Vätgas utan trycktuber – vad tyckte räddningstjänsten?

Explosionsrisk har stoppat flera projekt med vätgas som lagras under högt tryck. I det nya ödrift-systemet i småländska Häradsbäck sker lagringen utan högt tryck. Vi ställde 3 frågor om tillstånden.

1. Hur gick att få tillstånd för vätgas i Häradsbäck?

I flera projekt med vätgaslagring har det varit krångligt att få tillstånd från myndigheter. Även i Häradsbäck fick installatören kämpa för att få allt godkänt. Det blev flera turer med räddningstjänsten och även Myndigheten för civilt försvar (MCF), berättar Janne Ejdestig, energisamordnare hos Ecsab Group som ibland samarbetar med Hans-Olof Nilsson, Parkudden Energi.

Läs också:
Säkrare vätgasteknik ger ödrift i 14 dagar vintertid

Läs också:
Vad kostar reservkraft med vätgas?

2. Vad ville myndigheterna veta om vätgaslagret?

– Först sa myndigheten okej, men sedan ångrade de sig och ville veta mer om hur vätgasen överförs mellan lagret, elektrolysör och bränslecell. Det gjorde att proceduren drog ut flera månader på tiden, säger Janne Ejdestig.

3. Är det helt klart att allaktivitetshuset får lagra vätgas?

Hans-Olof Nilsson menar att det fortfarande finns stor okunskap om vätgas som skapar osäkerhet.

– Vätgaslagring i metallhydrid är helt nytt för både räddningstjänster och MCF. Men tillsammans med dem, Brandkonsultbyrån som gjort riskanalysen och besiktaren Dekra är alla tillstånd nu på plats. EHM-systemet och vätgaslagret är också accepterade av försäkringsbolaget, säger han.

Läs också:
Svårt och farligt – här floppade vätgasen