Jonas Birgersson: ”Man kan ta bort 60 procent av en fastighets nätberoende”

Bredbandsjesus har gett sig in på energimarknaden och tror på paketkopplade elnät. Han ser dem som frälsningen för Sveriges framtida elförsörjning. I Lund har Jonas Birgerssons vision redan förverkligats. 

Jonas Birgerssons stora vision var att fler skulle få tillgång till internetuppkoppling och han kom därför till och med att kallas för ”Bredbandsjesus”. I fortsättningen får det bli ”Eljesus” i stället.

Läs också:
Så funkar Jonas Birgerssons lokala elnät

Läs också:
Nyhet i Lund: ”Elnätsägarna får anpassa sig till den nya verkligheten”

Genom sitt engagemang i nätverksbolaget Via Europa har Jonas Birgersson fortfarande ett starkt engagemang inom fibernät, men nu har han fått upp ögonen för hur vi bygger våra elnät. Han tycker att vi ska skippa det byggsätt som använts sedan elektrifieringen av Sverige i början av förra seklet och tillämpa samma tänkande som legat bakom hans framgångar inom datanät.

– Vi har just dragit i gång den första tekniska piloten för vår lösning, Energy Net, inom eldistribution här i Lund och ska till hösten gå vidare i större skala med en kommersiell pilot, berättar Jonas Birgersson.

Världens första EnergyNet sattes nyligen i drift i södra Sverige. Det är en del av projektet Co Action Lund där en mängd olika intressenter i staden samlas kring målet att staden ska vara helt koldioxidneutral till 2030. Nätet sammanknyter Lunds kommunala fastighetsbolags huvudkontor med ett parkeringshus som också ägs av kommunen. 

– Sammankopplingen sker med likströmsförbindelser på 800 V som vi kallar ”frihetskablar” eftersom de gör båda fastigheterna mer oberoende av el utifrån, skrattar Jonas Birgersson. 

Energy Net är ett elnät som är paketkopplat i stället för kretskopplat. Arkitekturen är decentraliserad, vilket gör elnätet väsentligt mindre känsligt för störningar, enligt Jonas Birgersson som berättar att det var erfarenheterna från Rysslands härjningar i Ukraina som satte eld i baken på EU för att skyndsamt bana väg för energigemenskaper av den typ som Energy Net utvecklats för.

– Energigemenskaper är en del av initiativet Repower EU som genomfördes rekordsnabbt. Eftersom Putin gjort energiförsörjning till säkerhetspolitik körde EU plötsligt över sina egna politiska processer och kom med direktiv om att tillåta parallella elnät. Att det byråkratiska EU kunde visa sådan handlingskraft slog omvärlden med häpnad, hävdar Jonas Birgersson.

Han är glad över att Via Europa var tidigt på den bollen och kunde presentera sina idéer om motståndskraftiga elnät samtidigt som EU banade väg för dem.

– Folk kom till mig och sa: ”Nu får du sluta lata dig och se vad ni kan göra på det här området”, berättar han.

De drygt 20-talet anställda på Via Europa hade en bekväm tillvaro på huvudkontoret som är inrymt i Lunds gamla elverk. Företaget leder byggandet av fibernät i flera europeiska länder – nu senast ett nationellt nät i Österrike. Via Europas erbjudande bygger på den modell som utvecklats av Jonas Birgerssons tidigare bolag Bredbandsbolaget och Framfab för Sverige och som erbjuder en marknadsplattform där abonnenterna själva fritt kan välja vilken eller vilka innehållsleverantörer de vill ha.

Läs också:
Sveriges smartaste fastighet: ”Det är mätare överallt”

– Det har gått så bra för oss att vi började slappna av. Vi satt mest och nördade med vårt företag, höll spelskolor och ordnade gratis spelträffar för unga. Men vi hade sett att över 90 procent av alla internet- och mobilnätsavbrott hade problem i elförsörjningen som grundorsak så vi förstod att något borde göras på elsidan. Det var så tanken föddes om att man skulle kunna bygga paketkopplade elnät i stället för kretskopplade, precis som vi sedan länge gjort med datanäten, berättar Jonas Birgersson.

Här drar Jonas Birgersson gärna paralleller till telekomsidan där Ericsson i många år lade ner tiotals miljarder på att utveckla nästa generations kretskopplade telekom- och dataväxlar.

– Innan de var klara kom bredband och tog över trafiken. Kretskopplad teleteknik fick ge vika för paketkopplad. Hade inte Ericsson haft sina mobilsystem så hade företaget sannolikt gått i graven, precis som konkurrenterna Alcatel och Nortel som nu är borta som självständiga bolag. 

Jonas Birgersson menar att paketkopplat är så mycket billigare och snabbare att implementera att utgången av den kampen var given och att förhållandet är det samma idag på elteknikens område.

– Det tar flera år och flera tiotals miljoner i investering att projektera och bygga en traditionell elnätsstation, men ett EnergyNet kan du sätta upp med hjälp av standardkomponenter på några dagar. Och det blir mycket billigare. 

Den första pilotstudien i Lund har visat att den teknik som används i Energy Net verkligen fungerar. Nu ska den provas i en större studie där ett helt kvarter med 270 lägenheter i staden ingår för att testa de kommersiella aspekterna av det hela. Det projektet drar i gång efter sommaren.

– Slår det här väl ut så är det goda nyheter för landets elinstallatörer, konstaterar Jonas Birgersson. Att etablera ett EnergyNet handlar ju på basnivå om att bygga en ny infrastruktur med kopparkabel för likströmsförbindelserna och om att installera elväxlar, solceller, energilager och andra tekniska resurser.

Men i Jonas Birgerssons nya elvärld är det inte bara elinstallatörer som kan gotta sig. Hela samhället har glädje och nytta av det här, menar han.

– Det festliga är att det som avgör hur mycket elproduktion som kan tillföras via Energy Net är hur mycket tak man har tillgång till. Solceller är världens billigaste sätt att göra el och om vi installerar sådana överallt där det går så kan vi minska beroendet av dyr kärnkraftsel nästan helt och hållet. Jonas Birgersson påminner om att det förra året installerades lika mycket solel i världen som produktionen hos två svenska kärnkraftreaktorer – varje dygn.

– Med sol, batterier och frihetskablar kan man ta bort 60 procent av en fastighets nätberoende. Lägger man på vindkraft i teknikmixen så är det bara under ett par timmar av 14 dagar som det behövs el utifrån. Med digital styrning som ser till att olika deltagare fyller på sina energilager vid olika tidpunkt kan ett EnergyNet klara sig helt på egen hand, menar Jonas Birgersson.

Om några år kan bränsleceller komma in i bilden. 

Kan bränsleceller löna sig?
Vätgas och solceller – går ekonomin ihop?

– Deras verkningsgrad vid elproduktion är visserligen inte mer än 30 procent, men om man tar vara på värmen som utvecklas i processen så dubbleras den, framhåller Jonas Birgersson. 

– Finessen med det hela är att en sådan här utveckling skulle frigöra energi till andra behov, för den gröna industriomställningen, till exempel. Jonas Birgersson är övertygad om att potentialen för solproduktion i bostadssektorn uppgår till 50 TWh om året.