ellevio ser i dagsläget begränsad kommersiell nytta i ren beredskap. Om tekniken ska användas i större skala återstår därför en central fråga: vem ska betala?
– Det är en svår fråga: vem ska betala för beredskapsnyttan. Det är inget självklart. Vi har inte så mycket nytta av det, men om ett energilager agerar på stödtjänstmarknaden och vi kan addera det här. Då kan det var något?, frågar sig teknikchefen.
Läs också:
”Byn kunde vara självförsörjande dygnet runt”
Bättre än dieselaggregat som reservkraft?
Utöver det så ser Henrik Rinnemo fördelar med att ha ett system som används hela tiden framför att ha en backup som inte används annat än vid service och som måste drifttestas med jämna mellanrum.
– Då vet man att grejerna fungerar, istället för ett dieselaggregat som man kanske missat förvaltningen på.
Nu ska Ellevio försöka igen
Att det blev pannkaka av det här testet innebär att man kommer behöva göra om det. Nu väntar en felsökning. Därefter vill Ellevio göra om försöket stegvis: först med batterianläggningen isolerad, sedan mot en nästan tom skena i fördelningsstationen och först därefter med nätstation och verkliga laster inkopplade.
Därför testas batterilager som backup i elnätet
Testet är en del av ett forskningsprojekt där Rise, Grums kommun och Ellevio undersöker om stora batterilager kan användas som beredskapsresurs vid allvarliga störningar i elsystemet.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen