Vad kostar reservkraft med vätgas?

Vätgaslagret i småländska Häradsbäck ska räcka till reservkraft i 14 dagar vintertid – långt mer än de flesta batterianläggningar. Men vad kostar kalaset?

Vätgasen till ödriften produceras i anläggningen

Installationen i Häradsbäck gör ortens trygghetspunkt självförsörjande på el och värme i två veckor. Men vad kostar allt? Vi har frågat ut Hans-Olof Nilsson om projektets kapacitet och ekonomi.

Energihybridmodulen, EHM, består av flera delar: växelriktare för en vanlig solcellsinstallation, vätgasproduktion med elektrolysör, batterier och två bränsleceller som vid behov av reservkraft kan omvandla vätgasen till el och värme. Vätgasen lagras med hjälp av en ny teknik i metallhydrid. 

Läs också:
Säkrare vätgasteknik ger ödrift i 14 dagar vintertid

Läs också:
Svårt och farligt – här floppade vätgasen

Solcellsanläggningen har 20 kilowatt maxeffekt och producerar cirka 15 000 kilowattimmar el per år. Elektrolysören drar 11 liter vatten per dygn när den producerar vätgas. När EHM är i ödriftsläge levererar den 18 kilowatt el och 8 kilowatt värmeeffekt.

Vätgaslagret ska byggas ut för 1 miljon kr

Installationen av energihybridmodulen i Häradsbäck är en pilot, en testanläggning. Den har bekostats av Parkudden Energi som är Hans-Olof Nilssons bolag. Hittills har den kostat ungefär 661 430 kronor, men då räcker vätgaslagret bara till fem dygns ödrift.

Snart kommer vätgaslagret att byggas ut för ytterligare 1 miljon kronor. Först då räcker lagret till 14 dygns ödrift av allaktivitetshuset, butiken, kaféet, äldreboendet och ett beredskapsboende.

Vätgassystemet har en livslängd på 30-40 år

Hans-Olof Nilsson uppger att vätgastekniken – energihybridmodulen och lagret – har en teknisk livslängd på 30 till 40 år. 

Underhållskostnader omfattar byte av avjoniseringsfilter för vattnet till elektrolysören. Filtret byts efter att cirka 5 000 liter vatten processats, kostnad 1 350 kronor. Det behövs också en extern besiktning av Dekra vartannat år, vilket i dagsläget kostar 3 600 kronor.

Vätgasens ekonomiska fördelar

Den stora skillnaden är att EHM är aktiv årets alla dagar och levererar el till byggnaden, laddar batterier, begränsar höga effektuttag och säljer överskott av solel. 

Verksamhetens ekonomi optimeras genom automatiserad elhandel mot Nord Pool. Det medger köp av el till gynnsammast möjliga pris. Systemet kopplas även till stödtjänster för elnätet, via en aggregator som får tillgång till energin i vätgaslagret. 

Enligt Hans-Olof Nilsson har inköpen av el (kWh) reducerats med 48 procent sedan starten i mars. När vätgaslagret tagits i drift förväntas det reducera elinköpen med ytterligare 12 till 13 procentenheter. Sammanlagt blir minskningen cirka 60 procent på årsbasis, vilket även innebär lägre kostnader för överföring, energiskatt och moms.

– Utöver det kapas effekttoppar vid tre kilowatts uttag, vilket håller nere effektavgifterna. Tillsammans ger alla reduceringar i kostnader en angenäm energiekonomi. Bättre än ett motordrivet reservkraftaggregat som står oanvänt i ett förråd fram till strömavbrottet, säger han.

Läs också:
Vätgas utan trycktuber – vad tyckte räddningstjänsten?