Säkrare vätgasteknik ger ödrift i 14 dagar vintertid

Pionjären Hans-Olof ”Mr Vätgas” Nilsson lanserar reservkraft med vätgas utan högtryckstankar. Först ut är byn Häradsbäck i Småland som fortfarande minns långa strömavbrott efter stormen Gudrun 2005.

Vätgaslagring utan höga tryck ger lägre risk

En hel vecka var byn Häradsbäck i södra Småland utan el när stormen Gudrun härjade 2005.

– Det är väldigt mycket mer än lampan som släcks. Känslan av övergivenhet när man sitter ensam i sitt mörka hus går inte att beskriva, säger Mette Adolfsson som bor en bit utanför byn och var utan el i 30 dagar och utan telefon i tre månader.

Läs också:
Vad kostar reservkraft med vätgas?

Läs också:
Vätgas utan trycktuber – vad tyckte räddningstjänsten?

För att slippa liknande situationer i framtiden har de boende startat föreningen Mötesplats Häradsbäck och byggt en så kallad trygghetspunkt – ett allaktivitetshus med solceller på taket och ny teknik för säsongslagring av energi i vätgas.

– Den stora fördelen med det här vätgaslagret är att det inte behöver några höga tryck, och därmed ingen kompressor. Alla risker minskar avsevärt och lagret går att ställa i till exempel ett garage, säger Hans-Olof ”Mr Vätgas” Nilsson hos Parkudden Energi som byggt ödriftsystemet och testkört det sedan i mars.

Offgrid i två veckor även på vintern

Installationen ska kunna driva allaktivitetshuset offgrid i två veckor. Invigningen av tekniken lockar drygt 140 intresserade – från kommuner, företag, energibolag, räddningstjänst och lantbruk – som vill höra mer om den unika beredskapssatsningen.

Bredvid scenen, i ena hörnet av hallen, står Hans-Olof Nilssons nya energihybridmodul (EHM) och intill den vätgaslagret där gasen lagras kemiskt i metallhydrid. Lagret är det första som installeras i Sverige.

I nuläget kan installationen driva huset i fem dagar. För att komma upp till 14 dagar krävs komplettering med ett större vätgaslager med plats för 48 kilo vätgas. En utökning är redan beslutad.

Energihybridmodulen är utvecklad för att vara enkel att använda. På utsidan finns bara tre knappar – för start, stopp och återställning. Displayen visar tydligt om det pågår nätdrift eller reservdrift. Det går att se husets elanvändning, tillförd solel, nätel eller el från vätgaslagret, och hur många timmar till det räcker.

Solel och vatten ger vätgas som kan lagras till vintern

Hans-Olof Nilsson öppnar modulens dörr och förklarar vad som finns där bakom. Längst ner sitter elektrolysören som framställer vätgas ur vatten med hjälp av solel. Ovanför sitter solcellernas växelriktare, och överst finns två bränsleceller som kan matas med vätgas och då ger el och värme. I baksidan av skåpet sitter batterier. Det finns också en anslutning till bredband, för information om driften.

Systemet med vätgas ger både el och värme

När solcellerna producerar ger de maxeffekten 20 kilowatt. Vid reservkraftsdrift med bara batteri och bränsleceller är effekten 18 kilowatt, för elleveransen. Solcellerna beräknas ge 15 000 kilowattimmar el per år. Under sommaren räcker det med solel för att driva allaktivitetshuset. När inte solen lyser går batterierna in. Om batterierna laddat ur till 30 procent startar bränslecellerna tills solen tar över igen. Solcellerna levererar även när systemet är i ödrift.

Bränslecellerna ger också värme som blåser ut på baksidan av skåpet. Vid reservkraftsdrift ger de 8 000 kWh termisk värme. Dessutom värms lokalen av två eldrivna luftvärmepumpar och en luft/vattenvärmepump som även ger varmvatten. Styrningen är programmerad med Siemens PLC.

– Alla komponenter är inköpta standardprodukter, men programmeringen har vi gjort själva, säger Hans-Olof Nilsson.

Reservkraften med vätgas kan tar över driften på 10 sekunder

Modulen, internet, solcellerna och vätgaslagret är permanent inkopplade och bidrar till allaktivitetshusets drift året om. Reservkraften provkörs varje vecka. På så sätt skiljer sig installationen från klassisk reservkraft med aggregat som bara kopplas in vid strömavbrott. Fördelen med permanent inkoppling är att det minskar husets löpande kostnader för inköp av el, effekt- och överföringsavgifter.

Vid ett större strömavbrott kopplas huset automatiskt över till ödrift, på tio sekunder. För att el och värme ska räcka så länge som möjligt har Hans-Olof Nilsson gjort några prioriteringar i byggnadens elcentral. Det som är prioriterat för drift vid strömavbrott är lagt i en ny elcentral bredvid den ordinarie centralen.

Vid strömavbrott kopplas onödiga elförbrukare bort

– Den här kåken har några onödiga grejer som inte behövs när det är strömavbrott. Det handlar om vissa belysningar, torktumlare, en del tung köksutrustning och en avancerad diskmaskin för storkök som drar en massa el. Man kan ju diska för hand faktiskt, säger han.

Lokalens ventilation hör till det som är prioriterat, liksom värmepumparna. Allt som gör att människor kan få hjälp med sin vardag här i huset under ett längre elavbrott – tvätta, laga mat, värma sig, ladda mobilen och få tillgång till internet. Planer finns också på att bygga en laddstolpe för långsam elbilsladdning.

För Mette Adolfsson, som numera kallar sig landsbygdsutvecklare, innebär installationen framför allt ökad trygghet – och hon är inte ensam. Byn deltog för några år sedan i en studie hos Linnéuniversitetet om landsbygd och beredskap. Ett resultat visade att många i befolkningen litar mest av allt på grannar i en svår situation. 

– I det här huset hjälps vi åt, men allt står och faller med ström, säger Mette Adolfsson.

Läs också:
Svårt och farligt – här floppade vätgasen